Mönsterås bjöd Kalmarpolisen på 3 poäng

Att vara generös och bjuda är någonting fint. Men tyvärr inte i fotboll. Mönsterås skulle toppa ligan om det handlade om bjudningar. Likaså om det handlade om gula kort och…trevlig fotboll. Men trevlig fotboll räcker inte till poäng när man säger ”vassego” till motståndarna ett par tre gånger varje match.

Första kvarten borta mot Kalmarpolisen var det annars Mönsterås som hade spelet. Nikki lyckades väl inte ta sig förbi biffarna i polisernas försvarslinje som han brukar, men vi kom ändå i offensiva ganska bra försök. Niki har en bra fot, Svendsby är tuff och får ofta med sig bollen på ren styrka och Amed Akyol är en teknisk spelevink. Men just nu vill det sig inte i det sista momentet. Mönsterås har tekniska spelare som vågar utmana. Det är utmärkt och lyckas det ger det ibland mål. Men vi skulle behöva variera mer genom att skicka in bollar i straffområdet, även om vi väl inte har en given målgörare just där mot stora starka poliser. Nå en boll i ribban hade vi i alla fall efter en hörna.

Istället blev det Kalmarpolisen som gjorde 1-0 efter en hörna och en miss i markeringen. Hauge gillar kritik, så han får väl orka höra att han inte gjorde sin bästa insats där, även om jag kan tycka att laget borde ha fått bort bollen ordentligt ändå.

Och där har vi matchen i ett nötskal. Kalmarpolisen är, ursäkta farbror polisen, inget märkvärdigt lag, men de kan två saker: utnyttja sin starka fysik (Mönsteråsspelarna flög som flugor även i justa närkamper) och utnyttja motståndarnas misstag. Så kan man också vinna matcher. När motståndarna gör sitt misstag så ser poliserna till att Dennis Englund får bollen och eftersom han är duktig på riktigt så blir det i regel mål då. Samma sak upprepades när vi släppte in andra målet – misstag utnyttjas, Dennis Englund gör mål. Vårt tredje baklängesmål såg jag tyvärr inte, men eftersom det står självmål kan man dra slutsatsen att även det var ett misstag.

Med allt det sagt så ska Mönsterås ha all heder av att de inte bara utnyttjar andras misstag, utan försöker spela konstruktiv fotboll. Sedan väger vi lite för lätt i kilo mot lag som Kalmarpolisen, även om vi har starka fysiska spelare i Gabbe och Svendsby som gör det bra. Sedan har vi en del unga spelare som håller på att spela in sig i A-laget. Där finns mycket talang och om ett år eller två är det guld värt för Mönsterås om de fortsätter. Spelare som Hampus Rampeltin och Khan med flera. Jag är också imponerad av vår nya målvakt Wissam Ahmad Alsheikh. Han gjorde ett par tre fantastiska räddningar i Kalmar.

Tarek är också en superbegåvad kille, men verkar dras med skador, vilket är väldigt synd. Samma sak med den mer rutinerade Milad som gör skillnad när han är på planen. Sedan undrar jag var den ytterst begåvade Ala har tagit vägen. Man ser honom inte så ofta nu för tiden. Han behövs.

Jag ska återkomma med en analys av laget och spelarna inom kort. Där finns så mycket begåvning. Det gäller bara att omvandla den begåvningen till segrar. Mot Kalmarpolisen gick det inte alls. Nya chanser kommer.