På spaning efter Hjältens park

Åsens hjälte och Hjältens park
Åsens hjälte var det fantastiska namnet på en mytomspunnen nykterhetsloge som verkade i Mönsterås några år vid 1900-talets början. Även om logen blev kortvarig så satte den bestående avtryck. Förutom att logen förnyade föreningslivet, så gav den namn åt en ny festplats som vid 1960-talets början omvandlades till ett villakvarter – Hjältens park.

Tidigare forskning
Logen och festplatsen har i äldre officiell historieskrivning behandlats något styvmoderligt. Historiska stickspår och parenteser föräras ju sällan något utrymme när en orts historia ska skrivas, utan man väljer i regel att belysa historiens bestående och i en mening segrande alternativ. I Mönsterås sockenhistorik från 1963 förbigås nykterhetslogen med tystnad. Första gången den omnämns är i en artikel signerad Eric Nelsson i Stranda 1969-1971. Mest utrymme får den av Kjell Johansson i Stranda 2001-2002 i samband med att byn Mölstad avhandlas. Även Barometern/OT hade för några år sedan en artikel om logen.

Nyläsning och nya källor
Ett grundläggande problem är att det inte finns några handlingar kvar från föreningen, varför man har fått utgå endast ifrån notiser i lokalpress och muntlig tradition i andra och tredje led. Jag har nu gjort en noggrann genomgång av alla notiser i lokalpressen för att kunna belysa fler aspekter av logens verksamhet. Jag har också intervjuat en äldre Mönsteråsare, samt tittat på tidigare obeaktade kartor för att kunna lokalisera festplatsens exakta position, något som tidigare inte har gjorts.

Logen bildas
Åsens hjälte bildades i Mönsterås metodistkapell den 13 oktober 1902 och anslöt sig som loge 3091 till den internationella Världsgoodtemplarorden. Redan första dagen kunde man registrera 26 medlemmar. Vid invigningsfesten den 19 november kom 150 personer som bland annat fick lyssna på ett livligt nykterhetsföredrag hållet av folkskollärare Axel Söderbäck i Forsa (som även anlitades som talare av den konkurrerande nykterhetsföreningen) . Enligt lokalpressen utmärkte sig festen för ”hjärtlighet och hemtrefnad”. Redan efter en dryg månads verksamhet hade man fått 78 medlemmar.

Lokaltidningen Kalmar rapporterade om den nybildade logen i Mönsterås.

Utbrytning med dans på programmet
Logen var en utbrytning från den sedan länge etablerade N(G)TO-anslutna logen Arken. Motivet till utbrytningen förefaller ha varit av social karaktär. I den påtagligt kristligt sinnade Arken var dans och andra nöjen av mer uppsluppen karaktär förbjudna, medan Åsens hjälte slog an en mindre rigorös hållning med livliga tillställningar av skilda slag på programmet. Det lär till och med ha diskuterats huruvida man verkligen skulle ha kvar kravet på nykterhet.

I den tidigare forskningen har man noterat de olika inställningarna till dans, men inte vidare gått in på vari dessa skillnader hade sina rötter. Logen Åsens hjältes sociala sammansättning antyder att den hade en mer folklig förankring än Arken som, låt vara att den också hade fabriksarbetare som medlemmar, mer betonade det kristna arvets dygder och därmed fick en mer konservativ framtoning. Bland de första ledarna i Åsens hjälte återfinns fabriksarbetare C.H. Carlberg, maskinist U.L. Magnusson, snickare Janne Leonard Lundgren, handelsbiträde C. Franzén, fabriksarbetare E. Fransson, snickare Johan August Jonsson, kakelugnsmakare Hugo Sandelius, bleckslagare R. Holmén, fabriksarbetare O. Gustafsson, fröken Ellen Österström, fru Klara Lundgren, fröken Anna Hansson och fröken Hildur Carlsson. Det kan knappast råda någon tvekan om att logen var tydligt förankrad i vad man kan kalla arbetarklass med inslag av hantverkare. Noterbart är också att logen hade flera kvinnor i ledande positioner.

Fester med dans och bondkomik
Den nya logens inriktning på dans och enklare uppträdanden förstärker bilden av lättsam folklighet. I lokaltidningen omnämns ett flertal vårmarknader, muntrationsfester och basarer och annat av samma karaktär. Några festligheter sticker ut mer än andra.

Den 19-20 mars 1903 anordnades en stor vårmarknad med uppvisning av ångmaskiner, panorama, musik och uppträdande av bondkomikern Per Joan Snufwebo.

Pingsthelgen 1904 anordnades en vårfest med uppträdande av en känd bondkomiker. Vid denna festlighet avgick det till och med bussar från torget var tjugonde minut till festplatsen i Mölstadområdet. Men för att hålla oönskat folk borta avslutar man för säkerhets skull annonsen med orden: ”OBS! Berusade personer äga ej tillträde.” Festen verkar ha blivit lyckosam då omkring 300 besökare deltog. Av lokaltidningen framgår att ”Festens förnämsta dragningskraft var Schwente i Flena, som med sin breda och festliga humor aftvingade publiken den ena skrattsalvan efter den andra.”

I en tidningsnotis från 1905 refereras en aftonunderhållning som hade ”samlat en talrik åhörarskara. Föreställningarne, som gåfvos i den mera uppsluppna stilen, roade ungdomen och framkallade lifliga skrattsalfvor och handklappningar.”

Bland de mer kuriosa inslagen får väl betraktas en tillställning den 29 -30 oktober 1904 då sällskapet Concordia uppträdde med bland annat japansk krigsmusik, bondkomik och Italiensk stråkorkester.

Sammantaget får man en bild av ett sällskap som befann sig en bit ifrån de finkulturella salar med psalmer, mässmusik och klassiska pianostycken där logen Arken vistades.

Hus på torget
Under vinterhalvåret samlades Åsens hjälte i ett hus på torget där fotograf Melin tidigare hade haft sin bostad och ateljé. Logen hyrde tre små rum, varav det innersta låg en halvtrappa ner. Eftersom dans var tillåtet lockade man uppenbarligen många ungdomar.




Åsens hjälte hade sina samlingar i en del av det stora tvåvåningshuset.



Hjältens park
Den snöfria perioden använde man en bit ängs- och betesmark i Lilla Mölstad för sina festligheter – platsen fick snabbt namnet Hjältens park. Första gången som parken benämns Hjältens park var 15 maj 1904. En dansbana uppfördes, liksom en del enkla kiosker för lotterier och försäljning. Även sedan logen upphört användes festplatsen för olika evenemang, sannolikt så långt fram som på 1940- och 1950-talet. De sista åren brukade även zigenare slå upp sina läger där.

Notisen berättar om föredrag och dans i Hjältens park sommaren 1906.

Logen verkade längre än man trott
Enligt tidigare uppgifter upphörde logen 1908, men jag har funnit att den tog fart igen 1910 efter att ett tag varit vilande. Den 23 september 1910 anordnades nämligen ett nykterhetsföredrag och logemöte med avsikt att inleda ett nytt arbetsår. Därefter finns inga notiser om logens verksamhet, varför man kan dra slutsatsen att verksamheten rann ut i sanden.

En notis från 1910 berättar att Åsens hjälte gjorde en nystart.

Var låg Hjältens park?
Ingen av de artiklar som nämner Åsens hjälte tar upp var i Mölstad festplatsen låg. När Barometern/OT hade en artikel för några år sedan hade ingen kunnat visa exakt var den hade legat. Att den låg i det område som idag kallas Hjältens park eller Lilla Mölstad är givet. Områdets namn och huvudväg, Hjältens väg, vittnar om det. Men kan man bestämma platsens läge mer precist?

Jag ringde upp Sven Pettersson – en välkänd möbelhandlare och musiker i Mönsterås, född 1919. Sven som ännu är i god vigör berättade att han hade varit många gånger i Hjältens park och spelat. Vad jag förstod handlade det om 1930- och 1940-talen. Enligt Sven vek man från Fliserydsvägen in på en stig som ledde ner till parken som låg en bit in på området på höger sida ungefär där Linneavägen ligger idag.

Tittar man på det område som idag utgör villaområdet så ser man på ekonomikartan från 1941 att området då bestod av åkermark (gulfärgad) och ängs- och betesmark (gråfärgad). Parken låg knappast på åkermark, utan borde ha legat i något av de två områdena av ängskaraktär. På en modern karta motsvarar det ena området marken strax väster om den lilla fotbollsplanen som finns i området och som syns från Fliserydsvägen (1 på kartan nedan) – där finns idag ett litet grönområde, samt ett par villor. Det andra området motsvarar ett område där Linneavägen idag går fram (2 på kartan nedan). På kartan ser man en stig som förbinder dessa två områden, vilket antyder att människor brukade använda platsen.

Ekonomikartan från 1941. I det aktuella området finns två gråfärgade områden av ängs- och beteskaraktär.

Tittar man på kommunens generalsplanskarta från 1955 så kan man på ängsområde nummer 2 se en inritad ring, dit stigen förefaller vika av. Det är samma symbol som finns inritad vid festplatsen i Åsevad. Ringen förefaller ha varit en allmänt brukad symbol för festplats på kartor från den här tiden. Därmed torde vi kunna dra slutsatsen att festplatsen Hjältens park låg vid östra delen av Linnéavägen.

Generalplanskaratan från 1955. Festplatsen har man markerat med en rund ring (jag har markerat platsen med en röd pil).

Kartans uppgifter stämmer väl med den information som Sven Pettersson gav. Vi har alltså två av varandra oberoende källor som pekar ut samma plats.

Festplatsen Hjältens park kan lokaliseras till östra delen av Linneavägen (här inringad).

Här vek en gång stigen av från Fliserydsvägen mot festplatsen i Hjältens park.

Här vid den östra delen av Linneavägen låg av allt att döma festplatsen.

Där uppe vid villorna låg festplatsen. Fotot taget från sydväst.

Festplatsens gamla ytterområde. I marken hittade jag några genomrostade hinkar odyl som kanske kan komma från tiden före villabebyggelsen.

Litteratur och källor
Lokalpress (Mönsteråsposten, Oskarshamns-Tidningen, Kalmar) 1902-1910.

Nelsson, Eric, Minnen och bilder från seklets början i Mönsterås köping, i: Stranda 1969-1971.

Johansson, Kjell, Mölstads by, i: Stranda 2001-2002.

Samtal med Sven Pettersson.