Vad tycker jag egentligen om den här världen?

Vad tycker jag om världen?
Vad tycker jag egentligen om den här världen? Eftersom jag har barn så ser jag det som min plikt att försöka förmedla hopp inför framtiden. Men helt enkelt är det ju inte. Jag är en pessimistisk realist.

Bondesamhällets utsatthet

Under flera hundra år levde människan ett liv där de flesta hade sin försörjning inom jordbruket. Sjukdomar och missväxter slog hårt vissa år. Någon demokrati i modern mening fanns inte, men böndernas inflytande varierade och helt maktlösa var de sällan. Människan levde på ett sätt i nära relation till naturen på gott och ont.

En ny tid
Sedan kom en ny tid – ett industrisamhälle med ideologiska extremer såsom nazism, kommunism och ultrakapitalism. I bästa fall har vissa länder haft demokratiska system mer eller mindre väl fungerande.

Världskrig, välstånd, klimat och urholkat människovärde

Den moderna tidens spänningar orsakade två världskrig och ett kallt krig som orsakade flera blodiga konflikter av lokal och regional karaktär. Men de vetenskapliga framstegen gav också ett materiellt välstånd, bättre sjukvård och bättre bostäder. I alla fall i västvärlden. Samtidigt byggde framstegen på ett industriellt tillväxtsystem med konsumtion i fokus vilket har kommit att påverka klimatet och människovärdet på ett sätt som är ödesdigert. Det ekonomiska systemet har saknat en hållbar etik och syftat till att göra ett fåtal väldigt rika.

Människovärdet mäts i relation till marknadskrafterna
I kommunistländerna omvandlades människan till en kugge i ett kollektiv. I bästa fall fick du leva. I värsta fall blev du internerad eller avrättad. I den kapitalistiska västvärlden så har människovärdet reducerats på ett annat sätt. Människan är viktig i förhållande till marknadskrafterna. Människans värde mäts i relation till hur mycket hon kan producera och köpa. Sjuka och arbetslösa skall inte in på arbetsmarknaden för det personliga välbefinnandets skull, utan för att de ska bidra till profiten. Ett flertal konkreta exempel på att människan underordnas profiten skulle kunna ges. Skandalerna inom den privata äldreomsorgen är ett. Att hela Kirunas befolkning tvingas flytta för att andra skall tjäna pengar på malmbrytning är ett annat. Att människor behandlas som det döda begreppet arbetskraft och förväntas röra sig dit jobben finns, istället för att bo där de trivs, är ytterligare ett exempel. Ekonomerna talar ju faktiskt om människan som arbetskraft på precis samma nivå som man använder variablerna kapital, varor och tjänster, dvs ett materiellt flöde.

Människovärdet relateras inte bara till det kapitalistiska systemet, utan också i relation till förverkligandet av egot. Barn skaffar man bara så vida de inte kan skada den egna karriären. Och i övrigt tvingas man stuva in sina barn på institutioner för att tjäna pengar.

Sverige efter andra världskriget
Förvisso gav kapitalismen och industrisamhället förutsättningarna för ett ökat välstånd initialt, men bara så länge stater satte gränser för marknadskrafterna. Kanske är Sverige på 1950- och 1960-talen ett exempel på hur lyckat det kunde vara. Där lyckades man förena blandekonomi med en strävan att öka välståndet för alla. De viktigaste samhällsfunktionerna och infrastrukturen var under statlig kontroll.

Gränsen passerades
Men någonstans passerades gränsen för det som kan anses vara rim och reson. När industrisamhället kopplas till masskonsumtion, profit och ett välstånd som bara mäts i ekonomiska termer så skenar det förstås iväg i en okontrollerad ond spiral till slut. Människor vänjer sig vid en viss livsstil, får kickar av konsumtionen, kräver allt mer offentlig välfärd, samtidigt som profitörerna har utvecklat förfinade psykologiska knep för at skapa konstgjorda behov och köphysteri.

Dramatiska förändringar skulle krävas

Alla framsteg till trots, så kan man alltså inte bortse från det ytterst allvarliga att både klimatet och människovärdet är urholkat. Med största sannolikhet skulle det krävas snabba och dramatiska förändringar i energiproduktion, livsstil och synen på profit och välstånd. Mänskligheten skulle på orimligt kort tid behöva vidga välståndsbegreppet till att omfatta betydligt mer än materiell konsumtion och offentligt finansierad omsorg och jag tror inte människosläktet vill göra dessa förändringar. Profitörerna vill det inte eftersom nuvarande situation medger att de tjänar stora pengar. Allmänheten vill det inte eftersom de har vant sig vid en viss livsstil.

Men islam då...?
Men…säger något…är inte islam det stora hotet mot väst? Nja, jag tror inte det. Bara om sharialagar får utrymme i offentlig lagstiftning.  Länder där islam är dominerande har förvisso aldrig haft demokrati. Inte ens nu när man har gjort sig av med diktatorerna i Tunisien, Egypten och Libyien ser det ut att bli demokrati. En stor del av befolkningarna är i själva verket bokstavstroende muslimer och ser ut att snabbt rösta bort sin nyvunna frihet genom att rösta på islamistiska partier. Väst har överlag tolkat revolutionerna som frihetsrevolutioner, när det i själva verket har handlat om friheten att skapa mer religiöst styrda samhällen. De diktatorer man störtat har i deras ögon varit allt för korrumperade av makten för att stå för det riktiga islam. Ungefär som den iranska revolutionen med andra ord.

Men västvärlden har skapat sina problem på egen hand. Genom att hela tiden tjata om Islam riktar man blicken bort från det egna systemets inneboende brister som alltså är akuta.

Sverige

I Sverige skulle vi behöva ett ordentligt samtal om människovärde och vad som är ett gott hållbart samhälle. Ibland blir man ju lite trött på snacket att Sverige inte kan göra något på egen hand och att vi lever i en global värld. Jo, jo det är klart att vi kan om vi vill. Börja med att förbjuda profit inom områden som är direkt kopplat till människovärdet. Förstatliga viktiga samhällsfunktioner såsom järnvägar, posten, energiförsörjning etc. Återupprätta de kommunala bostadsbolagen så att de åter igen blir allmännyttan. Satsa på forskning om klimatvänliga energisystem. Starta en bilfabrik som bara tillverkar bilar som går på fossilfria bränslen etc. Bit för bit får vi försöka skapa det där balanserade Sverige igen.