Morianen på Kråkerum - en afrikansk man i Mönsterås på 1700-talet

En dödsnotis
Adolf Ludvig, Morian från Guinea på Afrikanska kusten, hemförd af aflidne amiral Lilliehorn på 1760-talet, undervist och döpt af salig doktor Melin i Mönsterås kyrka. Dog i Drakenäs. Enkoman och fattighjon. D. 20 oktober af tärande feber. Begr. d. 30 – 50 år gammal. (Ja, så står det i dödsnotisen från Mönsterås dödsbok 1803, se ovan).

Köpt av Per Lilliehorn på Kråkerum
Morian är en äldre benämning för en mörkhyad människa. Adolf Ludvig var alltså något så ovanligt som en afrikan bosatt i Mönsterås församling på 1700-talet. Den som hade fört honom hit var den sedermera riksbekante amiralen Per Lilliehorn (1729-1798) på Kråkerum, som på 1760-talet hade avancerat till kaptenlöjtnant och tjänstgjorde några år i den franska marinen. Det var under denna period som han köpte en afrikansk slav i Lissabon som han tog hem till Kråkerum. Per Lilliehorn blev 1789 känd för att tvärt emot hertig Karls order ha dragit tillbaka sina skepp vid sjöslaget vid Öland. För detta ställdes han inför krigsrätt och dömdes till arkebusering. Domen mildrades dock till landsförvisning. 1793 tilläts han återvända till Sverige under uttrycklig befallning att inte lämna sin lantegendom Kråkerum.

Afrikanska betjänter var status
Även om Adolf Ludvig genom sitt afrikanska ursprung var unik i vår bygd, så var fenomenet i sig relativt vanligt på kontinenten. Under kolonialtiden blev det nämligen mode och status bland de europeiska kungahusen och hos privatförmögna att omge sig med afrikanska betjänter. Och även om det var sällsynt, så förekom det också i Sverige. Slavar i egentlig mening var de förstås aldrig i Sverige där slaveri var förbjudet, men självklart uppstod en stark beroendeställning.

Gustav Badin
Mest känd i Sverige är Adolf Ludvig Gustav Badin (ca 1747-1822) som var hovtjänare hos drottning Lovisa Ulrika, dit han hade ankommit 1757. Pojken fick leka relativt ostört med de kungliga barnen och gavs en för tiden fri uppfostran. Badin fick med tiden två gårdar i Stockholmstrakten, passerade ett antal olika titlar vid hovet och tjänstgjorde under fem olika kungar. Han var gift två gånger, först med Elisabeth Svart och sedan med Magdalena Eleonora Norell, som överlevde honom och allmänt kallades "morianeränkan", men dog barnlös.

Adolf Ludvig döptes i Mönsterås kyrka
Förmodligen hade Lilliehorn på Kråkerum låtit sig inspireras av kungahusets skick. Pojken hade ju även fått delvis samma namn som morianen vid kungahuset. Exakt när Adolf Ludvig döptes framgår inte av Mönsterås dopböcker, men det var under kyrkoherde Israel Mellins tid, vilket betyder att han döptes senast 1773, sannolikt på 1760-talet.

På Drakenäs
Adolf Ludvig bosatte sig på Drakenäs, sannolikt på 1770-talet. Där står han i alla fall som inhyses i den första husförhörslängden 1783-1789. Några särskilda förmåner i form av torp eller gårdar förefaller inte amiral Lilliehorn ha gett honom, utan han fick framleva sina dagar som inhyst på en av Kråkerums underlydande gårdar.

Äktenskap med en äldre kvinna
Någon gång före 1783, sannolikt på 1770-talet, gifter han sig med Annika Göransdotter som förefaller ha varit en gammelpiga i samhällets periferi. Hon var också betydligt äldre än Adolf Ludvig – född 1734 enligt husförhörslängden, eller ca 1729 om man utgår från dödsbokens åldersangivelse. Adolf Ludvig var enligt husförhörslängden född 1747, men utifrån dödsbokens angivelse omkring 1753. Hur som helst var det en betydande åldersskillnad på omkring 15-20 år mellan makarna och några barn fick de aldrig.

1784 avled Annika av en hetsig sjukdom och Adolf Ludvig blev änkeman, vilket han förblev fram till sin död i Drakenäs den 20 oktober 1803.


Hustrun Annikas dödsnotis 1784 där hon omnämns som "morianen Ludvigs hustru".

Slutord
Man kan förstås fråga sig hur det var att leva här som afrikan. Även om han förmodligen framstod som exotisk så spelade kanske hudfärgen mindre roll än vad vi kan föreställa oss. Det viktigaste för att bli accepterad var med all sannolikhet att han hade blivit döpt. Några större sociala framgångar nådde han efter den tidens mått inte, men han lyckades ändå ingå äktenskap; låt vara med en betydligt äldre kvinna, vilket innebar att han var dömd till barnlöshet. Hur mannen från Guinea tänkte och kände lär vi emellertid aldrig få veta.

Källor och litteratur
Någon egentlig forskning om Adolf Ludvig har jag inte funnit, bara smånotiser i böcker av översiktskaraktär.

Källor
Kyrkoböcker för Mönsterås församling.

Litteratur
Bror Olsson, Herdaminne. Kyrkoherdar i Mönsterås. I denna framgår att kyrkoherde Israel Mellin döpte "en afrikansk neger, som amiral Lilliehorn hemfört från Lissabon..."

P. Sjöbring, Tjenstemän vid församlingarne och läroverken uti Kalmar stift, sid 518. Även här står att Mellin undervisat och döpt en afrikan i kyrkan i Mönsterås.