Första inlägget på Mönsteråsbloggen lades ut 2008. 17 år sedan i år alltså och jag har inte orkat ändra layout en enda gång. En del har varit bra och somligt borde aldrig ha publicerats.
De senaste åren har det mest blivit fotboll. Historia förmedlar jag helst via föredrag och böcker. Och allt annat är jag trött på.
Jag ska inte säga att jag inte har något bekräftelsebehov. För det har jag förstås. Att påstå något annat vore en uppenbar lögn. Men bekräftelsebehovet har ändrats över tid. Vid det här laget vet man vad man kan och inte kan. Jag håller inte längre föredrag för att få bekräftelse även om det givetvis är roligare att få applåder än burop. Nu handlar bekräftelsebehovet mer om att bli uppskattad som människa utan att förställa sig. Det händer inte ofta, och om det händer är det livsfarligt. Även den som är trygg kan bli beroende av de kickarna och bli narcissist. Så det är lite motsägelsefullt. Men det är roligare att skriva om andra än sig själv. Då passar fotboll och historia bra.
Just nu är jag lite splittrad. Det är mycket som händer som man inte råder över. men på fredag tänkte jag se Modo spöa IK Oskarshamn på plats. Och på söndag är det GIF hemma på IP.
Avslutar med Hooverphonics fantastiska version av Unfinished Sympathy. Därefter originalet med Massive Attack. Två helt olika versioner som får fram budskapet på unika sätt. Gåshud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar