Peter Martinsson Group har gjort en innerlig skiva

No Grey heter nya skivan från Peter Martinsson Group. Medlemmarna Peter Martinsson och Ulf Becker lär ha känt varandra i 42 år.

Mönsterås har frambringat många duktiga sångare och musiker, och nu är det ännu en gång dags att presentera en skiva med anknytning till bygden. Båda medlemmarna i Peter Martinsson Group har nämligen sina rötter i Mönsterås. Med sin nya skiva No Grey har de gjort något riktigt fint som förtjänar att få lyssnare utanför gitarrnördarnas krets.

Gränsöverskridande

Om du liksom jag är van att lyssna på musik utifrån genrer, så rekommenderar jag att du lägger det åt sidan ett tag och närmar dig den här skivan odogmatiskt. Den nya skivan med Peter Martinsson Group är så pass gränsöverskridande att den inte går att placera inom några gängse ramar. Och gränslösheten bidrar definitivt till skivans unika kvaliteter. Visst finns här influenser från både blues, hårdrock, jazz, pop och avantgarde, men helheten är svårfångad. Här finns harmonier och tonföljder som jag aldrig hört förut.

Många nyanser

Låt mig ärligt säga att det här är musik som gör sig bäst när man tar sig tid att lyssna aktivt. På det sättet är den lite motvalls och en sund reaktion mot tidens ytliga slentrianlyssnande. Därmed inte sagt att det är svårlyssnat. Men musiken har så många överraskningar och nyanser som förtjänar ett vaket öra, gärna två.

Briljans och melodier

Peter Martinssons gitarr står i centrum. Jag är ofta skeptisk till allt för duktiga gitarrister, då de ibland har en tendens att fastna i tekniska men ack så tradiga glansnummer, och lätt glömmer att musik också gärna får ha fina melodier och harmonier. Peter Martinsson lyckas undvika fällorna på denna punkt. Men låt mig först få konstatera att Martinsson är en gitarrist av yppersta klass. Här hör vi gitarrer som frustar, som biter, som känsligt mejslar ut gitarrslingor, som plötsligt exploderar i solon som man inte förstår hur de kan frambringas. Han verkar behärska allt. Här finns också många melodier och teman som fastnar och som man vill höra igen och igen. Endast spår nummer 6 blir kanske lite för mycket nonsensjazz för mig. I övrigt njuter jag av allt, med spår nr 2, 4, 8 och 10 som särskilda favoriter just nu. De har gitarrslingor som ger mig gåshud.

Kreativa takter

Skivans andra huvudperson är Ulf Becker på trummor och han följer gitarrerna i ett fint samspel. Trummisar tas ofta för givna, och en del menar att de bästa trummisarna är de man inte tänker på. Men alla som spelat i ett band vet vilken betydelse de har för bandets uttryck. Det finns trummisar som bara följer med och gör ett grundjobb. Det finns trummisar som verkligen får sätta sin prägel på musiken. Ulf Becker har hittat rätt väg här och skapat ett härligt groove med förmåga att läsa av helheten. Det gäller att kunna hålla takten kreativt när Peter drar iväg på yviga utflykter på gitarren.

Redan förra skivan var utmärkt, men den här lyfter en nivå till. En innerlig dynamisk skiva som varmt rekommenderas.

Kuriosa: Låtordningen som anges på skivan stämmer inte riktigt med hur det är. Därför kallar jag låtarna vid nummer.

I Mönsterås kan skivan köpas hos Ankarstens Efterträdare på Storgatan.

Notera att jag är FB-vän med både Ulf och Peter. Jag känner dem dock inte personligen och skulle aldrig bedöma en skiva mer positivt utifrån sådana kriterier.