"Detta är omöjligt!" - Björn berättar om snöovädret som vägrade röra på sig

Snöovädret i Mönsterås 1979 flyttade inte på sig. Här ses en helikopter på väg till behövande. (Det här inlägget låg förut tvåa på sidan, men jag tycker det är så intressant att jag flyttat upp det.)

Många mönsteråsare minns snöovädret 1979. Och även om ovädret svepte över hela södra Sverige, så drabbades av någon anledning Mönsterås särskilt hårt. Idag berättar Björn Olsson om vad han gjorde de mest dramatiska dagarna under snökaoset 1979. Vi får också en plausibel förklaring till varför just Mönsteråsbygden fick så mycket snö.

Björn Olssons berättelse
Meteorologassistent på F12
Jag kommer också ihåg vintern 1979, väldigt väl. Jag jobbade då på Flygflottiljen i Kalmar som meteorologassistent. På onsdagen började snöovädret. Jag åkte bil in till F 12 vid 11-tiden på förmiddagen. Jag skulle jobba kväll och ansvara för vädret för Linjeflygs kvällsflygningar. Framåt 3-4 tiden fick jag besked av chefmeteorologen att kvällsflygningarna var inställda pga vädret.

Omöjligt att ta sig till Mönsterås
Jag hade då hört om vädret norrut på radion, så jag ringde till vägverket för att höra om statusen på vägarna. Man sa att det var omöjligt att ta sig till Mönsterås.
Fick då vackert stanna kvar på F12. Då detta inträffade mellan nyår och trettonhelgen så var det ingen aktivitet på den millitära sidan. Av detta skäl var det meteorologerna på Sturup som ansvarade för väderprognoserna för vårt område.

"Detta är omöjligt"
Tillbringade natten på golvet i chefmeteorologens rum. Dagen efter fortsatte snöovädret i Mönsteråstrakten. Jag kunde följa utvecklingen via en väderradar som vi hade på väderavdelningen. I Kalmar var det dock uppehållsväder. Jag ansvarade den dagen för väderrapporteringen från F12, civilflyget kunde gå som vanligt.

Blev ideligen uppringd av vädercentralen på Sturup för att berätta vad jag såg på väderradarn. Ovädret låg stadigt kvar över Mönsterås ut mot Kalmarsund och Öland. "Detta är omöjligt", sa man från Sturup, "ovädret måste röra på sig", men så var det, ovädret stod still.

Helikopter till Lövö
Som ansvarig för vädret var jag tvungen att be flygledarna om lov att ta lunch. Gick därför upp en våning till flygledarna. Där rådde det panik. Man letade febrilt på sina kartor efter Lövö, då man hade bett om helikopterhjälp därifrån för en man med misstänkt hjärtinfarkt. Då jag hörde deras problem över att inte hitta Lövö, så gick jag fram och visade på deras karta var Lövö fanns. Efter det var det inga problem att få ta lunch.

Sol i Kalmar - snöoväder i Mönsterås
Åkte in till Kalmar, där det var en skön fin vinterdag med sol! Men väderradarn visade på fortsatt nederbörd i Mönsterås! Sturup fortfarande förtvivlade! Ringde sedan åter till vägverket för att höra om möjligheten till hemfärd. Fick åter nej, Hittade till den natten en soffa att sova på.

Boende på Ljungnäs fick parkera vid Åshaga
Dagen efter, fredagen kunde jag äntligen åka hem på eftermiddagen. Fram till Ålem var det inte speciellt mycket snö, men från Ålem till Mönsterås, två meters snövallar! Jag fick parkera vid Åshaga trots att jag bodde i Ljungnäs.

Kylvatten från OKG
Ett halvår senare på sommaren fick jag förklaring från en SMHI-meteorolog som tjänstgjorde på väderavdelningen som rervare. Orsaken till detta var OKG!
Deras kylvatten som håller en viss temperatur gjorde att värmen från detta steg och bildade moln med nederbörd i. Under särskilda väderbetingelser kan detta fenomen uppstå, Det var därför som ovädret stod still. Hela tiden kom nytt kylvatten som i sin tur blev värme som steg osv. När väderbetingelserna ändrades något, så försvann förutsättningar för moln och nederbördsproduktion.