Två veckor senare...

Idag firar jag att det är två veckor sedan jag överlevde polisens misshandel av mig. Det kan låta lite tillspetsat, men även om den fysiska misshandeln i sig inte var livshotande, så kunde den mycket väl ha slutat i en hjärtattack.

Idag har jag ännu ont i handleder och händer, särskilt vissa ömma punkter. Två sår har ännu inte läkt helt. Jag har fått en knöl på högra handens ovansida. Och min högra tumme och området upp till handleden är fortfarande helt utan känsel utan tendenser till förbättring. Så det är väl tyvärr bara att slösa bort några hundra kronor på ett läkarbesök nästa vecka. Antar att ett läkarintyg på den nervskadan kan vara bra att ha i rättegången mot polisen. Men inte ens ett läkarintyg kommer att hjälpa eftersom polisen alltid kommer undan med våld av det här slaget. De hittar alltid falska premisser och ursäkter. Att min fru bevittnade allt och lyckades spela in en del av det på sin mobil ger ingen självklar juridisk seger, men det är en moralisk seger. Vi får se när jag väljer att lägga ut det på bloggen.

GIF inför seriestarten

Det är bara tio dagar kvar till GIF påbörjar seriespelet i div 5 sydöstra. Man har fått en ny tränare, infört ett system med kontrakt och flyttat upp en del ungdomar. Likväl tippas man sist av länets fotbollsexpertis.

På pappret ser det bra ut, samtidigt som man riskerar en hel del. Att införa kontrakt och ha en stor trupp leder alltid till att en del blir missnöjda och bittra. Det ligger på något sätt i idrottens DNA. Varför fick inte jag....ba ba ba. Och så kan det ge upphov till split och tjafs. Just sådant är en orsak till att jag ibland inte vill skriva om fotboll, utan bara gå och titta.

Och så måste spelare kunna hantera detta med konkurrens. Man kan ha hur fina ord och floskler man vill inom idrotten, men den är inte demokratisk och kommer aldrig att bli. Tränaren bestämmer vilka som ska få spela. Man kan tycka vad man vill om det, men hur skulle det annars se ut? Det skulle bli kaos.

Men hur ska det gå för GIF i år? Jag hörde att de är tippade sist. Jaha. Det är väl rimligt kanske. Jag har bara sett ett par försäsongsmatcher och blev inte superimponerad, även om andra halvleken mot Blomstermåla var bra och segern mot Trekanten var stabil.

Med det sagt så finns det flera lag i den här serien som vi en normal dag på jobbet inte ska ha en chans emot, medan det finns andra som vi kan besegra. Ska vi hålla oss kvar gäller det att vinna över de senare, inte i första hand skrälla mot de förstnämnda, även om det förstås vore välkommet det också.

Att GIF har många ungdomar är inget problem som jag ser det. De kommer att utvecklas och växa. Men...ska det fungera förutsätter det att våra rutinerade rävar och toppspelare är med. Och det verkar inte självklart att alla kommer att vara det. Hur blir det egentligen med Niki? Jag har bara sett honom i en laguppställning i år. Han är seriens i särklass bäste spelare, och med all respekt för att han har sitt speciella liv under speciella villkor, så kommer det inte att bli tillräckligt bra utan honom. Likaså Milad. Han spelade i de matcher jag såg, men verkade inte vara med i den senaste. Var det bara en tillfällighet? Milad är förstås också en nyckelspelare för framgång.

Andra nyckelspelare som Hauge och Nyström verkar dock helt klara, vilket är bra. Hauge är en rutinerad räv och Nyström har ett fantastiskt spelsinne (det jag har sett).

Det räcker alltså inte bara med att ha en omvittnat bra tränare, en bred trupp och en lagkänsla. Vi måste också ha spetsen och nyckelspelare tillgängliga för spel om vi ska slippa en säsong där laget kämpade tappert men ändå inte räckte till.

Är jag för pessimistisk? Nej, det tror jag inte. Däremot med ålderns rätt en luttrad realist som för länge sedan genomskådat idrottens floskler och hurtfriska fraser.

Jag ska försöka gå på alla matcher och det jag mest ser fram emot är att se vilka i det unga gardet som blommar ut mest i år. Vissa derbyn blir förstås också roliga, även om derbyn för det mesta är överskattade nu för tiden.

Och vad hände med tvillingarna som skulle vara de största talangerna vi haft på årtionden? Det ryktas att de spelar i Långemåla? Långemåla? Med all respekt...men Långemåla!?

Mönsterås får en polischef

 

2018 blev Mönsterås utlovad en ny polisstation med 10-12 poliser och öppet för allmänheten 2 dagar i veckan. Så blev det inte. Nu är dock förändringar på gång.

2018 blev Mönsterås utlovad en ny och större polisstation med 10-12 poliser och möjlighet för allmänheten att besöka kontoret två gånger i veckan med start 2019. Detta blev inte verklighet och polismyndigheten har inte behövt stå till svars för detta löftesbrott, trots att kommunalråd Anders Johansson ( C ) sa att ”vi har fått ett tydligt löfte från polisen…” Men nu verkar det vara saker på gång.

- Ja, det stämmer, säger länets regionchef Björn-Miss von Handel och fortsätter entusiastiskt: ”Inte nog med det. Mönsterås ska få en egen polischef som blir vårt ansikte utåt.”

- Hur kommer det sig att ni först nu gör denna satsning som ni lovade skulle vara färdig redan för 7 år sedan?

- Vi bedömer att Mönsterås har blivit en otrygg plats för hederliga medborgare. Även den upplevda otryggheten har blivit större. I våra enkätundersökningar svarar många att de är rädda för att få oväntat besök av polisen. Dessa poliser kommer i regel från Oskarshamn eller Kalmar. Genom att nu få en stationär styrka i Mönsterås är tanken att medborgarna bättre ska känna igen personalen och därmed kunna veta vem som går hårdast fram. En trygghetsskapande åtgärd alltså.

- Men kan ni redan nu avslöja vem som blir polischef i Mönsterås? Är det någon med anknytning till bygden?

- Ja, det kan man verkligen säga. Ny polischef blir Jonny Nilsson. Han sadlar om från historiker till polischef, vilket vi är oerhört tacksamma för. Han har erfarenhet och den rätta kaxiga attityden som vi vill ha hos våra medarbetare. Det blir en win-win-situation. Allmänheten blir tryggare, även Jonny, och polismyndigheten i länet får arbetsro.

Lås, spray och luftpistol

Så säkerhetshasp och lagligt pepparspray är införskaffat. Återstår bara luftpistolen. Det lutar åt en Umarex TDP-45. Trist, men vi måste vidta åtgärder för att skydda familjen från hemfridsbrott och misshandel. Här kommer ingen in mer utan vårt benägna tillstånd. PS: Ta nu en skärmdump.

Polisen briljerar igen....

Det här är nog det värsta jag har sett vad gäller polisens beteende mot en vanlig hederlig människa. Så sjukt att jag först hade svårt att ta in det.

Ännu mer polisvåld...

En stackars kille spelar in en musikvideo på trottoaren, varvid en våldsam polis rusar fram och ger sig på killen. Helt sanslöst. Hoppas han förlorade sin legitimation. Reagerar han så här för en helt laglig videoinspelning, så föreligger risk att han beter sig än värre framöver. En skam för poliskåren!

Svenska poliser begick hemfridsbrott, misshandlade och ljög ihop historia - fick fängelse

Så här går det till i Sverige alldeles för ofta. Här hade man för bra bevis för att man skulle kunna lägga ner det som man nästan alltid gör annars. Tack och lov åkte de här dit och offret fick skadestånd.

Killing in the name ...

Det här är ett av de bästa liveklippen som finns på YouTube. Så mycket frustration, så bra framfört. Från en tid då musiken hade något att säga.

Första träningsmatchen avklarad

GIF :s första träningsmatch förlorades med 2-1 mot Blomstermåla. Eller...1-1 kan man säga att det blev.

Första halvlek var inte bra. Det såg ut som att man fått direktiv om att ha ett vårdat passningsspel, men så här tidigt på säsongen satt det förstås inte alls. Dessutom gick ju allt tempo i offensiven förlorat när man hela tiden skulle försöka hålla bollen.

Men det andra baklängesmålet räknar jag bort. Just där i straffområdet är det helt enkelt för mörkt. GIF:s spelare kan omöjligt ha sett den bleke Blomstermålaspelaren där det svarta i dressen såg ut som himlen och det vita såg ut som snön i bakgrunden. Den osynlige mannen helt enkelt. Då blir det lätt ett felpass som aldrig hade inträffat i dagsljus.

I andra halvlek var det ett helt annat spel. Mer offensivt och ett betydligt högre tempo. Vi lyckades reducera och borde ärligt talat ha gjort 4- 5 mål till sett till chanserna. Det såg nästan ut som om man hade bestämt i förväg att lagen skulle ägna sig åt försvarsspel en halvlek var, men jag antar att det inte var så.

Blomstermåla har en högre medelålder och såg stora och starka ut. Mönsterås har ett förhållandevis ungt lag som kommer att växa med erfarenheterna.

I övrigt såg jag ett par positionsändringar sedan förra säsongen och vi får väl se om det är så det är tänkt att vara.

Jag är tacksam att jag stannade och såg även andra halvlek. Annars hade jag känt en viss oro. Men nu känner jag mig ändå ganska lugn.

Populismens kännetecken

Ibland kikar jag in på Flashbacks diskussionsforum, särskilt kriminalia. Det räcker med 3 minuter så ser man ett mönster som något förenklat kan sammanfattas så här:

Någon åker fast för sexuella övergrepp (eller valfritt annat brott). Då vaknar förstås Flashbacks intelligentia: ”Kulturberikningen har visat sig igen. Hoppas ni sossesvin är nöjda nu. Utvisa alla mena.”

Sedan finns det två vägar framåt. Visar det sig nu vara en invandrare så pissar de på sig av upphetsning och perverterad "skadeglädje". Men råkar han heta Björn Andersson så blir förvirringen total. ”F-n han måste vara adopterad och fått ett svenskt namn. Förresten ser han inte romsk ut?”. En annan vanligt förekommande analysmetod går ut på att när invandrare begår brott bottnar det i gener och kultur, men när svenskar begår brott bottnar det i psykisk sjukdom eller att han har umgåtts med invandrare och blivit "smittad".

Här följer några av populismens kännetecken:

1. Man hittar ett verkligt problem, stort eller litet, och beskriver det på ett sätt som ska göra människor särskilt upprörda och känna att detta problem drabbar just dem. Fakta är inte det centrala, utan att riva upp känslor. Människor måste bli upprörda. Därför sprider man hejdlöst en salig blandning av fakta, lögner och konspirationsteorier. En tydlig anti-intellektualism och skepticism mot vetenskap.

2. Just det problem man fokuserar på sätts in i ett konfliktperspektiv där olika grupper ställs emot varandra.

3. Ett typiskt perspektiv är ”det rena folket mot den korrumperade eliten”, eller ”det svenska folket mot andra kulturer” Då menar jag inte ett kritiskt ifrågasättande av överheten eller kriminella seder i andra kulturer, utan något mycket större. En mytbildning.

4. Man har en neurotisk fixering vid just detta problem så att det sakta men säkert nöts in i människors medvetande så att det framstår som det helt avgörande för nationens fortbestånd.

5. För att spä på det hela så reduceras människor och vissa grupper till just ”problem”. Man generaliserar utifrån problemet. Ex: 2% av de arbetslösa fuskar = alla fuskar och ska straffas. Invandrare är överrepresenterade i brottslighet = Alla invandrare utgör ett problem (trots att 97-98% sköter sig.). Allt handlar om de där 2-3%.

6. Problemet löses genom att avlägsna de man förknippar med problemet – invandrare, arbetslösa, sjuka, människor som vill göra gott mot andra (woke) etc. Det stösta brottet i svensk historia var när Reinfeldt bad oss öppna våra hjärtan.

7. Man hänvisar ofta till en gyllene guldålder som ligger längre tillbaka i historien, innan de korrupta politikerna tog över eller innan massinvandringen började. Att det sedan utifrån en majoritet faktorer och parametrar var sämre då, tystas effektivt ner. Vissa saker kan man på goda grunder tycka var bättre förr, men poängen här är att man enbart tar fasta på det och sätter det under förstoringsglas - man skapar ett försvunnet Eldorado. Normal nostalgi omvandlas till en dyrkan av de heroiska förfäderna. Att sedan våra förfäder var som folk är mest - försökte skapa bra liv, visade kärlek, söp och slogs, trätte och kivades i byn, får vi aldrig veta.

8. Avundsjuka spelar en central roll. Kan man väcka en känsla av avundsjuka är mycket vunnet. Vänstern har alltid vunnit på att väcka en avundsjuka mot de som är rika. Högern väcker avundsjuka genom moralism och genom att ställa olika grupper mot varandra.

9. Denna avundsjuka riktas särskilt mot människor som vill göra gott. Det beror dels på att de ser sin egna ruttna själ i ljuset av dem som i vart fall försöker, dels på att konstruktiva människor som gör goda saker riskerar att minska de problem som populismen livnär sig på.