Det ringde en man från Sandhammarens Fyrplats och undrade vad jag kände till om skonerten Jenny av Mönsterås. Enligt en lokaltidning från 1800-talet så skulle Jenny ha strandat och blivit skeppsvrak vid Sandhammaren i maj 1862. Jag lovade att undersöka saken och hittade en notis om att Mönsterås starke man på 1800-talet – köpmannen, skeppsredaren, politikern m.m. Johan Ludvig Rosén – hade låtit bygga en skonert Jenny 1863; alltså ett år efter den påstådda strandningen. Hur gick detta ihop?
Strandad i maj 1862
Jag gjorde vissa efterforskningar i Kungliga Bibliotekets Digitaliserade svenska dagstidningar och hittade en spännande notis i Post- och Inrikes tidningar den 23 maj 1862. Där berättas om en svår dimma utanför Sandhammaren natten mellan den 14 och 15 maj varvid fyra fartyg strandade. Ett av fartygen var Jenny från Mönsterås med B. Ahlqvist som kapten.
Notisen i Post- och Inrikes Tidningar 1862.
Försvunnen i november 1864
Jag letade vidare och fann en annan notis i tidningen Kalmar från 12 november 1864 som berättade om en storm den 5 november då skonerten Jenny av Mönsterås hade drivit till sjöss vid Grimskär utan att ha blivit återfunnen.
Notisen i tidningen Kalmar 1864.
En skonert Jenny uppges alltså ha blivit skeppsvrak 1862. En skonert Jenny sägs ha drivit iväg 1864. Hade skonerten Jenny klarat strandningen 1862 eller fanns det två Jenny av Mönsterås?
Jenny av Mönsterås (I)
Svaret fann jag i en artikel om Johan Ludvig Rosén som publicerades i Stranda 1997-1998. Där framgår att skonerten Jenny byggdes 1851 på Björnö av skeppsbyggmästaren Olof Svensson och att fartyget först fick namnet Björn. Johan Ludvig Rosén förvärvade skeppet samma år och bad att få namnet ändrat till Jenny (efter äldsta dotterns namn), vilket godkändes. Fribrevet återställdes den 4 juli 1862 med uppgift att fartyget hade förolyckats. Dessa uppgifter stämmer väl med att skeppet blev skeppsvrak vid Sandhammaren i maj 1862.
Jenny av Mönsterås (II)
Rosén var dock inte sämre smålänning än att han 1863 lät bygga en ny skonert med samma namn - Jenny (II) på Nynäs skeppsvarv utanför Mönsterås med Samuel Nilsson som byggmästare. Befälhavare blev först B.A. Ahlqvist, som även hade varit kapten på den förolyckade Jenny (I). Han blev senare ersatt av G.O. Bergström.
1868 såldes Jenny till ett rederi i Sölvesborg. Fartyget hade alltså återfunnits efter försvinnandet 1864. 1880 fick fartyget sin siste ägare – handlanden Elof Magnusson i Pukavik. Natten mellan den 22 och 23 juli 1890 grundstötte hon på Gisselöre strand efter att ha sökt lä för storm och dimma. Därmed blev hon vrak och såld för upphuggning.
Faror och oro
Bakom de korthuggna tidningsnotiserna anar man ett dramatiskt sjömansliv med många faror som stormar och dimma. Det kunde säkert gå flera veckor innan anhöriga i hemmahamnen fick besked huruvida maken eller fadern befann sig i säkerhet eller hade förolyckats. Den oron kan man bara ana.
En blomstringstid för Mönsterås
Fartygen vittnar också om en blomstringstid för Mönsterås på 1800-talet då entreprenörer som Johan Ludvig Rosén kunde använda kommunalpolitk för att anlägga hamnen, samtidigt som han skapade sig en egen handelsflotta med hjälp av lokala skeppsvarv och tjänade stora pengar på trähandeln. Men lätt fånget var också lätt förgånget, vilket även Rosén fick känna på vid en stor konkurs på 1880-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar