Känsliga ord 3 - stöld

"Källa: Internet"

Häromdagen läste jag en artikel på ett Internetforum om det Ulfsparreska gravkoret. På något sätt kändes orden välbekanta. Efter ett tag insåg jag att det var min egen artikel i ämnet som jag läste. Någon hade helt sonika kopierat min artikel på Mönsteråsbloggen och lagt ut den på ett annat forum. Det som gör det hela så fantastiskt roligt är att ”artikeltjuven” hade bemödat sig om att ange källa. Men istället för att ange mitt namn eller Mönsteråsbloggen kunde man läsa ”Källa: Internet”. Ungefär som att ange Universum, alltså.

Inget att bli upprörd över. Men om någon hade gjort samma sak med en cykel eller bil, så hade säkert fler reagerat. Tänk att plötsligt hitta sin bil eller cykel på en helt annan plats. Helt oacceptabelt förstås. Men en text anses inte ha lika stort värde som fast egendom. Och i strikt juridisk mening omfattar stöld bara fysisk egendom, men det kan vi strunta i här (det andra faller under upphovsrätt etc).

Mina texter till salu

Nå, jag blev inte upprörd, även om vissa menar att jag borde bli det. Eftersom jag tycker om folkbildning så gör det inget att min artikel återfanns på annan plats. Skillnad blir det om någon tjänar pengar på mitt arbete. Det gjorde en gång författarlexikonet Alex som tjänar pengar på att sälja sina tjänster till Sveriges skolor. De hade kopierat mina texter om Sivar Ahlrud och Tvillingdetektiverna. Till en början nekade de, men när jag jämförde texterna, så fick de ge med sig.

Svårt att helt leva som man lär

När man tar upp detta ämne så ska man vara medveten om att man kastar sten i glashus. I det informationssamhälle vi lever i snappar man upp saker varje dag, och det är omöjligt att alltid anteckna var man har hört eller läst något. Och när man sedan ska använda det, så har man glömt var man läste det. Jag visar också ofta foton utan att ange fotograf – just därför att fotografen är okänd. Synd. Men upphovsrätten har oftast gått ut på det jag visar. Men någon miss har jag säkert gjort under alla år.

Idéstölder

Så gott som alla etablerade politiska partier försvarar äganderätten. Ingen skulle förstås hålla ett brandtal för rätten att stjäla andras egendom. Det gäller även illegal nedladdning av musik, filmer och böcker (med undantag av Piratpartiet). Nästan alla tillstår att det är stöld att ladda ner kulturalster utan att ha gjort rätt för sig. Någon äger rättigheterna till musiken, filmen och texten. Författare och musiker har också en hyra som ska betalas och munnar som ska mättas.

Men när det kommer till idéer så verkar en helt annan logik gälla. Där råder rena vilda västern. Bara en idé är bra så spelar det plötsligt ingen roll vem som kom på den först och vem som tar åt sig äran. Centerpartiet i Mönsterås var emot ett nytt bibliotek i 25 år, och andra partier drev frågan, men när det väl invigs så är det Centerpartiet som får glänsa. Samma fenomen kunde ses när det gällde konstgräsplanen. Ja, C är mästare på att säga nej till andra partiers förslag, för att några år senare damma av dem, modifiera dem något och sedan ta åt sig äran för dem. Men ingen vill kalla det stöld. Den som vågar hävda att det inte är hederligt, möts bara av att attityden att man minsann inte ska vara missunnsam och att det väl inte spelar någon roll vem som kom på det först. Så säger jag själv ibland.

Men nog vore det väl intellektuellt hederligt att öppet redovisa att andra kom på det här först. Bakom finns väl tanken att intellektuellt politiskt arbete inte kan värderas på samma sätt som fast egendom eller kulturella uttryck. Det blir ju svårt att söka patent på politiska idéer.

Att inte betala skatt
Det måste nämnas eftersom det ofta glöms bort. Att inte betala skatt är att stjäla från samhällets gemensamma resurser. Många som aldrig skulle tillstå att de stjäl sysslar ändå med svartjobb av något slag. När stat, landsting och kommuner slarvar med skattepengar är det också en slags stöld.

Tid och energi
Avslutningsvis - jag har sett att stöld ibland kopplas till tid och energi. Man talar om tids- och energitjuvar. Och det ligger kanske något i det, även om man får vara lite försiktig med hur man använder orden. Ofta är det inte andra människors fel om man saknar tid och energi. Men det är ju lätt att dra till med modeord istället för att försöka få ordning på sin tillvaro.

"A thief passes for a gentleman when stealing has made him rich"