Seriefinalen mellan Kalmarpolisen och Mönsterås kan kort sammanfattas med orden: Mönsterås gjorde 2 mål, Kalmarpolisen fick 3 mål. En alternativ formulering skulle kunna vara att Mönsterås skapade 20 målchanser och gjorde mål på 2, Kalmarpolisen skapade 5 målchanser och gjorde inget mål, varför de fick utnyttja de 3 chanser motståndarna gav dem.
Första kvarten var jämn och båda lagen försökte hitta vägar
framåt. Kalmarpolisen på ett stabilt och förutsägbart sätt, Mönsterås på ett
mer kreativt och oförutsägbart sätt. Ju längre halvleken gick desto mer skapade
ändå Mönsterås. Det var ett par fria lägen, ytterligare några farliga
chanser och många halvchanser. Kalmarpolisen hade också ett par frilägen, men
skapade annars inte lika mycket.
Ineffektivitet straffas ofta med ett slumpmål i baken. Så
även denna gång. En boll som skickades in i Mönsterås straffområde tog olyckligt på ett GIF-lår
och in i mål. När sådant händer får man vara barmhärtig. Det var till 95% ren
otur. Nå, 1-0 till Kalmarpolisen i minut 36, vilket också blev
halvtidsresultatet. 4-2 till Mönsterås hade bättre återspeglat matchen så
långt. Spelmässig fördel Mönsterås.
I andra halvlek påbörjade Mönsterås en jakt på kvitteringen.
Men efter 10 minuter uppstod strul efter en helt normal bakåtpassning till
Mönsterås målvakt. På något sätt fick han inte iväg bollen med fötterna och en polis
höll sig framme och petade påpassligt in 2-0.
Bara 7 minuter senare så lyckades Mönsterås rättvist
reducera när Milad Eliassi skickade in 1-2 efter ett fint framspel från Ala. Där
och då kändes det som att Mönsterås var på gång igen. Men 6 minuter senare bjöds
Kalmarpolisen på sitt tredje mål efter slarv i försvarsspelet där en polis
lyckades ta sig förbi 2 motspelare.
Mönsterås fortsatte kämpa och skapade chanser och med drygt
15 minuter kvar av matchen skjutlobbade Emanuel Svendsby in 2-3 efter en genial
passning från Niki. Hoppet tändes på nytt.
Den sista kvarten gjorde Mönsterås allt man kunde för att få
in kvitteringen. Domaren vågade inte blåsa för straff trots att det var en uppenbar
fällning i straffområdet. Vidare missade Mönsterås öppet mål vid två tillfällen.
Det borde alltså ha blivit 3-3, ett resultat som
Kalmarpolisen troligen hade varit mest nöjda med. Nu vinner poliserna igen genom att
utnyttja andras misstag. För all del – det är också en konst att göra skitmålen,
kanske rent av en talang som poliser har, att se det som brister och sedan beivra
det. Samtidigt ska förstås sägas att Kalmarpolisen inte hör hemma i division 6.
De är för stabila för det. De är inte briljanta, men har en bra nivå rakt över.
Det är bara att gratulera till seriesegern och division 5. Mönsterås kan bära huvudet högt. Det var de röd-vita som
stod för underhållningen.
Mönsterås har goda chanser att komma på andra plats och ta
kvalplatsen, särskilt då jagande Bäckebo idag förlorade mot Rockneby. Mönsterås
ligger nu 2 poäng före Bäckebo med en match mindre spelad. Vi har till och med
råd att förlora en av de avslutande matcherna, vilket vi förstås inte ska.
För Mönsterås återstår nu Rockneby hemma, Blomstermåla
borta, Degerhamn hemma och Mörbylånga borta. Bäckebo har kvar Blomstermåla,
Degerhamn och Mörbylånga. Vinner Bäckebo sina återstående matcher hamnar de på
34 poäng. Mönsterås behöver då ta minst 7 poäng på sina 4 avslutande matcher. Vi
har nämligen 23 måls bättre målskillnad än Bäckebo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar