Mönsterås Bostäder har bytt TV-avtal. Nu ska alla hyresgäster få digital-TV från Telia via stadsnätets bredband. Så långt är allt gott. Tele 2 som vi har nu har inte hängt med i kanalutbudet och med digital-TV ökar valfriheten och möjligheterna.
Men själva övergången har hittills varit strulig så det förslår.
1. I torsdags kom Telias underhuggare från Bredbandsgruppen för att installera det som behövdes. De skulle komma senast klockan 18.00. De kom 19.30. Nå, lite försening är ju inte hela världen, men enligt avtalet skulle de installera Switch, kontrollera att det går fram signaler till digitalboxen och registrera koderna. Det enda de gjorde var att installera en Switch (som de dessutom kopplade till fel uttag). Sedan rusade de vidare, och attityden från grabbarna var extremt dålig för att uttrycka mig milt.
2. När jag på eget bevåg försökte installera så kom det ingen signal till TV-n. Efter ett tag gick jag upp till klädkammaren där Switchen var installerad. Då visade det sig att installatören hade kopplat den till ett sovrumsuttag istället för till vardagsrummet. Jag kunde ju byta, men frågan är hur många av de äldre som klarar av att installera själva utifrån en engelsk manual och där risken verkar stor att installatören har kopplat Switch fel.
3. Enligt Mönsterås Bostäder så skulle Bredbandsuttaget i väggen ha placerats i närheten av det gamla antennuttaget när man gjorde renoveringarna för några år sedan. Nu visade det sig att bredbandsuttaget/stadsnätets uttag sitter i andra änden av vardagsrummet. Det betyder att man måste antingen skaffa 10 meter förlängningssladd eller möblera om hela rummet.
4. Nu skulle det alltså gå bra att beställa kanalpaket från Telia om man vill se mer än gratis grundutbud (SvT och TV4). Jag beställde, men Telia kunde inte godta min beställning eftersom avtalet inte var klart för alla lägenheter och Mönsterås Bostäder. Mycket underligt. Det var alltså bara att rulla tillbaka TV-n till andra delen av rummet och koppla in den gamla antennsladden igen.
Mycket strul alltså i övergångsfasen. Vi reder oss väl och jag har ju hyfsad vana av att läsa engelska manualer, kan köpa förlängningssladd och orkar möblera om. Men jag vågar inte tänka på hur de äldre skall reda ut det här när installationen ligger på hyresgästen.
30 april 2011
29 april 2011
Jakten på Spetalehult III
Guidad till rätt plats
Efter att under några skogsturer ha misslyckats med att finna de stenhögar som enligt den muntliga traditionen utgör resterna av bygdens medeltida hospital i Spetalehult, så hade jag idag förmånen att bli guidad till rätt plats av Agneta Hjälm som återupptäckte platsen för 10 år sedan. Platsen har annars omtalats i muntlig tradition med belägg från 1740 till modern tid. För djupare bakgrund, läs mina tidigare inlägg här och här. Nedan visar jag först tre kartor, därefter bilder från lämningarna i skogen som jag tog idag. Klicka på bilderna för större format.
Krysset visar stenanläggningens ungefärliga plats.
Det aktuella området inringat.
Platsen inringad. 1. Den plats som Riksantikvarieämbetet hade markerat och som inte verkar stämma. 2. Kronobäcks kloster.
Vägen
Bara några meter innan man kommer fram till stenanhopningen så passerar man en väg som ser mycket gammal ut, delvis uppbyggd av sten.
Stenanläggningen
Själva stenanhopningen ligger på en mindre höjd. Spontant bedömer jag den som ganska rektangulär med en längd av ca 40-60 meter och en bredd på ca 25-30 meter. Runt om anläggningen löper en böjd gammal stenmmur som ser äldre ut än dem som tillkom på 1800-talet. Vid anläggningens ena kortsida löper muren något längre ifrån stenarna, vilket fick mig att tänka på en trädgård mellan anläggningen och den yttre muren. Nedan visas olika delar av anläggningen, samt muren och en del andra omgivningar.
Del av stenmuren.
Del av stenmuren.
Del av stenmuren.
Del av stenmuren.
Annan mindre hög i anläggningens omedelbara närhet.
Stenar en bit ifrån den stora stenanläggningen.
Stenar en bit ifrån den stora anläggningen. Även här kunde man ana en stenmur runtomkring.
Stenar en bit ifrån den stora anläggningen.
Stenar en bit ifrån den stora anläggningen.
Efter att under några skogsturer ha misslyckats med att finna de stenhögar som enligt den muntliga traditionen utgör resterna av bygdens medeltida hospital i Spetalehult, så hade jag idag förmånen att bli guidad till rätt plats av Agneta Hjälm som återupptäckte platsen för 10 år sedan. Platsen har annars omtalats i muntlig tradition med belägg från 1740 till modern tid. För djupare bakgrund, läs mina tidigare inlägg här och här. Nedan visar jag först tre kartor, därefter bilder från lämningarna i skogen som jag tog idag. Klicka på bilderna för större format.
Krysset visar stenanläggningens ungefärliga plats.
Det aktuella området inringat.
Platsen inringad. 1. Den plats som Riksantikvarieämbetet hade markerat och som inte verkar stämma. 2. Kronobäcks kloster.
Vägen
Bara några meter innan man kommer fram till stenanhopningen så passerar man en väg som ser mycket gammal ut, delvis uppbyggd av sten.
Stenanläggningen
Själva stenanhopningen ligger på en mindre höjd. Spontant bedömer jag den som ganska rektangulär med en längd av ca 40-60 meter och en bredd på ca 25-30 meter. Runt om anläggningen löper en böjd gammal stenmmur som ser äldre ut än dem som tillkom på 1800-talet. Vid anläggningens ena kortsida löper muren något längre ifrån stenarna, vilket fick mig att tänka på en trädgård mellan anläggningen och den yttre muren. Nedan visas olika delar av anläggningen, samt muren och en del andra omgivningar.
Del av stenmuren.
Del av stenmuren.
Del av stenmuren.
Del av stenmuren.
Annan mindre hög i anläggningens omedelbara närhet.
Stenar en bit ifrån den stora stenanläggningen.
Stenar en bit ifrån den stora anläggningen. Även här kunde man ana en stenmur runtomkring.
Stenar en bit ifrån den stora anläggningen.
Stenar en bit ifrån den stora anläggningen.
28 april 2011
Lång härlig Ölandsresa väntar för GIF – Försnack och tips inför omgång 3 av division 5 sydöstra
Redovisning av omgång 2
På fredag och lördag spelas den tredje omgången av div 5 sydöstra, men låt oss börja med att summera den andra utspridda omgången där jag denna gång bara lyckades pricka in 3 rätt:
Mönsterås – Kåremo 2-1, SSG – Blomstermåla 1-1, Norra Tång – Böda/Högby 0-4, Mörbylånga – Rockneby 0-3, Ängö – Glömminge 4-2, Läckeby – Ljungbyholm 0-1.
Kommentar: Noterar att Rockneby har full pott efter två omgångar. Och jag som har tippat Rockneby sist i tabellen. Även Ljungbyholm har något överraskande 6 poäng. Ängö vann visserligen mot Glömminge, men låg under med 1-2 i halvtid. Nu över till veckans omgång.
Trevlig Ölandsresa
För Mönsterås blir det att åka till Öland för att möta Böda/Högby. Ölandsresorna är lite speciella har jag hört. Fastlandslagen har helt enkelt svårt att vinna där. Varför kan jag inte förstå. Jag skulle spela extra bra på Öland efter en underbar tur över bron och sedan några mils bedårande Ölandslandskap i sinnet. Och varför inte stanna upp och ta en kroppkaka eller två på vägen.
En varningsklocka
Men Böda/Högby är nog det bästa av Ölandslagen. Mot Norra Tång lär man ha kontrat in ett antal mål, även de perioder som Norra Tång hade mest boll. Och då bör det naturligtvis ringa en varningsklocka hos GIF.
För efter att ha sett GIF i två matcher kan man konstatera att GIF har haft mycket boll, samtidigt som man har varit ganska sårbara för kontringar. Här gäller det alltså att se upp. För Böda/Högby är uppenbarligen effektiva när de ställer om spelet.
Ett mönster
Det skulle inte förvåna mig om de flesta av GIF:s matcher får samma karaktär – GIF spelar tekniskt och har mycket boll, medan något mindre spelskickliga lag satsar på stark fysisk defensiv och snabba kontringar. Den senare metoden verkar kunna vara framgångsrik mot ”bättre” lag. Man kan förstås fråga sig vad det betyder för fotbollens trevlighetsfaktor om storvuxna fysiska lag med stark defensiv och kontringsspel hamnar högre upp i tabellen än spelskickliga lag. Jag är inte den som skall döma om det. Det faller förstås på de spelskickligas lott att lista ut hur man vinner även mot dessa lag.
GIF måste hur som helst göra en mycket bra match för att ha en chans mot Böda/Högby. I normala fall hade man nog kunnat vara ganska nöjd med en poäng, men efter premiärförlusten mot Ljungbyholm är en vinst det enda som gäller om man redan från början vill haka på toppen och slippa jaga. Och det skall väl gå vägen. GIF lär sig förstås av varje match man spelar och brukar ofta bli bättre i takt med att gräsmattorna blir grönare. Jag tror på vinst.
Tips omgång 3 (29-30 april)
Ljungbyholms GoIF – Mörbylånga GoIF 1-1
Kommentar: Mörbylånga verkar i alla fall bitvis ha spelat bättre än resultaten visar. Kanske kan man knipa en poäng mot Ljungbyholm som börjat säsongen överraskande starkt.
Norra Tångs BK – Ängö BK 0-3
Kommentar: Ängö bör vinna ganska enkelt om man inte underskattar Norra Tång.
Böda/Högby – Mönsterås GoIF 2-3
Kommentar: Svårtippat, men jag tror, något överraskande kanske, på många mål.
IFK Kåremo – Läckeby GoIF 0-1
Kommentar: Två lag som verkar ha svårt att göra mål. Tror trots allt att Läckeby tar sin första seger här.
Rockneby IK – SSG IF 1-2
Kommentar: Rockneby har som vanligt överraskat med två segrar, men här tror jag segerparaden tar stopp.
Blomstermåla IK – Glömminge IF 3-1
Kommentar: På hemmaplan bör Blomstermåla besegra Glömminge. Annars tror jag inte Blomstermåla blir något topplag i år.
På fredag och lördag spelas den tredje omgången av div 5 sydöstra, men låt oss börja med att summera den andra utspridda omgången där jag denna gång bara lyckades pricka in 3 rätt:
Mönsterås – Kåremo 2-1, SSG – Blomstermåla 1-1, Norra Tång – Böda/Högby 0-4, Mörbylånga – Rockneby 0-3, Ängö – Glömminge 4-2, Läckeby – Ljungbyholm 0-1.
Kommentar: Noterar att Rockneby har full pott efter två omgångar. Och jag som har tippat Rockneby sist i tabellen. Även Ljungbyholm har något överraskande 6 poäng. Ängö vann visserligen mot Glömminge, men låg under med 1-2 i halvtid. Nu över till veckans omgång.
Trevlig Ölandsresa
För Mönsterås blir det att åka till Öland för att möta Böda/Högby. Ölandsresorna är lite speciella har jag hört. Fastlandslagen har helt enkelt svårt att vinna där. Varför kan jag inte förstå. Jag skulle spela extra bra på Öland efter en underbar tur över bron och sedan några mils bedårande Ölandslandskap i sinnet. Och varför inte stanna upp och ta en kroppkaka eller två på vägen.
En varningsklocka
Men Böda/Högby är nog det bästa av Ölandslagen. Mot Norra Tång lär man ha kontrat in ett antal mål, även de perioder som Norra Tång hade mest boll. Och då bör det naturligtvis ringa en varningsklocka hos GIF.
För efter att ha sett GIF i två matcher kan man konstatera att GIF har haft mycket boll, samtidigt som man har varit ganska sårbara för kontringar. Här gäller det alltså att se upp. För Böda/Högby är uppenbarligen effektiva när de ställer om spelet.
Ett mönster
Det skulle inte förvåna mig om de flesta av GIF:s matcher får samma karaktär – GIF spelar tekniskt och har mycket boll, medan något mindre spelskickliga lag satsar på stark fysisk defensiv och snabba kontringar. Den senare metoden verkar kunna vara framgångsrik mot ”bättre” lag. Man kan förstås fråga sig vad det betyder för fotbollens trevlighetsfaktor om storvuxna fysiska lag med stark defensiv och kontringsspel hamnar högre upp i tabellen än spelskickliga lag. Jag är inte den som skall döma om det. Det faller förstås på de spelskickligas lott att lista ut hur man vinner även mot dessa lag.
GIF måste hur som helst göra en mycket bra match för att ha en chans mot Böda/Högby. I normala fall hade man nog kunnat vara ganska nöjd med en poäng, men efter premiärförlusten mot Ljungbyholm är en vinst det enda som gäller om man redan från början vill haka på toppen och slippa jaga. Och det skall väl gå vägen. GIF lär sig förstås av varje match man spelar och brukar ofta bli bättre i takt med att gräsmattorna blir grönare. Jag tror på vinst.
Tips omgång 3 (29-30 april)
Ljungbyholms GoIF – Mörbylånga GoIF 1-1
Kommentar: Mörbylånga verkar i alla fall bitvis ha spelat bättre än resultaten visar. Kanske kan man knipa en poäng mot Ljungbyholm som börjat säsongen överraskande starkt.
Norra Tångs BK – Ängö BK 0-3
Kommentar: Ängö bör vinna ganska enkelt om man inte underskattar Norra Tång.
Böda/Högby – Mönsterås GoIF 2-3
Kommentar: Svårtippat, men jag tror, något överraskande kanske, på många mål.
IFK Kåremo – Läckeby GoIF 0-1
Kommentar: Två lag som verkar ha svårt att göra mål. Tror trots allt att Läckeby tar sin första seger här.
Rockneby IK – SSG IF 1-2
Kommentar: Rockneby har som vanligt överraskat med två segrar, men här tror jag segerparaden tar stopp.
Blomstermåla IK – Glömminge IF 3-1
Kommentar: På hemmaplan bör Blomstermåla besegra Glömminge. Annars tror jag inte Blomstermåla blir något topplag i år.
Kulturen i Mönsterås - hellre ett kulturhus för alla generationer än ett ungdomshus
Enligt dagens Östran/Nyheterna så vill Socialdemokraterna i Mönsterås satsa på att skapa ett kulturcentrum i området kring det nya biblioteket. Inte minst vill man inrätta ett särskilt ungdomshus. Enligt tidningen vill S ”få ungdomarna att känna, att man satsar på dem, eftersom kulturlivet för denna grupp idag är klent.”
Låt oss ta upp fyra aspekter av detta förslag.
1. Kultursynen
S låter oss här ana en kultursyn som innebär att det är politikerna som skall skapa förutsättningar för ungdomar att vara kulturella. Kultur är något som indirekt kommer uppifrån, något som skall satsas på för att den skall blomma ut. Men nog är det så att ungdomarna har sina kulturer även utan politikernas pengar. Varje människa är bärare och skapare av kultur. Ungdomskulturen har alltid hittat sina vägar oavsett om kommunen bistår med pengar och byggnader. Frågan är om ungdomskulturen mår bra av att bindas upp av det offentligas gåvor. För inte har man väl sämre kultur i fattiga länder, där människor inte får bidrag för att vara kreativa.
2. Är kulturlivet klent?
Vidare påstår S att kulturlivet är klent för ungdomarna i Mönsterås. På vilket sätt då? Kultur är ju som jag tidigare skrev inte i första hand något som serveras utifrån en meny, utan något som alla är bärare av. Jag hävdar därför motsatsen. Alla ungdomar lever varje dag ut sin kultur. Men även om vi begränsar perspektivet och bara ser till det utbud som kan upplevas, så noterar jag att vi var och varannan vecka kan läsa om konserter och dansuppvisningar på fritidsgården och jag känner till ett tiotal artister och band med ungdomar i Mönsterås. Vi har också ett flertal idrottsföreningar och kyrkor där ungdomar uttrycker sig kreativt.
3. Ett kulturhus för alla
För det tredje ifrågasätter jag om det är klokt att inrätta ett särskilt kulturhus för ungdomar. Inrätta gärna ett kulturhus, men låt det bli ett hus för alla generationer. En av vår tids största nederlag är att så många ungdomar saknar djupa relationer med vuxenvärlden. Ett kulturhus för alla generationer skulle därför vara mer konstruktivt och spännande och en verklig satsning på ungdomarna. Att inrätta ett kulturhus bara för ungdomar borde vara lika tvivelaktigt som att exempelvis inrätta ett kulturhus endast för etniska svenskar.
4. Centralisering
Förslaget innebär om det genomförs en centralisering av kulturella mötesplatser. Mer än hälften av kommunens ungdomar torde dock bo utanför Mönsterås tätort (Fliseryd, Finsjö, Blomstermåla, Ålem och ren landsbygd). Därför borde det finnas flera kulturella mötesplatser utspridda över hela kommunen.
Låt oss ta upp fyra aspekter av detta förslag.
1. Kultursynen
S låter oss här ana en kultursyn som innebär att det är politikerna som skall skapa förutsättningar för ungdomar att vara kulturella. Kultur är något som indirekt kommer uppifrån, något som skall satsas på för att den skall blomma ut. Men nog är det så att ungdomarna har sina kulturer även utan politikernas pengar. Varje människa är bärare och skapare av kultur. Ungdomskulturen har alltid hittat sina vägar oavsett om kommunen bistår med pengar och byggnader. Frågan är om ungdomskulturen mår bra av att bindas upp av det offentligas gåvor. För inte har man väl sämre kultur i fattiga länder, där människor inte får bidrag för att vara kreativa.
2. Är kulturlivet klent?
Vidare påstår S att kulturlivet är klent för ungdomarna i Mönsterås. På vilket sätt då? Kultur är ju som jag tidigare skrev inte i första hand något som serveras utifrån en meny, utan något som alla är bärare av. Jag hävdar därför motsatsen. Alla ungdomar lever varje dag ut sin kultur. Men även om vi begränsar perspektivet och bara ser till det utbud som kan upplevas, så noterar jag att vi var och varannan vecka kan läsa om konserter och dansuppvisningar på fritidsgården och jag känner till ett tiotal artister och band med ungdomar i Mönsterås. Vi har också ett flertal idrottsföreningar och kyrkor där ungdomar uttrycker sig kreativt.
3. Ett kulturhus för alla
För det tredje ifrågasätter jag om det är klokt att inrätta ett särskilt kulturhus för ungdomar. Inrätta gärna ett kulturhus, men låt det bli ett hus för alla generationer. En av vår tids största nederlag är att så många ungdomar saknar djupa relationer med vuxenvärlden. Ett kulturhus för alla generationer skulle därför vara mer konstruktivt och spännande och en verklig satsning på ungdomarna. Att inrätta ett kulturhus bara för ungdomar borde vara lika tvivelaktigt som att exempelvis inrätta ett kulturhus endast för etniska svenskar.
4. Centralisering
Förslaget innebär om det genomförs en centralisering av kulturella mötesplatser. Mer än hälften av kommunens ungdomar torde dock bo utanför Mönsterås tätort (Fliseryd, Finsjö, Blomstermåla, Ålem och ren landsbygd). Därför borde det finnas flera kulturella mötesplatser utspridda över hela kommunen.
26 april 2011
Jakten på Spetalehult II
Tre misslyckade turer
Efter att vid tre turer ha misslyckats med att finna de stenhögar som enligt den muntliga traditionen skulle vara resterna av bygdens medeltida hospital i Spetalehult, så var det bara till att leta vidare. Riksantikvarieämbetets markering i närheten av Gränsborg visade sig inte ha någon substans. I alla fall hittade inte jag något (se föregående artikel).
Napp i arkivet
Jag tog en tur till Hembygdsföreningens arkiv där jag i en mapp hittade ett A4-papper som Ture Räfsgård skrivit. Han och Agneta Hjelm hade år 2001 gjort en tur till en plats där Agneta hittat några stora stenhögar. Ture hade även ritat en karta och tagit några foton, så nu skulle det väl bli lätt att hitta platsen (som låg långt ifrån den plats som Riksantikvarieämbetet angett).
Man skulle svänga in på skogsvägen som börjar efter den förfallna fattigstugan vid Gröndal. Sedan skulle man följa vägen någon kilometer tills man kommer till en gammal väg som går mot söder. Där skulle högarna finnas, men på höger sida åt norr. Efter att under två timmar ha letat igenom vartenda skogsparti på höger sida 0,5-2 km efter vägens början så kunde jag konstatera att jag inte hade hittat högarna. Mycket besviken begav jag mig hemåt.
Idag har jag mejlat till Agneta och Eje då de verkar veta var platsen finns. Nu ger jag mig inte förrän jag hittat platsen.
Ture Räfsgårds karta.
En officiell karta där jag har markerat området som jag genomsökte med röda prickar.
Ture Räfsgårds foto från platsen.
Tures foto.
Tures foto.
Tures foto.
Tures foto.
Kommentar till fotografierna: Jag är inte arkeolog och är inte bra på att tolka landskap och högar. Men spontant undrar jag om detta verkligen är huslämningar från medeltiden. Det ser ut som obearbetade stenar och jag har läst att man under medeltiden byggde hus av bearbetade huggna stenar. Bronsåldersgravar kan det väl knappast vara heller. Mystiskt.
Efter att vid tre turer ha misslyckats med att finna de stenhögar som enligt den muntliga traditionen skulle vara resterna av bygdens medeltida hospital i Spetalehult, så var det bara till att leta vidare. Riksantikvarieämbetets markering i närheten av Gränsborg visade sig inte ha någon substans. I alla fall hittade inte jag något (se föregående artikel).
Napp i arkivet
Jag tog en tur till Hembygdsföreningens arkiv där jag i en mapp hittade ett A4-papper som Ture Räfsgård skrivit. Han och Agneta Hjelm hade år 2001 gjort en tur till en plats där Agneta hittat några stora stenhögar. Ture hade även ritat en karta och tagit några foton, så nu skulle det väl bli lätt att hitta platsen (som låg långt ifrån den plats som Riksantikvarieämbetet angett).
Man skulle svänga in på skogsvägen som börjar efter den förfallna fattigstugan vid Gröndal. Sedan skulle man följa vägen någon kilometer tills man kommer till en gammal väg som går mot söder. Där skulle högarna finnas, men på höger sida åt norr. Efter att under två timmar ha letat igenom vartenda skogsparti på höger sida 0,5-2 km efter vägens början så kunde jag konstatera att jag inte hade hittat högarna. Mycket besviken begav jag mig hemåt.
Idag har jag mejlat till Agneta och Eje då de verkar veta var platsen finns. Nu ger jag mig inte förrän jag hittat platsen.
Ture Räfsgårds karta.
En officiell karta där jag har markerat området som jag genomsökte med röda prickar.
Ture Räfsgårds foto från platsen.
Tures foto.
Tures foto.
Tures foto.
Tures foto.
Kommentar till fotografierna: Jag är inte arkeolog och är inte bra på att tolka landskap och högar. Men spontant undrar jag om detta verkligen är huslämningar från medeltiden. Det ser ut som obearbetade stenar och jag har läst att man under medeltiden byggde hus av bearbetade huggna stenar. Bronsåldersgravar kan det väl knappast vara heller. Mystiskt.
Jakten på Spetalehult I
Medeltida hospital i Spetalehultskogen?
Enligt den muntliga traditionen så skall det ha funnits ett medeltida hospital i skogen någonstans utmed den gamla Spetalehultsvägen som löper från Oknebäck förbi Tålebo och upp emot Blomstermåla (idag huvudsakligen en skogsväg). Vägens namn antyder att den kan ha gått till en plats där spetälska togs om hand, enligt vad jag har läst. Men enligt en kommentar från Anders till denna artikel är det troligare att spetal kommer av hospital, medan hult betyder ohuggen skog = skogen där hospitalet ligger.
Lokalbefolkningen verkar under flera hundra år ha hyst uppfattningen att det i medeltida källor omnämnda hospitalet i Norrabygd låg i Spetalehultskogen, och alltså inte på den plats där Kronobäcks kloster senare byggdes.
Hypotesens tyngd
Jag kan inte avgöra hypotesens tyngd, men ville ändå se platsen. Jag är inte väl insatt i Kronobäcks kyrkliga historia, men jag förmodar att de flesta tror att det gamla hospitalet låg i direkt anslutning till platsen där Kronobäcks kloster senare byggdes. Men det kan kanske ha varit så att hospitalets kapell låg där Kronobäcks kloster byggdes, medan hospitalet låg någon annanstans. Och frågan är varför det medeltida hospitalet förutom Norrabygd (1292) även kallas för hospitalet i Oknabäck (1314, 1318), om det nu låg på Kronobäcks marker? Spetalehultskogen ligger ju faktiskt på Oknebäcks marker och passar ju därför bättre ihop med den medeltida benämningen. Mer vågar jag inte säga. Muntliga traditioner är ibland helt felaktiga.
Lång muntlig tradition
Den muntliga traditionen om hospitalet vid Spetalehult kan hur som helst beläggas från 1740 fram till modern tid. Det äldsta belägget återger Andreas Rhyzelius i en bok där han tar upp kapell i bland annat Linköpings stift. 1740 berättade lokalbefolkningen för honom att det en gång legat ett hospital i en skog en bit ifrån Kronobäck. Traditionen har gått vidare till modern tid.
1974 berättade fd sågverksarbetaren Erik Rudebäck (1888-1976) i Oknebäck att han i sin ungdom hade pratat med två män som hette Karl ”Kalle Spel” Nilsson (f ca 1850) och hans far ”Spel-Nisse”. De berättade att hospitalet skulle ha legat i skogen vid Spetalehult i närheten av Gränsborg där Tålebos och Oknebäcks ägor möttes. Flera äldre personer uppgav samma ställe. Karl Nilssons far bör ha varit född under 1800-talets första hälft och då är det alltså bara omkring 70 år till 1740 då Rhyzelius gjorde sin uppteckning. Så sent som omkring 2000 har äldre människor från trakten berättat samma tradition. Det finns alltså mycket som talar för en muntlig tradition med kontinuitet belagd från 1740-talet.
Var ligger lämningen vid Spetalehult?
Men var finns då den stenlämning som man påstår vara resterna av det gamla hospitalet? Jag började med att söka i Riksantikvarieämbetets Fornsök. De anger en plats i närheten av Gränsborg (se karta längre ner på sidan), vilket stämmer väl med den muntliga traditionen. Jag åkte dit vid tre tillfällen och letade igenom det aktuella skogspartiet, men hittade inget anmärkningsvärt. Visst fanns det några mindre stenanhopningar som möjligtvis skulle kunna vara gravar eller odlingsrösen, men några större anhopningar som skulle kunna vara rester av ett hospital hittade jag inte. Frågan är om Riksantikvarieämbetet verkligen har haft några arkeologer på plats eftersom man inte beskriver vad som finns i skogen, utan bara hänvisar till muntlig tradition.
Nedan följer mina bilder från mina första misslyckade försök att finna platsen. I nästa inlägg fortsätter berättelsen. Jag hittade en ny ledtråd och fotografier som ledde mig till en annan plats.
Fornsök anger en plats för Spetalehultlämningen (se min röda pil). Efter tre besök på platsen har jag dock inte funnit något anmärkningsvärt där.
Jag fick parkera vid stora vägen mot Blomstermåla eftersom markägaren satte stopp för vidare biltransport, vilket jag kan ha förståelse för.
Några hundra meter in på vägen blockerar en gran framkomsten.
Ytterligare en bit längre fram ligger en björk omkullvräkt över vägen. Ser nästan arrangerat ut.
Spetalehultvägen?
Tyvärr hittade jag en hel del skräp i naturen.
Mera skräp.
Visst fanns det stenpartier ute i skogen, men inget som påminde om medeltida bebyggelse.
Knappast resterna av ett hospital.
Inte här heller.
Nä, det här är något annat.
Jag hittade inga rester alls av något medeltida hospital på den plats som Riksantikvarieämbetet angav. Men som tur var skulle jag snart hitta en karta och några fotografier som ledde mig till en annan plats.
Enligt den muntliga traditionen så skall det ha funnits ett medeltida hospital i skogen någonstans utmed den gamla Spetalehultsvägen som löper från Oknebäck förbi Tålebo och upp emot Blomstermåla (idag huvudsakligen en skogsväg). Vägens namn antyder att den kan ha gått till en plats där spetälska togs om hand, enligt vad jag har läst. Men enligt en kommentar från Anders till denna artikel är det troligare att spetal kommer av hospital, medan hult betyder ohuggen skog = skogen där hospitalet ligger.
Lokalbefolkningen verkar under flera hundra år ha hyst uppfattningen att det i medeltida källor omnämnda hospitalet i Norrabygd låg i Spetalehultskogen, och alltså inte på den plats där Kronobäcks kloster senare byggdes.
Hypotesens tyngd
Jag kan inte avgöra hypotesens tyngd, men ville ändå se platsen. Jag är inte väl insatt i Kronobäcks kyrkliga historia, men jag förmodar att de flesta tror att det gamla hospitalet låg i direkt anslutning till platsen där Kronobäcks kloster senare byggdes. Men det kan kanske ha varit så att hospitalets kapell låg där Kronobäcks kloster byggdes, medan hospitalet låg någon annanstans. Och frågan är varför det medeltida hospitalet förutom Norrabygd (1292) även kallas för hospitalet i Oknabäck (1314, 1318), om det nu låg på Kronobäcks marker? Spetalehultskogen ligger ju faktiskt på Oknebäcks marker och passar ju därför bättre ihop med den medeltida benämningen. Mer vågar jag inte säga. Muntliga traditioner är ibland helt felaktiga.
Lång muntlig tradition
Den muntliga traditionen om hospitalet vid Spetalehult kan hur som helst beläggas från 1740 fram till modern tid. Det äldsta belägget återger Andreas Rhyzelius i en bok där han tar upp kapell i bland annat Linköpings stift. 1740 berättade lokalbefolkningen för honom att det en gång legat ett hospital i en skog en bit ifrån Kronobäck. Traditionen har gått vidare till modern tid.
1974 berättade fd sågverksarbetaren Erik Rudebäck (1888-1976) i Oknebäck att han i sin ungdom hade pratat med två män som hette Karl ”Kalle Spel” Nilsson (f ca 1850) och hans far ”Spel-Nisse”. De berättade att hospitalet skulle ha legat i skogen vid Spetalehult i närheten av Gränsborg där Tålebos och Oknebäcks ägor möttes. Flera äldre personer uppgav samma ställe. Karl Nilssons far bör ha varit född under 1800-talets första hälft och då är det alltså bara omkring 70 år till 1740 då Rhyzelius gjorde sin uppteckning. Så sent som omkring 2000 har äldre människor från trakten berättat samma tradition. Det finns alltså mycket som talar för en muntlig tradition med kontinuitet belagd från 1740-talet.
Var ligger lämningen vid Spetalehult?
Men var finns då den stenlämning som man påstår vara resterna av det gamla hospitalet? Jag började med att söka i Riksantikvarieämbetets Fornsök. De anger en plats i närheten av Gränsborg (se karta längre ner på sidan), vilket stämmer väl med den muntliga traditionen. Jag åkte dit vid tre tillfällen och letade igenom det aktuella skogspartiet, men hittade inget anmärkningsvärt. Visst fanns det några mindre stenanhopningar som möjligtvis skulle kunna vara gravar eller odlingsrösen, men några större anhopningar som skulle kunna vara rester av ett hospital hittade jag inte. Frågan är om Riksantikvarieämbetet verkligen har haft några arkeologer på plats eftersom man inte beskriver vad som finns i skogen, utan bara hänvisar till muntlig tradition.
Nedan följer mina bilder från mina första misslyckade försök att finna platsen. I nästa inlägg fortsätter berättelsen. Jag hittade en ny ledtråd och fotografier som ledde mig till en annan plats.
Fornsök anger en plats för Spetalehultlämningen (se min röda pil). Efter tre besök på platsen har jag dock inte funnit något anmärkningsvärt där.
Jag fick parkera vid stora vägen mot Blomstermåla eftersom markägaren satte stopp för vidare biltransport, vilket jag kan ha förståelse för.
Några hundra meter in på vägen blockerar en gran framkomsten.
Ytterligare en bit längre fram ligger en björk omkullvräkt över vägen. Ser nästan arrangerat ut.
Spetalehultvägen?
Tyvärr hittade jag en hel del skräp i naturen.
Mera skräp.
Visst fanns det stenpartier ute i skogen, men inget som påminde om medeltida bebyggelse.
Knappast resterna av ett hospital.
Inte här heller.
Nä, det här är något annat.
Jag hittade inga rester alls av något medeltida hospital på den plats som Riksantikvarieämbetet angav. Men som tur var skulle jag snart hitta en karta och några fotografier som ledde mig till en annan plats.
25 april 2011
Mönsteråsdamerna vann i premiären
Här har GIF just gjort ett av sina fyra mål i segermatchen mot Krokstorp.
Premiär
Idag var det dags för Mönsterås GIF:s damer att bege sig till Krokstorp för att spela premiärmatch i div 4 nordöstra. Krokstorp stretade emot riktigt bra, men till slut tog GIF:s spelskicklighet och ork ut sin rätt och man kunde åka hem med tre poäng. (Eftersom jag inte kan damlaget så bra än, så utgår jag från att de namn som står efter respektive nummer i laguppställningen är korrekt. I de fall jag missade vem som gjorde mål får läsekretsen gärna komplettera).
GIF skapar chanser men det blir inte mål
Matchen fick ganska tidigt en karaktär där GIF skapade de bästa chanserna, men där Krokstorp stack upp i inte helt ofarliga kontringar där den snabba nr 11 spelade huvudrollen. GIF skapade till och från ett visst tryck och vid ett par tillfällen var det Krokstorps utmärkte målvakt som räddade laget.
Krokstorp tar över sista kvarten
När så GIF inte fick utdelning så fick Krokstorp energi och sista kvarten var det Krokstorp som skapade det mesta. Riktigt illa kunde det ha gått vid en farlig frispark som sökte sig bort mot krysset, men Lina i Mönsteråsmålet lyckades tippa bollen till hörna – en mycket viktig räddning. Man vet aldrig i vilken riktning matchen hade gått om det blivit mål där. Krokstorp hade ytterligare ett par vassa chanser, men närmare mål än stolpen kom man inte. GIF:s avslutning av första halvlek var svag.
GIF tar över och målen kommer
I andra halvlek ryckte GIF upp sig ordentligt och tog över tillställningen totalt. I den 51:a minuten fick GIF en frispark som fint slagen kunde nickas i mål av en helt omarkerad GIF-tjej (vem?).
Krokstorp fortsatte skicka bollar på nr 11, men hon blev allt för ensam där framme, och nu verkade Krokstorpspelarna dessutom trötta. GIF kom i anfallsvåg efter anfallsvåg och efter en kvart av halvleken kom 2-0 helt logiskt efter ett fint inlägg där Moa? påpassligt höll sig framme och fick in bollen.
GIF vägrade sedan backa hem och slå vakt om segern utan fortsatte satsa framåt. Efter 80 minuter kom 3-0 av Linda Almqvist och fyra minuter senare gjorde Senada 4-0.
Premiären avklarad
Så nu är premiären avklarad och det är självklart ett styrkebesked att vinna med 4-0 på bortaplan mot ett ganska starkt Krokstorp som jag tippat som mittenlag i år. I och med att GIF inte satte sina chanser i första halvlek så fick Krokstorp matchen lite dit de ville och då är det lätt att nervositeten och frustrationen kan ta över. Därför var det roligt att se GIF kliva in på planen med sådan pondus i andra halvlek. Jag är helt övertygad om att GIF kan höja sig ytterligare ett par snäpp. Men med 4-0 och 3 poäng med sig hem vore det synd att klaga. Och det blir GIF som kollektiv jag vill lyfta fram för den andra halvleken där man genom att mala på körde slut på Krokstorp. Bäst var kanske Senada som imponerade ute på sin vänsterkant.
Tyvärr fick Louise Stenfelt bäras ut från planen efter någon form av fotskada. Exakt vad som hände gick mig förbi, men det verkar ha gjort ont. Förhoppningsvis var det ”bara” en stukning eller en trampning och i så fall är hon väl snart tillbaka. Det vore ju hemskt synd både för Stenfelt och GIF om det var en värre skada.
Furulid
Furulid visade sig vara en riktigt trevlig idrottsplats, även om fotbollsplanen hade ett par otrevliga gropar. Men platsen som sådan var mysig och klubbhuset verkade vara fräscht. Publiken var dessutom minst lika stor som vid herrmatcher vilket var roligt. Krokstorp får extra beröm för sin korv som var sällsynt kryddig och god, kanske rent av den godaste jag hittills ätit på en bortamatch.
Reslutat omgång 1
Hjorted/Totebo - Vimmerby IF B 1-5
Kommentar: Väntat resultat. Har tippat H/T i botten och Vimmerby som topplag.
Rosenfors - Rödsle BK B 4-0
Kommentar: Trodde nog på en jämnare match, men inte direkt överraskande.
Gullringen - Västervik 0-2
Kommentar: Normalt resultat. Har tippat Gullringen som bottenlag och Västervik på övre halvan.
Hultsfred/Lojal B- Tjust 3-1
Kommentar: Inget anmärkningsvärt. Tror att H/L blir att räkna med, samtidigt som Tjust nog är ganska bra de också.
Krokstorp - Mönsterås GIF 0-4
Kommentar: GIF tog sig samman i andra halvlek och malde ner Krokstorp.
Sekvens från första halvlek.
Furulid var en trevlig idrottsplats.
Mannen och myten Ingvar Gunnarsson dömde matchen och blev för ovanlighetens skull själv fotograferad.
Furulid hade gamla hederliga bås och ett gammeldags matchur.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
