Stenhuvudet med största sannolikhet medeltida

Vissa arbetsdagar är mer spännande än andra. Idag var det en sådan dag där jag verkligen gick igång.

Ett återupptäckt stenhuvud
Som jag tidigare har skrivit så har Stranda Hembygdsförening ett gammalt stenhuvud som en gång hittades av Eric Gustafsson vid Stohagen på Bössemåla marker, strax norr om Torp. Huvudet har bara blivit liggande under årtionden, men återupptäcktes nyligen av Per-Enoch Andersson som visade det för mig. Jag kontaktade Länsmuseet och idag var arkeologerna Per Lekberg och Ulrika Söderström på plats för att försöka tolka vad stenhuvudet kunde vara.

Medeltida

De var relativt säkra på att det var medeltida och troligen en grotesk av något slag, vilket bland annat ögonen och den brett leende munnen tydde på. Troligen har näsan stuckit ut mer, men skadats. Sannolikt kan det kopplas till en stenbyggnad, troligen en kyrkbyggnad av något slag. Grotesker kunde ofta sitta högt upp på kyrkobyggnadens utsida.

Arkeologerna skulle nu skicka foton vidare till ytterligare expertis och så får vi se var vi hamnar till slut. Fantastiskt spännande var det i alla fall. Särskilt mot bakgrund av att Bo:s kapell bör ha legat bara någon kilometer från fyndplatsen. Nu ska man inte spekulera för mycket, men en medeltida datering och trolig koppling till kyrkbyggnad var mer än jag hade vågat hoppas på.

Godkänd första träningsmatch av GIF

Rudas målvakt tvingas till en kvalificerad räddning i matchen mot GIF.

GIF i första träningsmatchen
Idag var det så dags för första träningsmatchen för Mönsterås GIF. Fajten började förvisso okristligt tidigt – redan 09.15, men jag begav mig i alla fall till Högsby för att se hur man skulle hantera division 6-laget Ruda IF, som är mitt favoritlag efter GIF.

Nya spelare
Det jag var mest nyfiken på att se var om man skulle kunna se några tendenser, samt att få se de nya spelare som GIF har fått. Resultatet är ju mindre viktigt i försäsongsmatcher, även om man inte ska underskatta dess betydelse för självförtroendet. Hur såg det då ut?

Ruda bättre än förra året
Det första jag glädjande nog noterade var att Ruda såg betydligt bättre ut än förra säsongen, även om målen droppade in sista delen av matchen. Under första halvlek lyckades Ruda till och med etablera ett visst tryck på GIF:s planhalva periodvis, låt vara att det var under stark medvind.

Goda intentioner
Men GIF var förstås det bättre laget och uppträdde relativt stabilt, även om man släppte upp Ruda för långt ibland. GIF visade hur som helst flera goda intentioner med en hel del fina kombinationer i anfallsspelet, vilket också gav utdelning vid ett eller två tillfällen.

Säker seger
I andra halvlek tog GIF över och gjorde ytterligare en handfull mål. Jag hade inget block med mig och tappade räkningen. Troligen blev det 5-1 eller 6-1. Jag antecknade inte målgörarna men jag tror Idris satte ett, Sammy ett, Oskar ett, Johan ett och Fredric Zetterström ett.

Spelet - vad man kan begära
Spelet var väl vad man kan begära i första träningsmatchen, men jag tyckte nog att det såg riktigt trevligt ut emellanåt. Kul att se att man lirade och vågade utmana. GIF hade ett anfallsspel och skapade chanser. Plus också till den goda stämningen. Jag tror det var assisterande tränaren Fredrik Elvö som var med idag och han verkade ha en härlig stil.

De som ska utgöra stommen i laget skötte sig bra. Johan L och Idris var utmärkta och Oskar såg ut att trivas när han fick spela lite mer offensivt i andra halvlek. Och så Niklas Kindvall som allt mer ser ut som en klippa i GIF. Även de andra som Martin och Manfred skötte sig.

De nya spelarna gladde
Men det som gladde mig allra mest idag var de nya spelarna. Hadi Mustafai, från Norrliden, var en pigg vänsterback. Fredric Zetterström, från U-laget, tror jag spelade mittback och såg väldigt bra ut. Om jag inte såg helt fel gjorde han även ett mål med huvudet. Joakim Jidefur, som verkar ha tagit tag i fotbollen igen, övertygade också med starkt stabilt spel. Sammy Sereke spelade mest i första halvlek och man såg ju att han har fotbollskvalitéer i sig. Snabb och smidig. Får han bara mer tid så kan det här bli riktigt bra. Alla dessa får man väl säga bidrar med viss rutin. Och så hade vi Andreas Hauge Sjöstrand, en lång gänglig kille i 17-årsåldern, som jag hoppas får nya chanser då han påpassligt höll sig framme flera gånger. Jag tror han kommer från Fliseryd.

Nu var motståndet av medelmåttig div 6 standard, så det här säger förvisso inte så mycket. GIF vann ju bekvämt över Ruda även förra året. Och nog finns det en hel del att slipa på, inte minst kondition och tempo. Men ändå…jag dristar mig att säga att det såg lovande ut.

Jag testade en ny kamera idag som ger lite bättre zoommöjligheter. Det finns också några nya spelare jag ska lära mig att känna igen. Det gick lite sisådär med det idag. Kanske var inte alla helt bekväma med Mönsteråsbloggens närvaro, men jag kommer nog att bli lite fräckare i referat och analyser i år.

GIF gör mål. Tror det var Oskar som var sist på bollen.

Den här killen (i blått) var ny för mig. Jag fick för mig att det var Fredric Zetterström.

Nr 5 är väl inte Niklas Kindvall, så då bör det ha varit Joakim Jidefur. Jag chansar på det.

Nr 2 Hadi Mustafai.

Jag tror detta är Niklas Kindvall.

Stadsnätet borta igen...och tillbaka

Stadsnätet i Mönsterås verkar utslaget igen. Vad det beror på vet jag inte. Men digital-TV:n fungerar inte och jag hörde att det var likadant ute på Ljungnäs.

Uppdatering lör e.m.: Nu fungerar det igen. Uppenbarligen var det Telia som hade problem denna gång.

Kulturafton - repris 6 mars

Det är nu klart att det blir en repris av den kulturafton som var vid Mönsterås hembygdsgård den 21 februari. Eftersom det snabbt blev fullsatt och alla inte fick plats, så ger vi alla som inte fick plats eller som av andra skäl inte kunde vara med, en ny chans att höra föredrag och se gamla bilder från Mönsterås under temat "Det Mönsterås som försvann". Kanske blir det inte samma tryck denna gång, men kom gärna i god tid för säkerhets skull.

"Det Mönsterås som försvann": Föredrag och bilder med J Nilsson.
Plats: Häradssalongen vid Mönsterås Hembygdsgård.
Tid: 6 mars, 18.30.
Entré: 30 kr.

Östra femman under luppen II - Holsby SK

Mönsteråsbloggen fortsätter idag presentationen av GIF:s motståndare i div 5 östra. Tidigare har Alseda/Ädelfors FF granskats.

Holsby SK
Idag hamnar Holsby SK från Holsbybrunn strax öster om Vetlanda under Mönsteråsbloggens lupp. Holsby SK förefaller ha bildats 1947 och spelar i vit dräkt på Brunnsvallen.

Typiskt mittenlag

Holsby har under 2000-talet mestadels varit ett typiskt mittenlag i femman, även om man 2008 var uppe och vände i fyran. Förra året kom man på en stabil femteplacering i div 5 norra. Laget sticker inte ut på något särskilt sätt, utan spelade hem ungefär lika många poäng hemma som borta, även om man släppte in betydligt färre mål hemma på Brunnsvallen.

En tung värvning
Några större förändringar som skulle kunna leda åt det ena eller andra hållet ser det inte ut att bli i år heller. Holsby har i Janne Karlsson samma tränare som i fjol. Fem nyförvärv, varav en verkar vara assisterande tränare, har jag funnit och två förluster. En ganska tung värvning är i alla fall Mattias Birgersson som kommer från Hvetlanda GIF där han spelat omkring 10 säsonger och även varit lagkapten.

Nyförvärv: Henrik Nilsson, 26 år, målvakt, närmast från Bäckseda IF, 2010 i Skede IF. Fredrik Torstensson, 25 år, mittfält/försvar, från Hvetlanda GIF där han spelat sparsamt. Mattias Birgersson, 26 år, försvar/mittfält från Hvetlanda GIF, har tillhört deras A-lag i ca 10 säsonger. Niklas Lundgren, 25 år, senast från Alseda/Ädelfors. Micael Henningsson (ass tränare), från Hvetlanda GIF.

Förluster: Anton Samuelsson och Emil Samuelsson.

Trupp och träning

Truppen som helhet anges bestå av 36 spelare. Bäste målskytt förra året var Anders Eriksson med 11 mål.

Några träningsmatcher verkar man inte ha hunnit med än, men man håller igång tre gånger i veckan.

Mitt tips: Holsby SK känns som ett stabilt division 5 lag som bör hamna på övre halvan med vissa chanser på topp 4. Dock får man ganska många långa resor till bortamatcherna, vilket kanske kan påverka något.

Seriespel sedan 2002
2011: 5:a av 12 lag i div 5 norra.

2010: 9:a av 12 lag i div 5 norra.

2009: 7:a av 12 lag i div 5 norra.

2008: näst sist i div 4 nordöstra. Degradering.

2007: Seriesegrare div 5 mellersta. Avancemang.

2006: 6:a av 12 lag i div 5 norra.

2005: 6:a av 12 lag i div 5 norra.

2004: 7:a i div 5 nordvästra.

2003: 4:a av 12 lag i div 5 östra.

2002: 2:a av 12 lag i div 5 norra.

Kulturaftonen i repris

Som jag tidigare har nämnt så blev det fullsatt på Kulturaftonen i tisdags, se nedan, varför några fick vända om. Nu ser det ut att bli en repris tisdagen den 6 mars kl 18.30 för dem som inte kom in eller som inte kunde förra gången. Helt spikat är det inte än, men troligen blir det alltså "Det Mönsterås som försvann" i repris.

Kulturaftonen igen

Några har hört av sig till mig personligen och undrat om hembygdsföreningen inte kan köra tisdagens kulturafton i repris eftersom ganska många fick vända då salen snabbt blev fullsatt.

Jag har sagt att jag gärna ställer upp på en repris, men det är upp till arrangörerna att avgöra hur det blir, så jag kan inte föregripa det. Jag lovar att informera när jag vet mer.

Mekaniska verkstaden på Kuggås igen

Noterade i dagens Barometern/OT att en privatperson har skrivit till kommunen och vill stoppa rivningen av den gamla mekaniska verkstaden på Kuggås. Skönt att det inte bara är jag som bryr mig om byggnaden. Jag har ju tidigare skrivit om huset och den unika kulturmiljö den är en del av, och som även Länsstyrelsen lyfter fram särskilt i en utredning, och nu hade även Länsmuseet framfört kritik. Kommunens argument är ett eko från 1960-talets rivningshysteri och jag trodde ärligt talat att vi skulle slippa den sortens modernistiska öststatsrationalitet. Men som mannen i tidningen sa (inte ordagrant) - kommunen behöver ju inte bry sig om vad Länsmuseets för kulturhistoriska miljöer utbildade personal tycker. Mönsterås Kommun kan strunta i det. Det har man gjort förr. Läs mer här och här.

Sammy Sereke i truppen

Tog mig en titt på GIF:s trupp och såg att Sammy Sereke nu är inskriven. Jo, jag har ju tidigare skrivit om ryktet, men trodde väl inte riktigt att pusselbitarna skulle falla på plats. Vad ska man säga? Om Sereke tränar så att han får spela i A-laget så bör GIF här ha fått en spelare av sällsynt fin kvalitet för division 5. Det är i alla fall så jag minns honom - snabb med känsla för att göra mål. Tidigare hade jag väl utan tvekan satsat en hundring på att Idris vinner den interna poängligan i år. Med Sammy i truppen har han fått bra konkurrens. Det här ser ta mig tusan bara bättre och bättre ut.

Kulturafton på hembygdsgården

Är nu hemma från kvällens kulturafton på hembygdsgården som hade temat "Det Mönsterås som försvann". Föredraget gick, trots smärtor, ganska bra, om än lite stelare än vanligt. Den påföljande bildvisningen blev givande eftersom flera av deltagarna bidrog med egna minnen kring specifika gamla Mönsteråsmiljöer. Det är möten av det här slaget som gör att jag älskar historia. Arrangörer var Stranda Hembygdsförening och Studieförbundet Vuxenskolan.

Det enda ledsamma som gör mig ont in i själen var att 25-30 fick vända vid dörren eller parkeringen då salen redan var fullsatt tjugo minuter före start. Men tyvärr får man bara ta in 55 i salen, så det var inte mycket man kunde göra. Av brandsäkerhetsskäl måste man följa reglerna.

Undertecknad håller föredrag.

På väg till bildprojektorn.

En kopp kaffe i pausen. Tack Lasse för kamerajobb!

Det gör ont...

Ikväll är det mikroföredrag med bildvisning i Häradssalongen vid Mönsterås hembygdsgård klockan 18.30. Entré 30 kr. Det får plats 50 i salen och jag är som alltid nervös att det skall bli antingen 3 eller fler än 50. Båda skräckscenarierna innebär vissa problem. Generalrepetitionen gick inte bra. Jag ramlade ju igår och slog baklänges i en betongtrappa. Lyckades rädda den bärbara datorn och bakhuvudet, men högerarmen fick ett djupt köttsår under armbågen och det gör, som Lena Philipsson sjöng, ont - så ont att jag har svårt att fokusera. Men som popgruppen Fredá en gång sjöng – Det måste gå!

Oppes stuga

Ungefär där Repslagargatan idag möter Storgatan och Häradshövdingegatan, låg en gång "Oppes stuga". I äldre tider gick gränsen till Kuggås marker just här, så man kan säga att den markerade köpingens södra gräns. Bakom huset hade vi idag sett parkeringen bakom polishuset. Stugan som revs på 1930-talet verkar ha varit mycket gammal och finns med på kartan 1813. Tomten var bebyggd redan 1726. Foto: Ivar Modéer 1931. Stranda Hembygdsförenings arkiv.



Stugan finns med på 1852 års Mönsteråskarta (här markerad med röd prick).

Även på 1813 års karta är stugan markerad (framför den röda pricken).

Söndagsledaren v7 – Kriminellt

Tyvärr har jag inte hunnit skriva ihop en genomtänkt ledare denna vecka, så det får bli några spridda notiser från den gångna Mönsteråsveckan.

1. Mönsterås Kommun visade sig gå med över 40 miljoner plus, mot förväntade 4-5 miljoner. Vi som har följt Mönsteråspolitiken ett tag börjar känna igen visan nu. För det är ju samma visa varje år. Först får vi veta att just i år ser det knepigt ut. Överskottet blir inte alls lika stort som det brukar. Därför måste vi spara och snåla. Inte den där extraresursen i skolan i år heller. Och så…simsalabim…oj…överskottet blev 10 gånger större än beräknat. Då får vi veta att det är bra inför de kommande svåra åren. Nå, jag sätter en hundring på att överskottet blir över 25 miljoner även 2012. När kommunen inte använder mina skattepengar där de behövs känner jag mig bestulen.

2. Den kriminella eliten har slagit till i Mönsterås. När larmet till Netto skulle klippas av, saxade man fiberkablarna till stadsnätet så att bredband, digital-TV och viss telefoni försvann. Det väcker förstås frågor om hur sårbart samhället är. Nu tycker jag i och för sig att kommunen lagade kablarna snabbare än man kunde förvänta sig. Men kanske kunde man skydda kablarna bättre i utgångsläget. Jag har ju en gång tagit upp säkerheten kring vindkraftverken, men där ansåg man inte att det föreligger några större risker för sabotage.

3. Det nya biblioteket börjar se allt mer färdigt ut och till sommaren lär det bli invigning om man håller tidsschemat. Men vad ska hända med det gamla vackra tingshuset från 1797? Huset utgör ju ingen fungerande arbetsmiljö om man ställer moderna krav. Men varför inte inrätta ett museum av något slag som har öppet vissa tider. Det vore ju i det närmaste "kriminellt" att inte nyttja det K-märkta huset på ett sätt som kommer alla till del.

"Norra Europas vackraste revansch" - Hated for loving

Författaren Björn Ranelid tog sig med sin sångpartner Sara Li direkt till final i Melodifestivalen. Det fick mig osökt att tänka på Morrisseys sång ”I´m hated for loving”. För nog lockar Ranelid fram det värsta hos folk som inte tycker om honom. Hans låt om kärlek väcker hat. Så vad är det som får folk och vissa inom kultureliten att reagera så djuriskt nedrigt mot Ranelid?

1. Ranelid bryter mot alla Jantelagens regler. Han har ju ganska stort ego, är medveten om sin begåvning, bryr sig om sitt utseende och skäms inte att vara glad över framgångar. Detta fenomen är inte alls ovanligt inom idrotten, och det accepteras, ja betraktas som lite charmigt, men när en författare beter sig på samma sätt så har man inte samma tolerans. Personligen älskar jag hans segerkommentar: "Detta är norra Europas vackraste revansch".

2. Raseriet från belackarna förstärks av att Ranelid faktiskt är folklig och populär hos halva befolkningen. Han sitter inte kvar uppe i sitt författartorn utan struntar i gamla gränser mellan fin- och populärkultur. De fina anser därmed att han är en kulturförrädare, medan popkulturen (artisterna) anser att han klampar in på revir han inte ska beträda, en sparv i tranedansen. Varför skulle de som är riktiga artister och musiker behöva förlora mot en gycklare, resonerar dom. Men Ranelid är förstås ingen gycklare – genom att förena reciterad poesi med tuggummipop förnyas genren. Melodifestivalen har med Ranelid äntligen blivit lite rolig igen.

3. Ranelid är inte ironisk, utan äkta och ärlig. Idag styr ju den ironiska generationen det mesta. De driver med allt och alla och sig själva. Ranelid tar världen, kärleken och sig själv på största allvar. Det får man förstås inte.

4. Ranelids text handlar om den rena kärleken. Det är väl inte tillräckligt hippt.

5. Ranelid är mån om sitt utseende på ett för män ovanligt sätt, samt pratar en udda dialekt. Det räckte när jag gick i skolan. Det räcker än.

När Ranelid fick höra om artisternas protester så hade han förstås bara ett svar: "Jag förlåter er!".

Väggmålningar på Pionjärgatan 4

Folke Lundgrens väggmålningar återfinns, som jag tidigare har visat, lite överallt - i Oknöstugor, fabrikslokaler och trappuppgångar. Idag besökte jag Pionjärgatan 4, det första hyreshuset i området som stod färdigt 1950, och fotograferade Lundgrens vackra motiv. Just dessa har jag dock sett även i andra sammanhang, så han använde väl helt enkelt samma motiv gång på gång. Är det någon som vet varför gatan börjar med nummer 4? Borde det inte ha varit Pionjärgatan 2?

Källarnostalgi

Dörren till källaren på Pionjärgatan 6 stod öppen. Där sprang man ju ofta omkring som barn. Minns än den väldigt speciella lukten av källare - fukt, potatis, lök, cykelkedjeolja och tvättmedel. Och så beslysningen som när som helst kunde slockna.

Fedagskväll

Nä, Mönsteråsbloggen är inte för seriös för att bara notera att fredagskvällen är välkommen.

Blev idag påmind om ett jobbigt skolminne angående en översittare som brukade göra vad han kunde för att förpesta skolgången . I skolarbetet visade han sällan framfötterna, men när det kom till att åsamka smärta och förnedring fanns det oftast inga gränser för kreativiteten. En av alla andra dagar dök han upp runt ett hörn. Grabben som hade svårt att uttala bokstaven "r" sa:

”Ä dina föälda syskon älle?”

Jag svarade: "Jäla övslickae”. Det var då han började slå.

Vi blev senare inkallade till rektorn som råkade känna grabbens farsa. Ja, ni förstår säkert hur det slutade. Rektorn hade en agenda som gick ut på att jag inte alls mobbades. Jag hade ju provocerat grabben genom att göra lyteskomik av hans oförmåga att säga "r". Att mina ord hade en bakgrund i flera års förnedring valde rektorn att blunda för. Han hittade de fel han ville hos mig, vände det emot mig och lät "gabben" komma undan.

Jag vet inte vad som blev av honom. Förhoppningsvis ingår han inte i den "kriminella elit" som saxade fiberkablar för Digital-TV och bredband när de avsåg att klippa larmet till Netto. "Hä ä laamet".

Nå, i afton blir det ett par glas vin i trevligt sällskap. Man ska vara tacksam för sina riktiga vänner. Arbetet med deckaren går finfint och varje dag bär jag min mormors ord med mig - "Låt ingen trampa på dig, pöjk".

Trevlig helg på er!

Morrissey - Hold on to Your friends  (fin liveversion)

Hjälp till Mönsteråsdeckaren

I samband med att jag skriver Mönsteråsdeckaren vore jag tacksam om jag kunde få hjälp med ett par saker:

1. Jag söker typiska dialektala ord och uttryck från Mönsterås.

2. Jag söker minnen, upplevelser och fakta från Muddern (området mellan Netto och Nynäs). Jag har redan fått in lite här, men är tacksam för mer. Det jag får in kan tänkas komma till användning i miljöbeskrivning.

Eventuella svar kan lämnas som kommentar eller skickas till joni7229@gmail.com

Mer om det uteblivna firandet

Kommunen vill, som ni kunde läsa häromdagen, inte fira 150-årsjubileum. Jag gav i en artikel här på bloggen argument för varför man ändå borde fira. Diskussionen fortsätter i dagens Barometern/OT på Mönsteråssidan där Inge Johansson och undertecknad ger vår syn på saken. Roligt att synpunkterna når en vidare läsekrets. Bar/OT kan idag läsas gratis pga snön. Mönsteråssidan finns på sid 18.

Arbeta sig igenom genom att skriva en deckare

Jag har mött människor som blir förlamade när de drabbas av en kris. Andra jobbar sig igenom krisen. För egen del jobbar jag i regel väldigt mycket och effektivt när jag mår dåligt, vilket jag gör just nu. Kanske är det just därför jag just nu jobbar oerhört effektivt med min deckare varje kväll. Det är ett sätt att koppla bort tankarna och fokusera på något annat. Det löser förstås inga problem, men hellre det än att gå ner sig. "Du ska aldrig låta någon trampa på dig pöjk", sa alltid min mormor som också är min stora förebild i livet. Jag har följt hennes råd. Ibland får man fly dem som trampar. Ibland måste man tyvärr slå tillbaka och värna sig.

Jag har redan fått några frågor kring min kommande Mönsteråsdeckare. I vilken tid utspelar den sig? Vilket yrke har hjälten? Etc. För det första vill jag tona ner eventuella förväntningar. Ger jag ut en lokalhistorisk bok kan man kanske förvänta sig något eftersom det är  kopplat till mitt yrke. Men att skriva en deckare är något helt nytt för mig. Jag saknar ju i grund och botten det kreativa språksinne som krävs. Men att skriva deckare är också ett hantverk och jag ska försöka få ihop det.

Jag vill inte avslöja för mycket. Det enda jag vill svara på i nuläget är tidsaspekten. Deckaren utspelar sig i nutid, men det är klart att jag får användning för lokalhistoriska kunskaper. Mer än så vill jag inte säga. Handlingen utspelar sig i Mönsterås, och de flesta miljöer kommer att vara autentiska. I vissa fall kommer jag att göra om miljöerna så att ingen ska behöva känna sig utpekad.

Blir jag väl färdig så ger jag ut den som pocket. Jag vet inte hur många sidor det kan tänkas bli, men troligen hamnar vi på mellan 200 och 300 sidor. Priset skulle jag tro hamnar på mellan 120 och 170 kr. Men först skall det skrivas, och jag ger inga garantier för att det blir bra, om ens publicerbart.

Första kapitlet skrivet

Första kapitlet på min Mönsteråsdeckare är nu skrivet. Nu går det ju i och för sig inte till så att man bara sätter sig ner och börjar skriva. Först tänkte jag ut en intrig, skapade karaktärer, miljöer, villospår och annat av vikt. Jag vet alltså redan vem som är skurken och motivet. Det gäller också att försöka hitta den ton man vill ha i boken. Men när skelettet känns färdigt kan man börja skriva. Jag har aldrig skrivit skönlitteratur, men första kapitlet var fantastiskt roligt att skapa. Nu ska jag finslipa det och väga orden på guldvåg. Sedan ska jag läsa om det och se om det kan fungera. Om det gör det går jag vidare med kapitel två. Fortsätter det så här lätt så lär boken vara färdig inom ett par månader. Men det gäller att språkglädjen håller i sig.

Mönsterås Kommun firar inte 150-årsjubileum

Kommunen vill inte fira
Som vi kunde läsa i dagens Barometern/OT så tänker inte Mönsterås Kommun fira 150-årsjubileum. Kommunledningen motiverar sitt beslut med att så gott som alla kommuner blev just kommuner i samband med kommunreformen 1862. Det är förstås riktigt, men det finns ändå betydligt bättre argument om man inte vill fira. Och så finns det ett par tunga argument för varför man bör fira.

Argument emot
Om man inte vill fira 150 år så kan man ju alltid hävda att Mönsterås kommun i sin nuvarande skepnad inte har funnits i 150 år. Det var först 1974 som Mönsterås, Ålem och Fliseryd slogs ihop. Och fram till början av 1950-talet var Mönsterås köping och Mönsterås landskommun två kommuner.

Argument för
Däremot finns det faktiskt anledning att fira 150 år för Mönsterås tätort. För de flesta innebar kommunreformen 1862 bara att socknarna blev kommuner. Men för Mönsterås innebar det att man frigjorde sig från Kalmars överhöghet. Mellan 1620 och 1862 hade Mönsterås varit en lydköping under Kalmar. Nu blev man en fri köpingskommun. Det är värt att fira. Frigörelsen gav nämligen Mönsterås en rejäl skjuts framåt i utvecklingen. Mönsterås har alltså en extra dimension av frihet i sina 150 år, som de flesta andra kommuner saknar.

Dessutom är det i år 400 år sedan danskarna lade Mönsterås i aska, vilket avslutade Mönsterås frihet som stad. Kanske inget man firar, men något man ändå borde påminnas om för att inte ta dagens fred för given.

Så nog finns det anledning att fira och upppmärksamma just 2012 i Mönsterås - om bara kommunledningen hade kunnat sin historia lite bättre. Det blir som vanligt Mönsteråsbloggen som får uppmärksamma detta. Anfallet mot Mönsterås 1612 och frigörelsen från Kalmar 1862 hade på ett kreativt sätt kunnat lyftas fram och även användas för intressanta diskussioner i skolundervisningen.

Söndagsledaren v 6 – Kränkt

Kränkt
Allt fler människor verkar känna sig kränkta i olika sammanhang. Då infinner sig ju frågan – beror det på att samhället har blivit bättre på att reagera på kränkningar, vilket också gör att fler vågar påtala när de drabbas, eller har det gått för långt så att ordets värde har börjat urholkas? Jag vet inte. Förmodligen finns det exempel på båda varianterna. Mycket av det som förr fick passera utan åtgärder på arbetsplatser och skolor accepteras inte idag och det är i grunden bra. Men så finns det också en nervös överkänslighet i samhället där man snart inte vågar yttra sig om något eftersom det alltid finns någon som känner sig kränkt.

Detta är inte att bli kränkt

Jag tycker det är viktigt att ordet kränkt återfår sitt värde. Att någon har diametralt olika åsikter betyder inte att man blir kränkt. Det måste få vara högt i tak. Man måste få framföra kritik och avvikande åsikter om religioner, om vad som är normalt och onormalt och om politiska ideologier. Här måste man också lära sig att ta kritik utan att ropa kränkt.

De fem härstarteknikerna
Svårast är det förstås de gånger där den som kränker, medvetet eller omedvetet, använder sig av utstuderade maktmekanismer, men gör det på ett sätt där det är svårt att bevisa eller där ord står emot ord. När sedan den drabbade säger ifrån så betraktas han eller hon oftast som en osmidig bråkmakare. Det kan vara bra att ha någon form av intellektuellt redskap. Ett sådant är de fem härskarteknikerna som är relativt enkla att använda om man vill stämma av med sin arbetsplats:

1. Osynliggörande – att tysta någon genom att ignorera. Kan också vara att inte hälsa, utestänga från vissa jobb etc.

2. Förlöjligande – att (manipulativt) förlöjliga en person eller dennes argument.

3. Undanhållande av information – man får inte del av väsentlig information, beslut fattas bakom ryggen etc.

4. Dubbelbestraffning – man ställs inför ett val där det blir fel hur man än gör. Ex – är man noggrann får man höra att inget blir gjort, är man snabb får man höra att man slarvar.

5. Påförande av skuld och skam – ex att man får höra att det är ens eget fel att man utsätts för något (osmidig, besvärlig etc).

En grupp doktorander vid Stockholms universitet har formulerat fem motstrategier:
1. Tag plats
2. Ifrågasättande
3. Korten på bordet
4. Bryta mönstret
5. Intellektualisera

För egen del utsattes jag vissa år under skoltiden, särskilt under högstadiet. Men visst har jag noterat ett och annat även som vuxen. Konflikter som beror på olika synsätt är något man får ta ibland. Oftast blir det bara en dust och så efter ett tag skakar man hand och allt är bra igen. Men jag har också mött de olika härskarteknikerna. Särskilt teknik 1 och 5 används ganska flitigt enligt min erfarenhet. I grund och botten handlar det ofta om att människor har pinkat in sina revir och upplever andra som ett hot. Komma här och tro att man är nåt. Lika bra att stänga ute och börja skitsnacket.

Snart är det måndag. Undrar hur många som åker till jobbet med magknip.

Östra femman under luppen I - Alseda/Ädelfors FF

Om ett par månader
Om ett par månader drar seriespelet igång i gärdsgårdsserierna. Och när man ser hur s.k. supportrar och även spelare beter sig i ligaspel både i Sverige och Europa, så får man ju hoppas att de lägre divisionerna lyckas bevara någon slags känsla för både rent spel och korrekt supporterskap. Visst måste det få finnas känslor, även upprörda sådana, och särskilt vid derbyn måste det förstås få vara en viss dramatik och jargong. Men därtill borde steget vara långt till de avarter man numera allt oftare ser på högre nivå.

Alseda/Ädelfors FF
Det är dags att presentera GIF:s kommande motståndare i division 5 östra. Några av lagen är helt nya bekantskaper för mig och serien är definitivt ytterst svårtippad. Först ut är Alseda/Ädelfors FF (A/Ä) som spelar på Ädelvallen i Ädelfors dryga milen öster om Vetlanda. Ädelfors är annars mest känt för att Sveriges första guldgruva öppnades där 1737/1738. Gruvan är idag stängd, men det lär vaskas en del guld än.

Alseda/Ädelfors spelar på Ädelvallen drygt en mil öster om Vetlanda.

Sedan 1978
Alseda och Ädelfors gick ihop 1978, även om klubbarna hade funnits länge var för sig. Alseda bildades 1932 och Ädelfors 1930. Dräkten är röd/svart.

Nykomlingar i femman 2011

A/Ä har spelat omväxlande i femman och sexan de senaste årtiondena. Under 2000-talet har det mest blivit sexan. Men 2010 vann man sin division och förra säsongen spelade man för första gången på länge i femman igen.  Som nykomling klarade man sig riktigt bra och tog en sjundeplats av 12 lag. Noterbart från förra året är att laget var betydligt bättre borta än hemma. Man var också påtagligt ojämna – storstryk i vissa matcher, storvinst i andra. Vi får väl se om de kan bli jämnare i år och få ordning på hemmaspelet.

Ny tränare
Inför den här säsongen har man i Jimmy Nilsson fått en ny tränare som gör debut som seniortränare. Hans ledord är teknik, fart och kraft. Laget har också ökat träningsdosen till tre gånger per vecka. Om alla är med så kan det kanske ge resultat, men risken finns förstås att spelarna inte alltid kan komma och så blir det några få vid varje tillfälle, vilket inte lär gynna samspelet.

Nyförvärv

Några nyförvärv har det också blivit: Amir Bocouki (27, mittfält, Myresjö, div 3, verkar ej ha varit uttagen i matchtrupp), Robert Klitsch (28, anfallare/mittfältare, Örjansklubben (bottenlag, div 6, gjorde ett mål förra säsongen), Fredrik Rosgren (back, Vetlanda FF, div 4, verkar ej ha varit uttagen till matchtrupp), Simon Meyer (uppehåll, Farstorp). Jag tror inte man ska låta sig luras av klubbnamn som Myresjö och Vetlanda FF. Eftersom de aktuella spelarna inte verkar ha spelat i A-lagen så ska man nog inte överdriva betydelsen av nyförvärven.

Bred trupp
Truppen består enligt hemsidan av imponerande 48 spelare, varav 4 målvakter. En bred trupp är i och för sig inte en garanti för att det ska gå bra, men det är klart att det ändå får räknas som en styrka under en lång säsong. Förra säsongen var David Westerdahl bäste målskytt med 11 mål.

Hittills har det blivit tre träningsmatcher. Först slog man tillbaka division 6 laget Bäckseda IF med 4-1. Sedan blev det förlust mot elitfyralaget Stockaryd/Rörvik med 0-2. Senast förlust med hela 0-7 mot IF Hallby (div 4).

Mitt tips: Mittenlag, kanske övre halvan om man blir jämnare.

Seriespel sedan 2002

2011: 7:a av 12 lag i div 5 norra.

2010: Seriesegrare i div 6 Vetlanda.

2009: 4:a av 10 lag i div 6.

2008: 2:a av 8 lag i div 6.

2007: 4:a av 10 lag i div 6.

2006: 7:a av 9 lag i div 6.

2005: 7:a av 8 lag i div 6.

2004: 6:a av 10 lag i div 6.

2003: 9:a av 10 lag i div 6.

2002: 8:a av 9 lag i div 6.

Avslutningsvis kan berättas att Braås har överklagat serieindelningen och inte vill spela i östra femman. De ser istället att Orrefors eller Kåremo flyttas till östran. Vi får väl se hur det slutar. Att Orrefors frivilligt skulle gå till östran förefaller osannolikt. Chanserna att vi istället får möta Kåremo är kanske något större, men med tanke på att både tränare och en del spelare kommer från Kalmar, så tror jag inte de är så pigga på det. Dessutom tror jag Kåremo är bättre än Braås, så någon vinst för GIF vore det inte.

Viktor O Lund – den stora behållningen i årets Stranda

Ny årgång av Stranda
Det är lite festligt varje gång årsboken Stranda från Stranda hembygdsförening kommer och i dagarna är det dags för årgång 85-86. Första skriften kom redan 1927 och jag tror jag har så gott som varje årgång i bokhyllan. Många intressanta ämnen har avhandlats genom åren. De första årtiondena var professor Ivar Modéer redaktör och han stod förstås som garant för en mycket hög kvalitet, samtidigt som man genom honom hade en man vid forskningsfronten. Möjligen kunde språket ibland vara något introvert. Idag har skriften breddats och hittar ofta en bra balans mellan det trevliga och den goda standarden, men saknar ibland den riktigt rykande nya forskningen. Gapet mellan den svenska hembygdsrörelsen och akademin finns kanske i någon mån kvar.

Inte engagerad

Eftersom jag inte sitter i redaktionskommittén och redaktionen har valt att inte engagera mig som författare eller sakkunnig, så är jag fri att skriva några rader om innehållet. Visserligen är jag medskyldig till att Viktor Lund är med som skribent, men i övrigt är jag inte involverad i årsboken. Jo, jag räddade den från några tekniska fadäser på slutet.

Stece

Årets bok domineras av Industrifjädrar/Stece – en industri som etablerades i Mönsterås 1951 och som genom en oerhört snabb expansion med tiden kom att sysselsätta över 400 arbetare.

Temat tycker jag är mycket intressant och artiklarna utgör en gedigen fin dokumentation av företagets första tjugo år i Mönsterås speglat genom några av företagets ledande gestalter. Redaktionen har låtit flera av firmans pionjärer berätta vilket ger historien en personlig dimension. Vi får här en unik inblick i den enorma framtidstro och pionjäranda som rådde i efterkrigstidens Sverige och kanske särskilt i Mönsterås.

Viktiga perspektiv saknas

Men eftersom det bara är män i ledande positioner som medverkar så blir det vissa upprepningar eftersom de fokuserar på samma saker och verkar ha upplevt företaget på samma sätt. Kanske kunde man istället ha tagit med en arbetare från golvet och en kvinnlig sekreterare för att få med andra perspektiv. Eller varför inte en av alla de kvinnor som satt hemma och bockade fjädrar. Både arbetare och sekreterare är ju i livet. Här går vi miste om perspektiv som hade gett en fylligare bild.

Viktor O Lund medverkar
Särskilt roligt är det förstås att Mönsterås starke man från denna tid medverkar som skribent – f.d. kommunalkamrer och kommundirektör Viktor O Lund, 92 år. Viktor O Lunds första 15 år var ju en enda stor framgångssaga och det var inte minst genom hans personliga driftighet som Mönsterås expanderade så snabbt under denna tid. De sista åren blev mindre lyckosamma och kantades av skandaler. Men att Lund nu väljer att skriva känns som ett fint sätt att sluta cirkeln och ge Mönsterås en försonande hälsning. Även om det han skriver är harmlöst och inte går in på de mest spännande delarna av hans tjänstgöring, så är Viktor Lunds artikel tveklöst bokens stora behållning som redan har gett den kultstatus.

I övrigt innehåller boken en intressant gedigen artikel om Mönsterås posthistoria, ett par artiklar om intressanta yrkesliv och en tillbakablick på hur nyhetssidorna såg ut för 50 år sedan.

Forskningsfronten saknas
Det som möjligtvis saknas är alltså en artikel från forskningsfronten. Jag vet ju att det finns ett och annat nytt om bygdens historia, exempelvis från Oknebäck, som förtjänar att publiceras.

Årsboken utgör dock som helhet ett värdefullt bidrag till kunskaper om bygdens historia. Språket är lättläst och vårdat, även om det finns en hel del korrekturfel som kunde ha avhjälpts, om man hade engagerat en av bygdens skickligaste professionella korrekturläsare som avvisades när han erbjöd sina tjänster utan kostnad. Synd.

Inte tjänstefel
Det är förstås inte tjänstefel av redaktionen att inte anlita en historiker och en professionell korrekturläsare som man har haft i sin närhet under två års tid. Boken blev bra utan oss, men hade blivit bättre med mer brainstorming.

Bildmaterialet är väl valt. Stranda hembygdsförenings årsbok rekommenderas härmed å det bästa.

Höger eller vänster?

Någon frågade var jag står politiskt efter min senaste suck över Reinfeldtland. Ja, säg det. Jag förstår att folk vill placera en i fack, men det kommer inte att lyckas. Jag står ingenstans utan är alltid på väg.

Men visst - till den nyfikne. Vad gäller synen på företagande så är jag lite diffust borgerlig. Tycker det borde vara mycket enklare att starta och driva företag i Sverige. Krångelregler stoppar många innan man ens orkar försöka. I sociala frågor kan man säkert få mig till vänster då jag anser att ett gott samhälle tar gemensamt ansvar för svaga och utsatta. Det finns också en poäng med inte allt för stora klassklyftor. Jag anser också att staten ska handha för samhället viktiga funktioner som infrastruktur, post, tågtrafik, naturtillgångar, el - så där har jag en konservativ utgångspunkt. Är väl också relativt värdekonservativ. Men liberal när det gäller yttrandefrihet.

Just nu ligger fokus på sociala frågor, varför jag säkert framstår som röd. Ni får tro vad ni vill.

23 böcker kvar

Strax före jul lät jag trycka upp en ny begränsad upplaga av min bok "På Åsen - En resa genom tidernas Mönsterås". Och även om flera hade efterfrågat den, var jag lite orolig för hur det skulle gå. Men nu har jag sålt 77 av de 100 böckerna, så det kommer att gå bra. Återstår alltså 23.

Totalt har den alltså sålt i 477 ex i nuläget, vilket är långt över förväntan med tanke på att det är en lokalhistorisk bok på en ganska liten ort.

Boken, som kostar 264 kr, kan beställas direkt från mig på joni7229@gmail.com
Se bloggens högerspalt längst upp för mer information.

Skolklass besökte nya biblioteket 1974

Inom några månader är det dags för Mönsterås bibliotek att flytta in i sina nya lokaler. 1974 var året då biblioteket flyttade in i nuvarande hus - det gamla Tingshuset från 1797. I oktober 1974 gjorde Parkskolans klass 9B ett studiebesök på det nya biblioteket. Om någon vill räkna ut fördelningen mellan pojkar och flickor i denna klass, så kan det bli en nog så besvärlig uppgift eftersom pojkarna överlag hade axellångt hår. Klicka på bilden för större format.

Mönsterås Bruk vann korpfotbollen 1974

Mönsterås vann korpfotbollen 1974. Idel kändisar med på bilden. Högerklicka och öppna i nytt fönster för bästa format.

"Jobba te ja dör"

"Jobba te ja dör"
På sin senaste skiva har Mönsterås Bluesband en låt som heter ”Jobba te ja dör”. Mitt i prick är väl ett understatement. Vi lär i alla fall få jobba till vi blir 75, om statsminister Reinfeldt får bestämma.

Oförskämt

Moderaterna och Reinfeldt har uppenbarligen drabbats av hybris – även om de egentligen bara är en del av en större trend i hela världen. Partiet och Sverige skulle förmodligen må bra av en diskussion om människovärde och vad ett gott liv är. Visst finns det yrken där man säkert kan jobba långt efter 65. Företagare gör det ofta, liksom konstnärer. Men att en vanlig fabriksknegare, städerska eller kommunalanställd skulle slita ut sig ytterligare 10 år är ju i de flesta fall uteslutet, ja rent av oförskämt att föreslå.

Sjukt pensionssystem
Grundfelet gjordes ju redan under Socialdemokraternas tid när man tillsammans med andra partier (undantag V och MP) 1999 inrättade ett pensionssystem där en hel del av pensionspengarna sattes på spekulation i fonder och aktier. Givetvis uppstår det då problem när det blir dåliga tider. Systemet är också orättvist då den som varit arbetslös, dvs ett offer för marknadskrafterna,  långa tider får en ytterst liten pension.

Urholkad människosyn

Nu är det inte bara när det gäller pensionerna som den urholkade och marknadsanpassade människosynen framträder. Istället för att sätta människan i centrum och hävda att marknadskrafterna faktiskt får underordna sig människornas behov, så ska människor anpassa sig till marknaden. Reinfeldt säger att människor måste räkna med att byta jobb mitt i livet, att omskola sig, att slita upp sina rötter och flytta dit jobben finns när den tidigare arbetsgivaren har gått i konkurs eller flyttat utomlands. Människan blir allt mer likt boskap som flyttas runt till de sista gröna betesmarkerna innan systemet kollapsar. Att politiker lätt kan byta jobb har vi ju sett – man blir konsult inom näringslivet eller kanske landshövding. Men vilket jobb har Reinfeldt tänkt att städerskan som varje dag hankar sig fram med värk i muskler och leder skall byta till?

Det är av största vikt för människovärdet att sätta stopp för denna utveckling. Människan är inte till för marknaden. Människans egna önskemål att avgöra var man vill jobba och när man vill sluta jobba efter 61 års ålder måste understrykas och förstärkas.

Samhällsgemenskap

Jag är ingen vänsterman politiskt sett. Tvärtom är jag i det närmaste konservativ. Men jag är så trött på Reinfeldtland att jag snart är beredd att proteströsta på det parti som lyfter fram människovärdet på ett tydligt och genomtänkt sätt. Vi måste upptäcka det fina med att bygga något gemensamt. Kanske borde man återigen väcka liv i det gamla ordet samhällsgemenskap.

Hundskatt i Mönsterås 1931

Mellan 1923 och 1996 hade vi hundskatt i Sverige. Här ser vi ett hundskattemärke från Mönsterås Köping 1931. Märket skulle fästas i hundens halsband. Så mycket mer kuriosa än så här kan det väl inte bli.

Söndagsledaren v 5 – Mönsterås borde arbeta mer för att dras in i Linnéuniversitetets kreativa sfär

Växjö och Mönsterås
Jag bodde 12 år i Växjö innan jag flyttade tillbaka till Mönsterås. Nu har jag bott 12 år i Mönsterås, om vi räknar bort barn- och ungdomsåren.  Det finns därför en möjlighet att jämföra orterna – inte statistik utan mer den personliga upplevelsen.

Växjö - kontraster

Växjö präglades i högre grad än Mönsterås av kontraster. Växjö är en i grunden konservativ stad, men högskola och universitet har kompletterat med en anda av entreprenörskap. Det har skapat en fin mix av erfarenhet och kreativt entreprenörskap. Hela universitetsområdet var en kreativ oas där det under många år kändes som om allt var möjligt. Fri debatt och högt i tak. Nere i stan och i föreningslivet var det lite mer stelt, men det var intressant att växla mellan dessa världar. Det gav spänst.

Mönsterås - samförstånd
Mönsterås är mer präglat av samförstånd och är mer jämntjockt. Jag förmodar att det är bruksandan. Den avvikande ses inte med självklarhet som en tillgång. I Växjö hittade man alltid en plats åt honom. Mönsterås välstånd bygger ännu i mycket på den grund som lades på 1950- och 1960-talen. Känslan man får är att allt travar på som det alltid har gjort ända tills det en dag bara brakar. Och debatt är svårstavat i Mönsterås.

Växjös kontraster och mix av gammalt och nytt gjorde det till en mer spännande plats. Expansion och nyfikenhet på traditionens grund. Du behövde inte vara tredje eller fjärde generationens Växjöbo för att bli respekterad.

Vilda Västern
Men Mönsterås har förstås andra fördelar. Nu hade jag ett ganska stort socialt umgänge i Växjö, men annars kan jag tänka mig att man hade kunnat ruttna bort ensam i en studentlya utan att någon hade märkt något. Växjö krävde stor självständighet. Det var lite vilda västern över allt. I Mönsterås så behöver ju ingen vara rädd för att omgivningen inte har koll på en. På gott och ont. Mönsterås är i det avseendet lite varmare, samtidigt som det är skoningslöst om du avviker för mycket.

Kusten och havet

Det som ändå är avgörande till Mönsterås fördel är kustläget. Växjö hade visserligen en vacker natur och många fina insjöar, men är man van vid kust och hav så är man. Så jag känner ingen längtan tillbaka till Växjö. Jag hade några toppenår där och var sak har sin tid. Har man familj skulle jag alla gånger välja Mönsterås. Som ensamstående Växjö.

Mönsterås borde jobba på att dras in i Linnéuniversitetets kreativa sfär
Vart vill jag komma? Jo, jag tror Mönsterås har allt att vinna på att samarbeta så mycket som möjligt med Linnéuniversitetet och dra fördel av den kreativitet som förhoppningsvis finns där. Jag tror det skulle bidra till en positiv utveckling. Men det förutsätter att man vågar bryta upp både det mentala och det politiska klimatet. För Linnéuniversitetet har garanterat inte 45% centerpartister.

Spelschemat för GIF:s herrar

Bra spelschema
Spelschemat för GIF:s herrar i div 5 östra ligger nu färdigt, med den sedvanliga reservationen att det kan ändras. Nu hoppas jag dock innerligt att det ligger fast. För som det ser ut nu så krockar inte en enda match med damernas schema första halvan av serien, något som jag inte hade vågat hoppas på.

GIF inleder mot 3 Kronobergslag och det känns ju lite ovisst. Premiären blir borta mot Braås den 19 april. GIF har ju på de tio senaste premiärerna förlorat nio och spelat en oavgjord. Dags att göra något åt detta. I fjärde matchen den 10 maj kommer första derbyt hemma mot Stjärnan, därefter Ariel och Målilla. Den 31 maj väntar Långemåla hemma. Jag hade helst sett att man lagt derbymatcherna i juni, men maj är i alla fall bättre än april. Sedan följer BB 2001, IF Hebe, Rödsle BK och Holsby innan serien vänder. Nedan visas spelschemat för första halvan av serien.

Braås – Mönsterås (19 april 18.30)

Mönsterås – Norrhult (26 april 19.00)

Alseda/Ädelfors – Mönsterås (3 maj 19.00)

Mönsterås – Stjärnan (10 maj 19.00)

Mönsterås – Ariel (17 maj 19.00)

Målilla – Mönsterås (24 maj 19.00)

Mönsterås – Långemåla (31 maj 19.00)

BB 2001 – Mönsterås (7 juni 19.00)

Mönsterås – Hebe (14 juni 19.00)

Rödsle – Mönsterås (20 juni 19.00)

Mönsterås – Holsby (25 juni 19.00)

Sedan vänder serien.

Jag börjar snart presentationen av GIF:s motståndare. För GIF:s del så verkar situationen ha stabiliserats. En hel del av dem som var på väg bort verkar vara kvar i truppen och dessutom har några tillkommit. Som jag har sagt tidigare så tänker jag inte deklarera några förhoppningar i år, men med det nya tränarparet och nuvarande trupp så tycker jag att det ser betydligt ljusare ut än det gjorde i höstas.

Tyvärr har det fallit ganska mycket snö - just som man började längta efter första matchen vid Nynäs. Hoppas ändå att de planerade träningsmatcherna kan genomföras.