EU-valet

Partierna verkar ha svårt att mobilisera folk att rösta i EU-valet. Trots allt tal om ett ödesval så är det med nöd och näppe som många orkar ta sig till vallokalerna, och många lär alltså stanna hemma.

Är då valet det ödesval som en del menar? Är det en kamp mellan högerpopulistiska murbyggande krafter som inskränker demokratin och liberal krafter som värnar våra demokratiska traditioner med öppenhet och medborgerliga friheter?

Om vi tittar på de länder där högerpopulismen har fått ett stort inflytande, främst Ungern och Polen, så är det tveklöst så. Såväl domstolar som media har utsatts för svåra påfrestningar. Likaså finns tendenser att likrikta kulturen i en strikt nationalistisk riktning. Så, ja, det finns all anledning till oro.

Ser man historiskt på nationalismen som ideologi så har den tveklöst mest ställt till med elände då den starkt bidragit till etniska konflikter och två världskrig. Att sedan nationen har visat sig vara en tämligen framgångsrik nivå för att hålla ihop ett samhälle är en helt annan sak. Likaså att man känner en sund kärlek till sitt hemland och sin hembygd.

EU är bara en nivå. Tror inget parti vill avskaffa de nationella parlamenten eller det kommunala självstyret.

Just att EU-valet verkar handla om inskränkt nationalism mot en mer öppen demokratisk liberalism är ett illavarslande tecken i sig. Aldrig trodde jag att jag skulle behöva välja ett parti i första hand utifrån den utgångspunkten. Men nu har vi alltså kommit dithän att valet inte i första hand handlar om konkret politiskt innehåll, utan istället om demokratin på EU-nivå ska utvecklas eller avvecklas.