Mönsterås
började piggt och det dröjde bara 2 minuter innan lagets veteran Adnan Smajic
kunde göra 1-0. Hemmalaget fortsatte att skapa chanser, men ju längre halvleken
gick, desto mer ofokuserat och slarvigt blev spelet. Tre chanser där det bara
var att peta in bollen i öppet mål försummades och efter ett par horribla
uppspel och tafatta insatser på hörnor så hade Blomstermåla vänt och ledde
plötsligt med 2-1.
Frustrerad
och dyster till sinnet kunde jag konstatera att ”hårt arbete slår talang när
talang inte jobbar hårt.” Det är kanske ett orättvist omdöme för Blomstermåla
saknar ju inte talang och Mönsterås jobbade väl på så gott man kunde. Men det
extremt ofokuserade spelet tyder på att man inte jobbade tillräckligt hårt mentalt
i alla fall. Samtidigt får man ju erkänna att Blomstermåla skickligt utnyttjade
slarvet. Jag trodde dessutom att Blomstermåla ledde med 3-1. Tydligen hade jag
missat att ett mål blev underkänt, hur man nu kan missa något sådant. Men jag
var tydligen också ofokuserad.
I halvtid
skrev jag ”Utgår ifrån att Mönsterås inte kan göra en lika slarvig halvlek
till. Det går liksom inte. Finns alla chanser att vända på detta.” Sedan
gick jag och ställde mig nära motståndarmålet för att kunna se målen bättre.
Och en
scenförändring blev det i andra halvlek. Plötsligt fick vi se ett hungrigt,
ivrigt, hårt kämpande, snabbt och fokuserat Mönsterås. Då kom också målen. I
den 53:e minuten kvitterade Milad Eliassi med ett välplacerat skott. Mönsterås
kom sedan i våg efter våg. 4 minuter senare gjorde Osama Sheikh Mohammad 3-2
och 3 minuter efter det satte han även 4-2. I matchminut 70 gjorde Adnan sitt
andra mål. 6-2 gjordes av Tarek Abu Alhusein. Målskyttet avslutades av Adnan
som därmed stod för ett hattrick. Det var bud på fler mål, Niki hade ett par
frilägen, men bortalagets målvakt höll siffrorna nere.
Även mittfält-
och försvarsspelet blev mer fokuserat i andra halvlek och spelare som Ako och
Hauge bidrog till stabiliteten.
Segern med
7-2 bör vara den näst största mot Blomstermåla endast överträffad av segern med
7-1 år 1977.
För att
vara ett derby var det en snäll match och hellre det än att man sparkar benen
av varandra. Känslor fanns det dock gott om som sig bör. Hälsosam passion utan
skandalscener. Skicka hit Stockholmslagen på studiebesök.
Mönsterås
hakar med segern på topplagen och har i mångt och mycket ödet i sina egna fötter
och huvuden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar