Egentligen borde väl den kristna kyrkan fira Jesu födelse under hösten eller våren. Det framgår nämligen av skriften att herdarna vaktade fåren om nätterna, vilket endast gjordes under vår och höst när lammen skulle födas. Jesus föddes alltså inte under vintern. Det var romarna som under 300-talet bestämde att Jesu födelse skulle firas den 25 december. Många menar att katolska kyrkan valde den tiden för att lättare kunna ersätta de många hedniska fester som utspann sig vid denna tid. Här i Norden var det midvinterblotet eller jolablotet som föregick den kristna julen. Hur som helst har jag accepterat att vi firar Jesu födelse i december. Betydelsen av hans ankomst är förstås viktigare än att det blir rätt årstid.
Man kan nog påstå julen har haft tre faser i Norden:
1. Den hedniska julen med midvinterblot och fester av olika slag, där vintersolståndet förmodligen var av största betydelse liksom guden Jólner som var ett av Odens många namn.
2. Den kristna julen (i kombination med hedniska element).
3. Den kapitalistiska (hedniska, mammon) julen (för vissa i kombination med vissa religiösa och gammelhedniska inslag).
De tre olika faserna kan inte sägas enbart följa efter varandra, utan går förstås i varandra.
I vår familj vill vi fira kristen jul eftersom vi anser att Jesu människoblivande är värt att firas, och de på ytan hedniska och kapitalistiska elementen begränsas och omtolkas i en kristen kontext. Jo, Tomten får vara med han också, men inte som den hedniska hustomten, utan som någon som till Guds ära och i de tre vise männens efterföljd delar ut gåvor.
Fast julen har inte börjat än. Den börjar som jag ser det på julaftonskvällen och slutar i och med trettondagen.
15 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar