Inför omgång 2 i div 6 Oskarshamn

Den andra omgången har redan påbörjats med en match, så jag är alltså lite sent ute. Här kommer mina tips inför andra omgången. Vi får nu se om första omgångens indikationer sa något om säsongen eller inte.

20/4

Alsterbro IF – IF Ariel 2-6

Matchen är spelad. Jag hade tippat seger för Ariel, men inte med så stora siffror. Ariel har nu fått en kanonstart på säsongen med två raka segrar. Segern mot Läckeby tycker jag var imponerande. Kul om Kristdalafotbollen är på gång igen.

22/4

Fliseryd – Kåremo 1-3

Jag trodde Fliseryd skulle ha en chans borta mot Tuna Södra, men det blev storförlust. Mot Kåremo ska det mycket till för att man ska ta poäng. Kåremo gör här sitt inträde i serien och laget siktar garanterat mot en topposition och har spelarmaterial för det.

Krokstorp – Rockneby 2-2

Krokstorp överraskade mig när jag såg dem mot Mönsterås. De hade många duktiga spelare och ganska fint passningsspel. Rockneby vann tämligen enkelt mot Långemåla och verkar ha några fina målskyttar. Spännande oviss match.

23/4

Läckeby – Mönsterås 2-3

Läckeby förlorade något överraskande borta mot Ariel och Mönsterås vann utan att direkt övertyga, men visade emellanåt vad man kan. Läckeby lär nog skärpa till sig här och Mönsterås måste höja sig en del. Ovisst, men tror på mitt Mönsterås.

Långemåla – IK Tuna Södra 1-2

Tuna Södra överraskade mig genom att enkelt besegra Fliseryd, men det säger väl mer om min okunnighet. Nu väntar Långemåla som lär bli ett lag på nedre halvan. Gissar på knapp bortaseger om inte Långemålas trogna lilla hemmapublik kan hjälpa dem knipa en poäng.

Mönsterås vann svajig premiär

Långfredagen bjöd på 15 grader och solsken när Mönsterås och Krokstorp möttes i premiären i div 6 Oskarshamn. Matchen matchade inte riktigt vädret vad gäller skönhet och kvalitet, men det blev i alla fall en spännande tillställning där Mönsterås till slut kunde vinna med 4-3 efter att ha tvingats spela med en utespelare i målet sista halvtimmen.

Drygt 40 personer hade letat sig ner till IP för att bevittna premiären. Den något skumpiga planen inbjöd väl inte direkt till något finlir, men man kan inte enbart skylla på den att felpassen var så många. Första tjugo minuterna var Mönsterås uppspel helt avgörande för de omställningar Krokstorp fick. Indirekt var det också slarv i uppspelet som gav bortalaget den chans som sedan gav straffen. Mönsterås målvakt rusade ut, räddade bollen men drog in den i straffområdet med händerna. Då blir det tydligen straff och inte frispark. Krokstorp förvaltade gratischansen väl och pangade in 1-0 efter bara några minuter.

Mönsterås spel fungerade inte alls första kvarten även om man lyckades få några hörnor som dock slarvades bort för lätt. Där har man 80 procents förbättringspotential. Sakta men säkert fortsatte man ändå mala på framåt och till slut fick Robin Lund bollen på vänsterkanten efter en fin framspelning och kunde göra 1-1 efter ett välplacerat skott.

Hemmalaget började nu komma i fler anfall och det dröjde inte länge förrän Mönsterås pigge forward Valon Seferi kunde sätta 2-1 efter ett snyggt skott rakt upp i nättaket.

Mönsterås började ligga lite tätare på Krokstorps spelare och då blev det genast bättre. Domaren blåste i nästan varje närkamp vare sig det var oschysst eller inte, så då är det svårt att spela fysiskt. Mönsterås gick i alla fall till halvtidsvila med en ledning på 2-1.

Andra halvlek började som den första. Mönsterås gav bort bollen i uppspelsfasen och Krokstorp var nära att kvittera direkt. Och minuten senare gjorde man också det med ett långskott som målvakten tippade in. Inte otagbart, men lite överraskande och lurigt skott.

Efter några riktigt dåliga minuter fick Mönsterås en hörna där Andreas Hauge var ytterst nära att nicka in 3-2. Övar man på den typen av hörnor bör han kunna nicka in några under säsongen. Kort därefter blev Mönsterås målvakt liggande och tvingades gå ut skadad. Ersättaren hette Anton Skedebäck och är utespelare.

I det läget handlar det om att skydda målvakten så att han inte utsätts för allt för svåra utmaningar. Mönsterås gjorde det genom att anfalla. Anfall är bästa försvar brukar det ju heta och det visade sig vara en bra strategi.

Efter några vimsiga minuter direkt efter att målvakten gått ut började anfallen komma tätare. Med tjugo minuter kvar kom så 3-2 till Mönsterås i trasslet efter en hörna där Andreas Hauge höll sig framme.

Krokstorp kämpade desperat för att få in en kvittering och hade en boll i ribban. Men kort därefter fick en Krokstorpsspelare rött kort sedan han fällt en Mönsteråsspelare i friläge. Den efterföljande frisparken slogs bra av Milad Eliassi. Målvakten räddade men på returen höll sig Dino Kamenjas framme och petade in det oerhört viktiga 4-2.

Mönsterås lyckades freda målvakten från allt för avancerade ingripanden och kom i flera anfall som kunde gett fler mål. Hemmalaget såg ut att ha hyfsad kontroll på matchen, men i tredje övertidsminuten lyckades Krokstorp få in en reducering till 3-4. Men då var det bara sekunder kvar av matchen och domaren blåste ganska omgående av tillställningen.

Mönsterås gjorde en ganska svajig och emellanåt rent av dålig match. Men…när man fick målvakten skadad så blev man plötsligt mer fokuserade och sista halvtimmen gör man det ganska bra ändå. Det är uppspelen och intensiteten som kan bli bättre. Framåt såg det ganska piggt ut med Valon, Skaret och Dino. Milad och Ako gjorde helt ok insatser på mitten och Hauge gjorde trots något misstag en stabil insats. Det är samspelet som kan bli bättre. Och så hoppas jag att målvakten inte var allvarligt skadad. Det är vad jag vet den enda vi har. Hur som helst. 3 poäng i premiären och det känns alltid gott.

Krokstorp var ett ganska bra division-6-lag och lär vinna matcher framöver. Det är inget stryklag som förlorar med 10-1 och liknande. Så se upp!

Jag svajade också idag och glömde faktiskt ta kort. Det ska inte upprepas. 

Det gammalmodiga funkar - fredagsinlägget på en torsdag

Så här i stilla veckan kommer det traditionella fredagsinlägget redan på skärtorsdagen. Imorgon har jag annat för mig. Men vem bryr sig om stilla veckan längre. GIF har sin seriepremiär på långfredagen. Sekulariseringen är fullbordad. Men för all del, gå nu ner till IP och stötta grabbarna. Krokstorp kommer på besök. Kl 12 börjar det. Låt det nu inte bli något långfredagslidande på fotbollsplanen också. Det räcker med det vår frälsare fick genomlida för ett par tusen år sedan.

Annars då? I tisdags höll jag föredrag om häxprocesser och gammal folktro. Det blev 70 personer och fullsatt. Dessvärre var det några som inte fick plats, då man inte får ta in hur många som helst i lokalen. Sådant gör mig alltid ont i hjärtat, samtidigt som det förstås är roligt att historieintresset är så stort i Mönsterås. För egen del kände jag mig i bra form.

En del menar att föredrag är gammalmodigt och att man måste förnya pedagogiken. Människor orkar inte sitta stilla och lyssna, sägs det. Prästerna får rådet att predika högst åtta minuter. Ändå sitter människor tysta och stilla i en timme eller en och en halv under traditionella föredrag. Man ska aldrig underskatta publiken. Man behöver inte alltid krydda med diverse lattjo lajbans. Låt oss ibland få vara seriösa, låt vara att man alltid kan krydda ett föredrag med en och annan absurd eller dråplig historia. Men verkligheten i sig är ofta så absurd att det räcker så.

Vän av anständighet och Jantelag tycker måhända att jag berättar för mycket om mina föredrag. Men då skall man ha i åtanke att det är i princip det enda jag kan, förutom att knåpa ihop en och annan bok ibland. Jag skulle aldrig skjuta iväg ett föredrag från höften. Att vara väl förberedd är att visa publiken respekt. De har kommit dit för att de är intresserade, gett mig av sin tid och därtill betalat.

Jag har börjat spela något som heter Quiz Planet på FB. Om inte annat så visar det ju hur okunnig man är på allt utom historia och möjligen geografi. Min dotter vinner också ofta över mig då hon kan en hel del, även om skönhet och kändisar där mina kunskaper är helt obefintliga. Men kanke kan detta bli en quick fix för att bli mer allmänbildad.

Många kristna lever sig in väldigt påtagligt i påskveckans skeende. Det är ju helt begripligt och logiskt. Jag har svårt att göra det. Får nästan dåligt samvete. Beror det på att jag inte förmår känna tillräcklig tacksamhet? Beror det på bristande inlevelseförmåga? Beror det på att livet är fullt av bekymmer? Jag behöver just nu bara få vila i Guds nåd utan att prestera något vid påsk.

Se så vackra brandbilarna var förr. Tror den är från 1940-talet. Den påminner mig just nu om att tillvaron i mycket består av att ”släcka bränder”.

Häromdagen tog jag en fika på anrika Nelssons. Skylten där det står Konditori Kajutan återfinns numera vid hembygdsgården.

Med detta önskar jag läsekretsen en glad påsk efter en bedrövlig långfredag! Avslutar med en låt från danska Gangways nya skiva. Bandet har släppt sin första skiva på 20 år och den når inte riktigt upp till 80-talets mästerverk Sitting in the park. Men några ganska bra låtar har den absolut. Popkänslan sitter i. Därefter en äldre klassiker med Silversun Pickups, som också är en av mina favoritlåtar i popgenren.

Div 6 Oskarshamn - ett getingbo

Äntligen! Nu börjar det vi lokala fotbollsnördar i mellersta länet väntat på. Seriespelet i div 6 Oskarshamn. Detta är livet! Att åka runt och se gamla idrottsplatser, fotbollsplaner i varierande skick, avsmaka korven, snacka skit med gubbarna på södra stå. Och för all del - matcherna också.

Serierna i division sex brukar sällan bli särdeles spännande, om än ganska underhållande. Men i regel är det ett eller två lag som är överlägsna alla andra och som rycker tidigt i god tid före sommaruppehållet. Så var det för två år sedan då Mönsterås spelade i sexan första gången. Mönsterås och Lojal var överlägsna. Spänningen bestod i vilket lag som skulle komma etta eller tvåa. Och ser vi tillbaka på förra årets serier på den nivån så får vi ett snarlikt mönster. I nio av tio div-6-serier i Småland 2018 så var det ett eller två lag som var helt överlägsna i toppen. Och i den tionde hade segrande lag i alla fall fem poäng till godo.

Kommer vi i år att få se samma mönster i div 6 Oskarshamn? Nej jag är inte alls säker på det. För en gångs skull kan det nog bli flera lag som inte bara vill utan som har en bra chans att blanda sig i toppstriden. Här finns så vitt jag kan bedöma flera lag som inte kommer att bli slagpåsar.

Ett av de lag som bör vara med i toppstriden är Mönsterås. Visst är laget ganska ungt, men här finns även en del erfarenhet. och jag tror mixen av unga hungriga spelare och äldre med rutin kan bli en blandning som räcker till någon av de tre första platserna. Stämmer den laguppställning som anges på Smålands FF finns här viktig rutin i Ako Eliassi, Manfred Löfström och den comebackande Daniel Skaret. Den sistnämnde är ju redan en levande legend i GIF med sina tidigare 16 säsonger i klubben. Även Andreas Hauge får man väl trots sin ungdom numera räkna in bland de rutinerade. Om Milad Eliassi också är i spelbart skick så har vi ju där en spelare som är på en nivå man sällan ser i div 6. Sedan har vi några yngre som jag tror kan ta stora kliv framåt i år. Mönsterås kan om man undviker för många skador och avstängningar blanda sig i toppstriden, samtidigt som man inte kan ställa allt för höga krav. Visar man hög moral blir det definitivt övre halvan i alla fall.

Ett annat lag som definitivt bör hamna där är Kåremo. Kåremo slog Mönsterås med 1-0 under försäsongen och har en bred trupp. Man verkar satsa uppåt helt enkelt. Samtidigt förlorade Kåremo mot Läckeby i samma serie med 4-1 nyligen. Så Läckeby blir säkert också att räkna med i toppen. Rockneby har också gjort en bra försäsong och spelat jämnt och till och med vunnit över lag från div 5. Storfavoriten är kanske trots allt BB 2001. Under försäsongen har man slagit ett par division 5-lag med bra mariginal och har spelare i truppen som bör räcka långt. Något av dessa lag bör stå som seriesegrare och de andra kämpa om kvalplatserna.

Ariel, Fliseryd, Långemåla, Alsterbro, Tuna Södra och Krokstorp får nog svårare att blanda sig i toppen men osvuret är bäst. 

Så här tippar jag att serien slutar:

1. BB 2001.
2. Läckeby
3. Mönsterås
4. Kåremo
5. Rockneby
6. Fliseryd
7 Ariel
8. Krokstorp
9. Långemåla
10 Alsterbro
11. Tuna Södra

Ikväll börjar serien med några matcher. Så här tippar jag första omgången där Kåremo står över.

17 april
IK Tuna Södra- Fliseryds IF 1-3
Vet inte alls var de här lagen står, men Fliseryd hoppas jag är lite på gång i år. Här kan det bli seger. Tuna Södra borta kan dock utveckla sig till en mardröm. Jag har varit där och sett hur det kan bli.

Rockney IK - Långemåla IF 3-1
Räkna aldrig bort Långemåla. Likväl tror jag Rockneby är ett starkare lag som kniper tre poäng i premiären.

IF Ariel - Läckeby GoIF 1-4
Läckeby bör vara snäppet bättre, men även här får man varna lite för Ariel på deras hemmaplan. Den är inte alltid så lättspelad. Har vildsvinen hållit sig borta?

18 april
BB 2001 - Alsterbro IF 4-1
BB 2001 bör bli ett topplag och hemma mot Alsterbro som jag i och för sig inte vet något om, så bör man vinna komfortabelt.

19 April
Mönsterås GoIF - Krokstorps IF 3-1
Mönsterås vet man aldrig riktigt var man har. Det kan bli lite ojämna prestationer, men ska man hamna på övre halvan är Krokstorp ett av de lag man bör slå. Går det inte troll i bollen så bör man vinna.

Fredag med rätt proportioner

Så var vi då här igen. Fredag. Mycket pockar på uppmärksamheten, men jag ska inte uppehålla er för länge. Det finns måhända viktigare saker än Mönsteråsbloggen. Såg att Expressen sänder live dygnet runt med anledning av Assange. Då har man helt tappat sinnet för proportionerna.

Mitt kommande föredrag om Folktro och häxprocesser nästa tisdag är nu i princip fullbokat. Det finns regler hur många man får ta in i lokalen. Givetvis kan man chansa och komma ändå utifall det blir något återbud. Men lokalen har vissa proportioner och intresset är större än lokalens kvadratmeter.

Vad mer? Jo jag har testat koffeinfritt kaffe, och det var ungefär lika häftigt som alkoholfri öl och druvjuice med 0,01% alkohol.

Läste att kommunalrådet och ett par höga tjänstemän i Oskarshamn åkte norrut för att se på hockey och sova på hotell för skattepengar. Givetvis ska tidningen skriva om det, men så mycket utrymme hade det inte förtjänat. Dessutom kostade det ju bara drygt 7 000 pix, vilket knappast tyder på några luxuösa orgier i Sundsvallsbygden. Risken är att det blir drev för en skitsak. Men visst kan det sticka folk i ögonen. Hade de varit bättre strateger hade de förstås betalt själva. En struntsumma med de löner de har. Själv betalar jag med glädje inträdet till GIF:s matcher och skriver inte upp det på hembygdsföreningens konto, även om jag skulle kunna trolla lite och säga att fotboll är lokalhistoria som ska dokumenteras eller säga att jag samtalar med föreningsrepresentanter för kommande samarbeten.

Låt mig också få påminna om sporten handboll, närmare bestämt på Parkskolan på högstadiet. Jag hade extremt smala och kraftlösa armar och vi mötte den hemska B-klassen där skolans kortaste kille, Helling, stod i mål. Jag fick bollen i kastläge och alla hetsade "skjut då för f-n". Jag lyfte arm och boll och tog i allt jag orkade. Men den muskellösa armen fick ingen fart på bollen utan det blev det lösaste skott som skådats i sporthallen. Bollen gick liksom upp mot taket i ytterst långsam fart, men då Helling var extremt kort gick den över honom och mitt misslyckade skott blev en oerhört vacker lobb som gjorde att vi vann matchen.

Därmed överger jag er och önskar alla en trevlig helg! Avslutar med Morrisseys nya singel från hans kommande cover-skiva. Och det är en finfin och charmig låt han valt. Han sjunger bättre än någonsin och hans avslutande ohoooo är en Morrissey i absolut toppform. Jag tyckte först att en coverskiva lät ganska trist. Jag föredrar nyskrivet material, men sjunger han så här så lyssnar jag gärna. Därefter kommer den version som en gång gjorde låten känd och sist originalet.

Fredagens glada nyheter

Glada nyheter? Jo du är på Mönsteråsbloggen hur osannolikt det än kan verka.

Föregående inlägg var som säkert alla förstod ett aprilskämt. Jag gjorde det övertydligt i år, så att inga missförstånd eller falska rykten skulle komma i omlopp. Källkritik är ju inte på modet i Sverige just nu.

Jag dricker två till tre glas rödvin i veckan och har så gjort under många år. Jag har varit riktigt berusad en gång på 20 år. Det är min nivå och jag mår bra av den. Självklart finns det vissa risker förenade även med ett så pass måttligt bruk av alkohol, men jag är beredd att ta den risken. Många läkare anser att ett måttligt bruk av vin är hälsosamt, andra menar att även mindre doser skadar kroppen. Det får vara hur det vill med den saken. Jag unnar mig detta en gång i veckan och det skänker mig en viss njutning och välbehag. Jag hatar det hyckleri som finns kring droger och tycker man kan stå för det man tar.

Den 16 april håller jag föredrag på temat "Lättfärdigt trollpack - Folktro och häxor i bondesamhället." Det blir några exempel från Småland och Stranda härad också. Förhandsboka gärna om du vill vara helt säker på att få plats, men troligen blir trycket mindre denna gång eftersom det ligger i påskveckan och vår telefon inte fungerar just nu. Man kan istället boka på 0723054077 eller till strandahem@telia.com Se annonsen för mer information.

Som historiker har jag i olika sammanhang sagt att våldsnivåerna i samhället har sjunkit drastiskt sedan exempelvis 1500-talet då 55 av 100 000 riskerade att mördas, medan det idag ligger på ca 1 av 100 000. En del blir arga när jag säger så och menar att våldet måste ha ökat dramatiskt de senaste åren. Så är dock inte fallet. Se nedanstående staplar som visar det dödliga våldet i Sverige från 1970-talet till idag. Detta årtionde ligger vi till och med under 1 av 100 000.

Med dessa positiva nyheter så önskar jag läsekretsen en trevlig helg och avslutar med två låtar som sig bör på fredagen. Den första är The Nationals nya vackra låt där Alicia Vikander medverkar i videon. Den andra är en äldre klassiker med The Charlatans.

Satsning på smalspår i Mönsterås

De senaste åren har det ibland hörts röster som menar att Mönsterås kommun mest satsar på centralorten, medan mindre tätorter som Timmernabben, Ålem, Blomstermåla och Fliseryd glöms bort. Som ett svar på kritiken har kommunfullmäktige nu antagit en glesbygdsplan. Det mest anmärkningsvärda i den är ett utbyggt smalspårsnät som ska förbinda alla kommunens tätorter. Och inte nog med det - persontrafiken ska gå ända ut till Mönsterås bruk.

- Det är riktigt, säger kommunalrådet. - Det här kommer att underlätta för alla som bor i de mindre orterna. Det blir lättare att åka till Mönsterås och handla, vilket kommer att gynna handeln där,  och lättare att ta sig till jobbet nu när vi snart bara har bruket kvar som arbetsgivare i kommunen.

- Men det låter ju som att satsningen mest görs för Mönsterås skull.

- Eh, jaså. Men det blir ju en winwin-situation.

Men varför just smalspår? Kommunalrådet har svar på det också.

-  Västervik-Hultsfred har ju smalspår. Varför skulle inte vi kunna ha det? Smalspår ger en känsla av nostalgi och utmed banan ska det finns trevliga attraktioner som passagerarna kan titta på, olika konstverk från våra duktiga konstnärer. Och så tänkte vi anställa den där Jonny Nilsson som får åka med rälsbussen och berätta för passagerna om bygdens historia. Vi har köpt in den gamla rälsbussen som en gång trafikerade sträckan Mönsterås-Sandbäckshult och den fungerar utmärkt. Och tåg är ju miljövänligt!

- Men den går väl på diesel? Är det särskilt miljövänligt?

- Nåja, alternativet är ju att människor kör med sina volvobilar från 1980-talet som drar över litern milen. Alla där ute i bushen kör ju sådana. Jävla rishögar! Det kommer också att minska rattonykterheten och göra vägarna säkrare.

- Men har ni verkligen råd att anställa en lokförare bara för detta? 

- Det behöver vi inte. Vi har en man som alltid har ställt upp för vår kommun som är beredd att göra en insats, säger kommunalrådet och ler.

- Och vem kan det vara?

- Jo, vårt förra kommunalråd Åke Rolandsson. Han trädde ju tillbaka som kommunalråd för några år sedan och vi har nu satt honom på omskolning till lokförare. Det kommer att bli utmärkt. Med honom som lokförare kommer det att bli fullt på varenda tur, avslutar det nöjda kommunalrådet.

Här ser vi den rälsbuss som kommunen har köpt in. Senast den var i trafik var på 1960-talet.

Besvärliga tider

Det klagas överlag för mycket på besvärliga föräldrar. Med det svenska skolsystem vi har som i allt för mycket inte är anpassat efter den tid vi lever i, så är det inte alls konstigt att det blir kaos på alla plan. När inte skolan kan ta sitt ansvar för att upprätthålla ordningen så blir vi föräldrar pressade att vidta egna åtgärder. Och gissa om jag är laddad att göra det om det behövs. Jag mår bättre nu och är mycket uthållig. Ibland får man sätta en ära i att vara besvärlig.

Vad är det för en skola där elever kallar lärare för hora och där elever med särskilda behov inte får det stöd de behöver? Hade jag varit lärare och en elev kallat mig hora hade jag tagit honom i örat och lett honom till rektorn för att skriva ihop en lämplig hemanmärkning, och om eleven varit 15 år eller äldre hade det blivit en polisanmälan. Lär man dem inte i tid så kommer de att slå in på helt fel banor i livet.

Du får inte ta eleven i örat, säger då vän av ordning. Nej så sant, det räknas säkert som misshandel. Och dagen efter hade jag förlorat min lärartjänst och några veckor senare min lärarlegitimation. Men hade det gjort något?

Nu möter jag skolklasser ganska ofta i mitt jobb och jag kan helt ärligt säga att det aldrig har förekommit att någon elev gjort eller sagt något olämpligt mot mig. Alla har varit oerhört artiga, trevliga och skötsamma. Och i ett helt annat sammanhang häromdagen så höll ett par invandrargrabbar som inte ens kunde svenska upp dörren för mig när jag gick ut ur en butik. Så allt är inte nattsvart.

Den 16 april kör vi på Mönsterås hembygdsgård. Då föreläser jag om folktro och häxor i det gamla bondesamhället. Men före det är det min gamle vän och vapendragare Peter Danielsson som berättar om Karin Månsdotter den 2 april. Då arrangerar Klubb Kultur och Mönsterås Kulturförening ihop med Folkuniversitetet. Det är på Storgatan 75. Se deras FB-sida.

Avslutar med tre sånger denna fredag. Först en låt från Weeping Willows nya suveräna platta. Sedan en sång från Triakels nya. Också det en underbar skiva. Och till slut veckans gamla låt. En finfin B-sida med Morrissey.

Fredagens nyheter

Ibland måste man skärma av alla intryck från en värld som skenar. Jag kan förstå Morrisseys känsla när han sjunger "Stop watching the news, because the news contrives to frighten you, to make you feel small and alone, to make you feel that your mind isn´t your own."

Jag minns min barndoms kristdemokrater i Pingstkyrkan. Gamla snälla tanter med knut i nacken och trygga godmodiga farbröder. De hade livserfarenhet och ett stort hjärta för människor som for illa här i livet. Skulle de ha fått se dagens iskalla KD så hade de uppfyllts av helig vrede. Den seriösa högern har alltid tagit avstånd från nazism och rasism eller snarlika trångsynta idéströmningar. För det finns förstås en seriös konservatism, även om den verkar föra en tynande tillvaro.

En del frågar var jag står politiskt. Men det är ju ganska ointressant. Är ju uppvuxen i ett arbetarhem så självklart har jag med mig ett socialt engagemang och ett bildningsideal (som även präglade borgerligheten). Med åren blir man väl emellertid mer liberal. Jag har sett så mycket förmynderi och översittarfasoner att man drivs dithän. Samtidigt kan jag tycka Vänstern har en del bra idéer om hur man håller ihop ett samhälle. Likaså är jag nog konservativ om man bara ser till familjefrågor. Och människan är mer än materia. En kulturvarelse. Så det är ingen idé att försöka fånga in mig.

För egen del har jag fått en aning mer energi sista tiden. Men vandringen är lång och inte spikrak. 

Några har frågat mig om min nya hembygdsbok som jag skrev för hembygdsföreningen och som handlar om föreningens museala byggnader. Den har skickats ut som medlemsbok till alla medlemmar. Vill man köpa den utan att vara medlem kostar den 100 kr och det är hembygdsföreningen som säljer den, inte jag. Men givetvis får ni gå via mig om så önskas. men för den hundralappen kan man ju lika väl bli medlem i föreningen och då ingår ju boken.

Så till kommande deckaren. Jag hade planerat att ge ut den till bluesfestivalen i maj eftersom den har musiktema och utspelar sig under bluesfestivalen. Min svacka de senaste månaderna får dock den konsekvensen att boken kommer att ges ut senare i år. Men jag har börjat titta på den igen. Intrigen är ju färdigskissad och en del skrivet.

När det gäller föreläsningar så är en helt ny inplanerad i mitten av april på hembygdsgården. Temat ser ut att kunna bli något på temat Gammal folktro, med en del lokala exempel. Dagens moderna uppdelning i naturligt och övernaturligt fanns ju inte i det gamla bondesamhället. Att en trollkarl eller häxa kunde föra över sjukdomar mellan människor var lika självklart som att någon kunde stjäla eller misshandla någon.

Dags att lovorda ny musik. Idag är det en stor musikdag. Weeping Willows släpper sin nya skiva After us, som faktiskt är en tematisk skiva om det klimathot vi lever under. Och de lyckas över förväntan hålla ihop allt. Magnus Carlsson sjunger bättre än någonsin och är Sveriges i särklass bästa sångare i popgenren. Med nedanstående suveräna smakprov önskar jag en trevlig helg!

"Det har jag glömt" "Jag orkar inte" "Jag vill inte" "Det får någon annan göra"

Har under ett par tre månader befunnit mig i ett energilöst, mörkt och tämligen dystert tillstånd, vilket jag inte gjort någon hemlighet av. Problemet är att livet ställer samma krav och att människor har samma förväntningar oavsett hur man mår och det går knappast att klandra dem för det. Den som aldrig varit där kan omöjligt föreställa sig hur det är. Så jag försöker lära mig säga helt nya saker som "jag orkar inte", "jag kan inte", "jag vill inte", "det får någon annan göra", "det har jag glömt". Och det är fraser som inte har ingått i min vokabulär tidigare.

Men jag får hela tiden den där känslan av att just jag inte får vara där. Om andra går in i väggen eller hamnar i ett liknande tillstånd så ska det tassas på tårna och det är sååååå bra att vederbörande berättar öppet om sin situation. Men det gäller inte alla. Ibland skulle jag bara vilja skrika rakt ut att jag inte orkar göra just det eller det, men det går ju inte. I Sverige höjer vi inte rösten. Men jag skäms inte för hur jag mår. Mot bakgrund av allt det vi fått genomlida så är det snarare så att jag borde ha mått oerhört mycket sämre. Jag är glad att jag överhuvudtaget är vid liv och har intellektet i behåll.

Dagarna tickar på. Häromdagen höll jag föredrag på Visions årsmöte och fick det här fina blomsterarrangemanget. Det var generöst. Sådant man blir genuint glad av.

Hur kan du hålla föredrag om du är deprimerad, kanske vän av ordning då frågar. Svaret kräver ingen djupare analys. Mitt jobb har alltid varit min terapi. Det är där jag gör det jag finner meningsfullt och känner att jag duger något till. Så för självkänslan är det viktigt att jag fortsätter arbeta.

Om vi hade backat tiden 40 år så hade ingen kunnat tro att jag skulle hålla föredrag framöver. Jag var extremt blyg i skolan och varje utvecklingssamtal (som hette något annat då) fick jag och min mamma höra "jo han kan ju allt om man frågar honom, men han är ju så tyst". Min mor tände då alltid till och sa "Men då så! Om han kan allt så vad är då problemet?".

Jo, problemet var att skolan då som nu ville se sociala, extroverta barn som kunde interagera verbalt. Att tänka och skriva hade inte riktigt samma status. Hur det kunde bli så är en speciell historia. I äldre tider betraktades som klok eftertänksamhet att inte öppna munnen för ofta.

Och vad är det för fel på gammal hederlig katederundervisning? De lärare som höll sig till den pedagogiken var också de som kom att betyda mest för mig. Samma förhållande gäller min dotter. Det är genom berättande och engagemang man väcker intresse. Samtidigt förbereder man eleverna på hur det går till med föreläsningar på universitetet.

Häromdagen var det källkritiens dag och dagen till ära lyckades jag lösa ett litet lokalt mysterium. Det fanns nämligen olika bud om när ett hus på Repslagargatan var uppfört. Någon sa 1911, en annan 1920. Efter diverse källstudier stod det klart att tomten köptes obebyggd 1915 och att inflyttning i det nya huset skedde 1916.

Repslagargatan med det aktuella huset till höger mitt i backen.

Häromdagen när jag stod parkerad utmed vägen där vi bor och väntade på att en i familjen skulle komma ut, så gick en pojke i 14-15-årsåldern förbi bilen och bara blängde och stirrade in på mig med sur uppsyn. När han passerat bilen vände han sig om en extra gång och blängde på mig under ca 10 sekunders tid. Jag öppnade bildörren och frågade om han ville mig något, varvid han något slokörat svarade nej och lommade vidare. Jag vill inte hamna i det där facket där man slentrianmässigt klagar på den yngre generationen, men ibland undrar jag hur det står till.

Vad annars? Inget särskilt. Jag avslutar med två låtar. Först en helt ny låt med The National. Gruppen blir allt mer svårtillgänglig och rytmiskt experimentell, men sångens sista 80 sekunder förlåter kaoset de två första minuterna. Därefter Delillos sångare i en underbar liten sång. Fredag och På spåret är slut...ta in det ni som kan...och försök sedan ha en trevlig helg ändå!