Mönsterås hade före den här matchen aldrig lyckats besegra Kalmarpolisen, men idag var det dags för en skön revansch. Och efter 4 raka förluster i serien var segern särskilt välkommen.
Matchen började riktigt illa för GIF:s del. Poliserna lyckades spela sig fram till ett bra läge och satte bollen distinkt i mål efter bara 4 minuter. Mönsteråsförsvaret uppträdde där något för passivt. Jag ska väl inte göra mig lustig med billiga poänger, men hade jag gett vika för frestelsen hade jag skrivit att GIF uppträdde som om de var rädda för att lagföras och placeras i arresten. Första kvarten var helt enkelt inte bra. Motståndarna fick spela sig fram alldeles för enkelt och vann i princip alla dueller.
Men sedan spelade GIF upp sig och spelet jämnade ut sig. Ju längre halvleken gick desto fler chanser skapade hemmalaget. Hampus Rampeltin slet sig loss till ett friläge som bortamålvakten dock tog ganska enkelt. Men efter 20 minuter slog Niki en fin frispark in i straffområdet där Hauge höll sig framme och stötte in kvitteringen.
Resten av halvleken bestod av
mycket riv och slit med en del chanser åt båda hållen. Kalmarpolisen var kanske
något stabilare, men GIF skapade de farligaste lägena.
Andra halvlek började med några
fina anfall från hemmalaget, och i den 50:e minuten tog Rampeltin emot ett
inlägg på bästa sätt, snurrade runt och sköt elegant in 2-1 på halvvolley.
Kalmarpolisen försökte hålla uppe
humöret, men det var ändå GIF som skapade de flesta och farligaste chanserna,
bland annat ett par frilägen och några fina inlägg som mycket väl kunde ha gett
fler mål.
De sista minuterna tryckte bortalaget på för en kvittering och det blev viss kalabalik i straffområdet ett par gånger, men Mönsterås fredade sig konsekvent och fokuserat. Istället kunde GIF sticka upp och definitivt avgöra matchen med bara ett par minuter kvar. Bollen studsade hit och dit i Kalmarpolisens straffområde innan Adnan till slut lyckades få den över mållinjen.
3-1 blev slutresultatet. GIF
visade moralisk styrka genom att komma tillbaka efter den bedrövliga starten på
matchen. Kalmarpolisen är lite som gamla Sovjetunionen – välorganiserat,
stabilt och gråtrist. Därför är de svåra att besegra. Mönsterås kan ännu bättre
än det man visade idag, men med tanke på motståndet och den svaga form man
uppvisat sista tiden så gjorde man en riktigt stark insats idag.
Framför allt var det tre enormt
viktiga poäng för att hålla de tre bottenlagen bakom oss. Orrefors och
Böda-Högby förlorade, medan Söderåkra vann. Så två av lagen drog vi ifrån och
ett höll vi ställningarna gentemot.
Även om matchen inte var särskilt
välspelad så gjorde GIF en gedigen laginsats. Ska man ändå nämna några enskilda
spelare så utser jag Manne Svendsby till matchens lirare. Han är urstark och
snabb och förlorar sällan en närkamp. Det var också ett bra drag att sätta
Rampeltin på topp. Kalmarpoliserna är förstås överlägsen honom i fysik, men
eftersom han är så bollskicklig hade de emellanåt fullt upp med att kontrollera
honom, vilket de inte alltid lyckades med. Sedan har vi Niki som ligger bakom
mycket och som hade en bra dag och då får han motståndarna att se ut som
statyer.
Så här bra kan det gå när vi inte
har avstängningar och skit. Kalmarpolisen fick snopet återvända till staden för att jaga något helt annat än en boll. Och jag slipper vara gnäll-supporter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar