Att vara generös och bjuda är någonting fint. Men tyvärr inte i fotboll. Mönsterås skulle toppa ligan om det handlade om bjudningar. Likaså om det handlade om gula kort och…trevlig fotboll. Men trevlig fotboll räcker inte till poäng när man säger ”vassego” till motståndarna ett par tre gånger varje match.
Första kvarten borta mot Kalmarpolisen var det annars
Mönsterås som hade spelet. Nikki lyckades väl inte ta sig förbi biffarna i polisernas
försvarslinje som han brukar, men vi kom ändå i offensiva ganska bra försök.
Niki har en bra fot, Svendsby är tuff och får ofta med sig bollen på ren styrka
och Amed Akyol är en teknisk spelevink. Men just nu vill det sig inte i det
sista momentet. Mönsterås har tekniska spelare som vågar utmana. Det är utmärkt
och lyckas det ger det ibland mål. Men vi skulle behöva variera mer genom att
skicka in bollar i straffområdet, även om vi väl inte har en given målgörare
just där mot stora starka poliser. Nå en boll i ribban hade vi i alla fall
efter en hörna.
Istället blev det Kalmarpolisen som gjorde 1-0 efter en
hörna och en miss i markeringen. Hauge gillar kritik, så han får väl orka
höra att han inte gjorde sin bästa insats där, även om jag kan tycka att laget
borde ha fått bort bollen ordentligt ändå.
Och där har vi matchen i ett nötskal. Kalmarpolisen är, ursäkta
farbror polisen, inget märkvärdigt lag, men de kan två saker: utnyttja sin
starka fysik (Mönsteråsspelarna flög som flugor även i justa närkamper) och
utnyttja motståndarnas misstag. Så kan man också vinna matcher. När
motståndarna gör sitt misstag så ser poliserna till att Dennis Englund får
bollen och eftersom han är duktig på riktigt så blir det i regel mål då. Samma
sak upprepades när vi släppte in andra målet – misstag utnyttjas, Dennis Englund
gör mål. Vårt tredje baklängesmål såg jag tyvärr inte, men eftersom det står
självmål kan man dra slutsatsen att även det var ett misstag.
Med allt det sagt så ska Mönsterås ha all heder av att de
inte bara utnyttjar andras misstag, utan försöker spela konstruktiv fotboll. Sedan
väger vi lite för lätt i kilo mot lag som Kalmarpolisen, även om vi har starka
fysiska spelare i Gabbe och Svendsby som gör det bra. Sedan har vi en del unga
spelare som håller på att spela in sig i A-laget. Där finns mycket talang och
om ett år eller två är det guld värt för Mönsterås om de fortsätter. Spelare
som Hampus Rampeltin och Khan med flera. Jag är också imponerad av vår nya
målvakt Wissam Ahmad Alsheikh. Han gjorde ett par tre fantastiska räddningar i
Kalmar.
Tarek är också en superbegåvad kille, men verkar dras med
skador, vilket är väldigt synd. Samma sak med den mer rutinerade Milad som gör
skillnad när han är på planen. Sedan undrar jag var den ytterst begåvade Ala har
tagit vägen. Man ser honom inte så ofta nu för tiden. Han behövs.
Jag ska återkomma med en analys av laget och spelarna inom
kort. Där finns så mycket begåvning. Det gäller bara att omvandla den
begåvningen till segrar. Mot Kalmarpolisen gick det inte alls. Nya chanser
kommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar