Hustru Helga anklagade sin man för hor på tinget 1617

Gamla domböcker

Just nu går jag igenom gamla domböcker från Stranda och Handbörds härader. Särskilt 1600-talet står i fokus. Där möter en spännande värld som konkret visar vad som drev människor att gå till tinget. Intrycket man får är att människor inte tvekade att använda tinget för både stort och smått. Där avhandlas stölder, slagsmål, misshandel, otrohet, illasinnat tal, trolldom och mycket annat. Även kvinnor gick till tinget. Ganska ofta anmäler de någon man (ofta en granne) som har misshandlat dem så att blånader uppkommit. Ibland anmälde kvinnorna sina män för otrohet, en möjlighet som sedan 1864 har gått förlorad.

Hustru Helga anklagar sin man för hor
1617 kom hustru Helga i Granhult, Högsby socken, till rätten och anklagade sin man Nils för att han hade lägrat sin piga Carin Pedersdotter och gjort enfalt hor med henne. För detta borde de ha dömts till döden, men i hovrättens anteckningar framgår att straffen istället omvandlats till bötesstraff. Den gifte mannen fick böta 80 daler och den ogifta pigan 40 daler – mycket höga bötesbelopp. Den man som inte kunde betala straffades i regel med sex gatlopp, medan kvinnan fick spöstraff.

Enkelt och dubbelt hor

Enkelt eller enfalt hor var en sexuell förbindelse mellan två personer av olika kön varav den ena var gift och den andre ogift. Dubbelt hor var en sexuell förbindelse mellan två personer som var gifta med varsin annan person.

Dödsstraff som omvandlades till böter
Fram till 1653 var det dödsstraff även för enkelt hor, och häradsrätterna var tvingade att döma efter lagens bokstav. I praktiken omvandlade dock Hovrätten, precis som i detta fall, alltid domarna till böter. Lagstiftningen byggde sedan 1608 på den mosaiska rätten, dvs de detaljerade lagarna som anges i Moseböckerna, och den svenska landslagen.

Otrohet blir juridiskt lagligt

1864 avskaffades straff för utomäktenskapliga förbindelser. Otrohet kom således att förpassas enbart till den privata sfären. Med tanke på den kränkning som otrohet innebär, så kan jag tycka att den drabbade borde kunna stämma den skyldige och få viss upprättelse via ett bötesbelopp. Den som drabbas av otrohet utsätts ju för en form av psykisk misshandel.

Protokollet från 1617 berättar om Helga som anklagade sin otrogne man på tinget.

Det var ett tag sedan jag läste 1600-talstext, men ungefär följande bör det stå:

Samma dag kom hustru Helga i Granhult för Rettha och anklagade sin man Nils i Granhult för han haffuer lägrat sin ? piga Carin Pedersdotter och giordt enfaldt hoor med henne, hvilket dhe strax bekende, dock efter (grandt) rannsakning och dheres egen bekännelse kunde dhe gode män för retten s…… iche frija dhem som dhet ståår i (troligen hänvisas sedan till 3 mos 20 kap och giftermålsbalkens kap 3) bötthe?  cap och efter stadge han till 80 dal och henne till 40 dal.