Att hålla hungern i schack

När man ska gå ner i vikt så blir man genast utsatt för kommersiella krafter som försöker lansera just sin metod som den allenarådande. Ofta kan man ana ren fanatism på religiös sektnivå. Det är lätt att bli förvirrad, då den ena metoden exempelvis anser att socker är fel, medan en annan fokuserar på fett, en tredje på kolhydrater, en fjärde på grönsaker och en femte på groddar.

Även om metoderna skiljer sig åt, så har de en sak gemensamt – de lovar att man kan äta sig mätt.

Men jag låter mig inte fångas in, utan kör en egen metod. Och så ska man inte gå på myten om att man kan vara mätt. Givetvis kan jag känna en viss mättnadskänsla efter ett rågbröd, men oftast lämnar jag en måltid halvmätt och hungern infinner sig ganska snabbt. Så är det för de flesta som vill gå ner i vikt, även om man är noga med måltiderna. Man måste också lära sig att stå emot suget efter godis och chips. Jag klarar av detta, men blir irriterad på alla som påstår att man kan äta sig mätt och ändå gå ner i vikt. Är man van att äta stora portioner och diverse godsaker, så är det helt enkelt inte sant.

Hur gör jag då för att stå ut? Det handlar enbart om inställning och mentalitet. Jag ser ett annat mål framför mig, som jag värderar högre än kortsiktig njutning. Jag fokuserar också än hårdare på mina bokprojekt, vilket gör att man skingrar tankarna och hungern håller sig något i bakgrunden, vilket är särskilt viktigt på kvällarna då jag brukade småäta som mest. En tallrik fiberhavregrynsgröt med havredryck på kvällen kan också vara till hjälp.