Jag dementerar
Jag tror det var någon som hade fått för sig att jag var muslim. Eh, låt mig genast få dementera. Jag är kristen, vilket jag redogjorde för för någon vecka sedan. Men nog är det förunderligt hur folk kan få saker om bakfoten.
Religionsfrihet
Måhända beror missförståndet (för inte kan det väl vara illvillighet) på att jag är en varm anhängare av religionsfrihet. Det betyder förstås inte att jag personligen tycker om alla de religioner som finns. Många ter sig i själva verket högst främmande och underliga för mig. Men rätten att utöva sin religion måste man få ha.
Hotet mot religionsfrihetens alla aspekter
Idag finns det en aggressiv ateism på frammarsch i samhället som menar att man nog kan få tro som man vill, bara man håller det för sig själv. Detta resonemang är farligt. I religionsfriheten ingår inte bara rätten att tro vad man vill, utan också rätten att uttrycka sin tro, samt rätten att berätta om den för andra. Det senare torde också gå under en annan demokratisk grundprincip – yttrandefrihet. Bara för att fundamentalistiska ateister inte tycker om religioner så har de förstås inte rätt att tysta människor, eller förpassa dom enbart till lilla bönekammaren. Då har vi snart ett nytt Sovjetunionen.
En seglivad myt
Det finns också en seglivad myt om att religiös tro är ett lägre stadium av tänkande som människan skall lämna bakom sig bara hon blir tillräckligt upplyst. Detta är förstås inget annat än ateistisk propaganda, som även den påminner mycket om Sovjetdiktaturens sätt att se på historiens utveckling. Verkligheten visar att många av världens främsta intellektuella, konstnärer och författare har varit och är religiösa. Och inte kan väl någon på allvar mena att vi har fått en bättre värld med hjälp av icke-religiösa dogmer som nazism, kommunism, kapitalism mfl.
Vad jag tycker om Islam
Nå, vad tycker jag då om Islam? Frågan är omöjlig att besvara svepande eftersom det finns olika varianter av islam som dessutom har varierat över tid. De flesta muslimer lever förstås som de flesta, går till sina jobb och lever familjeliv. Jag noterar ändå:
1.Som kristen har jag förstås en grundläggande teologisk kritik eftersom Islam enbart godkänner Jesus som en profet och inte som världens frälsare. Det finns flera teologiska punkter som ter sig meningslösa att utveckla, då allt ändå går tillbaka till denna grundläggande om synen på vem Jesus är.
2.För det andra noterar jag att inget land på jorden där Islam är den dominerande religionen har en fungerande demokrati, religionsfrihet etc. Detta är tveklöst ett bekymmer.
3.För det tredje så finns det en minoritet av muslimer som använder Jihad som angreppskrig och terrorism. Ibland får dessa rörelser även folkligt stöd, vilket förstås är bekymmersamt. Noterbart är att Koranen är tydlig att i krig skall kvinnor, barn och gamla, dvs civila, skonas. Denna korantext verkar de militanta Jihadkrigarna inte fästa något avseende vid.
I övrigt hänvisar jag till religionsfriheten.
Visar inlägg med etikett Islam. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Islam. Visa alla inlägg
21 oktober 2010
22 oktober 2009
Sverigedemokraterna - ett osvenskt parti som hotar ursvensk värdegrund
Medmänsklighet. Ett trivialt och nött ord som ändå utgör kärnan i den kristna etik som Sverige bygger på. När då Sverigedemokraterna frångår kärnan i den kristna etiken så framstår partiet som väldigt osvenskt, rent av ett hot emot Sverige och svenska grundvärderingar. (mina ord som återfinns längre ner i artikeln)
Jimmie Åkessons artikel
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson skrev nyligen en redan träget diskuterad debattartikel i Aftonbladet där han målar upp Islam och muslimer som ett hot emot Sverige. Jag ska idag lämna Mönsterås och lyfta upp några principiellt viktiga frågor som man kan härleda från hans artikel.
1. Tabu att diskutera Islam
För det första kan man fråga sig hur Sverigedemokraternas fokusering på muslimer som ett hot överhuvudtaget har fått fäste i det svenska samhället. Det beror förstås på att det finns vissa problematiska sidor med Islam som svenska politiker ogärna diskuterar. Det har helt enkelt blivit tabu att diskutera Islam.
Kristendomen har under århundraden fått finna sig i ifrågasättanden, hån och nidbilder, trots att vårt land vilar på kristna värderingar om allas lika värde, etik, barmhärtighet och sanningssökande. De flesta minns säkert hur vi kristna för ett antal år sedan blev påtvingade homoporr i kyrkorummet, under förespegling att det var en konstutställning (Ecce Homo). När kristna protesterade blev de hånade.
När muslimer protesterar mot nidbilder av Muhammed så är politikerna plötsligt på de sårade muslimernas sida. Politikerna gör skillnad på religion och religion. Det har idag gått så långt att man överhuvudtaget inte får föra ens en sansad diskussion om Islam och lyfta frågor om sharialagar, varför så få muslimska länder har anammat demokrati, muslimers syn på kristna och judar, hederskultur etc. Genom att kväva en sund debatt, så skapar man en grogrund för främlingsfientliga krafter. Man måste i ett demokratiskt samhälle kunna diskutera vad man tycker om olika religioner, utan att bli kallad rasist eller bli utsatt för mordhot.
2. Är artikeln rasistisk?
För det andra bör vi ställa frågan om artikeln är rasistisk. Vissa påstår det. Nej, muslimer är ingen ras. Man kan vara blond svensk och muslim. Däremot målar Åkesson upp en onyanserad och delvis felaktig bild av verkligheten. Han anar, gissar och svamlar. Men det är hans mänskliga rättighet att tycka illa om en religion och att uttrycka denna åsikt, även om argumentationen inte håller.
3. Är Islam ett hot mot Sverige?
Det har aldrig funnits ett monokulturellt Sverige
Har Åkesson rätt när han målar upp det mångkulturella samhället i allmänhet och Islam i synnerhet som ett hot emot Sverige? För det första bygger hela frågan på en felaktig bild av historien. Sverigedemokraterna ställer ett monokulturellt förflutet mot ett mångkulturellt nu. Låt mig därför få slå fast att Sverige aldrig har varit monokulturellt. Inom Sveriges gränser har det genom alla tider samsats flera kulturer, även om svenska staten ofta har gjort sitt bästa för att utplåna dem, samt i sin historieskrivning har försökt måla upp bilden av ETT homogent Sverige. Förutom alla lokala och regionala särarter så kan nämnas samer, finländare, judar, romer, köpmän från hela Europa, valloner, utländska adelsmän, arbetskraftsinvandrare mfl. I vårt närområde så tog man exempelvis i början av 1700-talet in ett antal båtsmän från det egentliga Finland och satte i Möreområdet.
Sverige har blivit mer mångkulturellt
Däremot har Sverige genom sin generösa invandrarpolitik blivit mer mångkulturellt de senaste årtiondena. Detta borde kunna fungera bra, även om det förstås kan bli kulturkrockar. Det får man förstås lära sig att hantera, vilket man också gör i andra delar av världen där olika kulturer och folk lever sida vid sida under relativt fredliga former. Det är alltså inte det mångkulturella i sig som är huvudproblemet.
Misslyckats med integrationen
Huvudproblemet är att statsmakten och vi alla har misslyckats med integrationen i vissa områden av Sverige och inte vågat ta itu med vissa allvarliga kulturkomplikationer såsom hederskultur och vissa brottspräglade gängkulturer som vuxit fram i områden där man odlar myten om sitt utanförskap. Genom denna undfallenhet så har man skapat en grogrund för missnöjespartier.
Men något hot mot Sverige har jag svårt att se att Islam skulle utgöra. Muslimer i Sverige är förstås skyldiga att följa svensk lag och acceptera de grundläggande sedvänjor som under århundraden har förankrats i lagstiftningen. Och så får man jobba med integrationsfrågorna mer seriöst. Gör man det så slipper vi Sverigedemokraterna i riksdagen.
Däremot har Åkesson rätt när han påstår att Västvärlden har en så hög uppfattning om sig själv att vi tror att människor från andra kulturer med automatik kommer att anamma vår demokratiska kultur. Så fungerar det förstås inte. Den komplikationen måste förstås svenska politiker och myndigheter hantera visligt.
4. Hur ska vi hantera problem i det mångkulturella samhället?
Hur ska vi hantera problemen i det mångkulturella samhället? Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna har en enkel lösning – Sverige skall bli monokulturellt igen (vilket det alltså aldrig har varit). Hur man skall gå tillväga avslöjas inte. Ska man stoppa all invandring av muslimer? Skall man kasta ut alla muslimer från Sverige? Eller förordas mer ”nazityska” lösningar? Ingen vet. Otäckt, enkelt och dumt är det i alla fall. Om Jimmie Åkesson vill leva i en okomplicerad värld så får han drömma om en värld med nio miljarder klonade Jimmie Åkesson.
Hur ska man då göra om man nu inser att det faktiskt finns vissa problem i ett mångkulturellt samhälle?
1. Tillåt öppna diskussioner om olika religioner och kulturer.
2. Markera att svensk lagstiftning gäller alla svenska medborgare oavsett religion och kultur. Hederskultur, sharialagar och gängbrottslighet är något man får lägga åt sidan som svensk medborgare.
3. Integrationspolitiken måste bli bättre. Hur kan diskuteras.
Sverigedemokraterna - ett hot mot Sverige
Jag tror alltså inte på de enkla lösningarna. Om jag inte trivs med min granne så är det alltid bättre att försöka lära känna grannen än att göra sig av med grannen. Men Sverigedemokraterna har valt den enkla vägen, den iskalla hårda vägen, vägen utan medmänsklighet. Och kanske är det det som det i grund och botten handlar om – medmänsklighet. Ett trivialt och nött ord kanske som ändå utgör kärnan i den kristna etik som Sverige bygger på. När då Sverigedemokraterna frångår kärnan i den kristna etiken så framstår partiet som väldigt osvenskt, rent av ett hot emot Sverige och svenska grundvärderingar.
Att trots kulturkrockar och komplikationer ändå se muslimer som medmänniskor i första hand. Min kristna tro som Sverige är byggt på bjuder mig att göra så.
Jimmie Åkessons artikel
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson skrev nyligen en redan träget diskuterad debattartikel i Aftonbladet där han målar upp Islam och muslimer som ett hot emot Sverige. Jag ska idag lämna Mönsterås och lyfta upp några principiellt viktiga frågor som man kan härleda från hans artikel.
1. Tabu att diskutera Islam
För det första kan man fråga sig hur Sverigedemokraternas fokusering på muslimer som ett hot överhuvudtaget har fått fäste i det svenska samhället. Det beror förstås på att det finns vissa problematiska sidor med Islam som svenska politiker ogärna diskuterar. Det har helt enkelt blivit tabu att diskutera Islam.
Kristendomen har under århundraden fått finna sig i ifrågasättanden, hån och nidbilder, trots att vårt land vilar på kristna värderingar om allas lika värde, etik, barmhärtighet och sanningssökande. De flesta minns säkert hur vi kristna för ett antal år sedan blev påtvingade homoporr i kyrkorummet, under förespegling att det var en konstutställning (Ecce Homo). När kristna protesterade blev de hånade.
När muslimer protesterar mot nidbilder av Muhammed så är politikerna plötsligt på de sårade muslimernas sida. Politikerna gör skillnad på religion och religion. Det har idag gått så långt att man överhuvudtaget inte får föra ens en sansad diskussion om Islam och lyfta frågor om sharialagar, varför så få muslimska länder har anammat demokrati, muslimers syn på kristna och judar, hederskultur etc. Genom att kväva en sund debatt, så skapar man en grogrund för främlingsfientliga krafter. Man måste i ett demokratiskt samhälle kunna diskutera vad man tycker om olika religioner, utan att bli kallad rasist eller bli utsatt för mordhot.
2. Är artikeln rasistisk?
För det andra bör vi ställa frågan om artikeln är rasistisk. Vissa påstår det. Nej, muslimer är ingen ras. Man kan vara blond svensk och muslim. Däremot målar Åkesson upp en onyanserad och delvis felaktig bild av verkligheten. Han anar, gissar och svamlar. Men det är hans mänskliga rättighet att tycka illa om en religion och att uttrycka denna åsikt, även om argumentationen inte håller.
3. Är Islam ett hot mot Sverige?
Det har aldrig funnits ett monokulturellt Sverige
Har Åkesson rätt när han målar upp det mångkulturella samhället i allmänhet och Islam i synnerhet som ett hot emot Sverige? För det första bygger hela frågan på en felaktig bild av historien. Sverigedemokraterna ställer ett monokulturellt förflutet mot ett mångkulturellt nu. Låt mig därför få slå fast att Sverige aldrig har varit monokulturellt. Inom Sveriges gränser har det genom alla tider samsats flera kulturer, även om svenska staten ofta har gjort sitt bästa för att utplåna dem, samt i sin historieskrivning har försökt måla upp bilden av ETT homogent Sverige. Förutom alla lokala och regionala särarter så kan nämnas samer, finländare, judar, romer, köpmän från hela Europa, valloner, utländska adelsmän, arbetskraftsinvandrare mfl. I vårt närområde så tog man exempelvis i början av 1700-talet in ett antal båtsmän från det egentliga Finland och satte i Möreområdet.
Sverige har blivit mer mångkulturellt
Däremot har Sverige genom sin generösa invandrarpolitik blivit mer mångkulturellt de senaste årtiondena. Detta borde kunna fungera bra, även om det förstås kan bli kulturkrockar. Det får man förstås lära sig att hantera, vilket man också gör i andra delar av världen där olika kulturer och folk lever sida vid sida under relativt fredliga former. Det är alltså inte det mångkulturella i sig som är huvudproblemet.
Misslyckats med integrationen
Huvudproblemet är att statsmakten och vi alla har misslyckats med integrationen i vissa områden av Sverige och inte vågat ta itu med vissa allvarliga kulturkomplikationer såsom hederskultur och vissa brottspräglade gängkulturer som vuxit fram i områden där man odlar myten om sitt utanförskap. Genom denna undfallenhet så har man skapat en grogrund för missnöjespartier.
Men något hot mot Sverige har jag svårt att se att Islam skulle utgöra. Muslimer i Sverige är förstås skyldiga att följa svensk lag och acceptera de grundläggande sedvänjor som under århundraden har förankrats i lagstiftningen. Och så får man jobba med integrationsfrågorna mer seriöst. Gör man det så slipper vi Sverigedemokraterna i riksdagen.
Däremot har Åkesson rätt när han påstår att Västvärlden har en så hög uppfattning om sig själv att vi tror att människor från andra kulturer med automatik kommer att anamma vår demokratiska kultur. Så fungerar det förstås inte. Den komplikationen måste förstås svenska politiker och myndigheter hantera visligt.
4. Hur ska vi hantera problem i det mångkulturella samhället?
Hur ska vi hantera problemen i det mångkulturella samhället? Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna har en enkel lösning – Sverige skall bli monokulturellt igen (vilket det alltså aldrig har varit). Hur man skall gå tillväga avslöjas inte. Ska man stoppa all invandring av muslimer? Skall man kasta ut alla muslimer från Sverige? Eller förordas mer ”nazityska” lösningar? Ingen vet. Otäckt, enkelt och dumt är det i alla fall. Om Jimmie Åkesson vill leva i en okomplicerad värld så får han drömma om en värld med nio miljarder klonade Jimmie Åkesson.
Hur ska man då göra om man nu inser att det faktiskt finns vissa problem i ett mångkulturellt samhälle?
1. Tillåt öppna diskussioner om olika religioner och kulturer.
2. Markera att svensk lagstiftning gäller alla svenska medborgare oavsett religion och kultur. Hederskultur, sharialagar och gängbrottslighet är något man får lägga åt sidan som svensk medborgare.
3. Integrationspolitiken måste bli bättre. Hur kan diskuteras.
Sverigedemokraterna - ett hot mot Sverige
Jag tror alltså inte på de enkla lösningarna. Om jag inte trivs med min granne så är det alltid bättre att försöka lära känna grannen än att göra sig av med grannen. Men Sverigedemokraterna har valt den enkla vägen, den iskalla hårda vägen, vägen utan medmänsklighet. Och kanske är det det som det i grund och botten handlar om – medmänsklighet. Ett trivialt och nött ord kanske som ändå utgör kärnan i den kristna etik som Sverige bygger på. När då Sverigedemokraterna frångår kärnan i den kristna etiken så framstår partiet som väldigt osvenskt, rent av ett hot emot Sverige och svenska grundvärderingar.
Att trots kulturkrockar och komplikationer ändå se muslimer som medmänniskor i första hand. Min kristna tro som Sverige är byggt på bjuder mig att göra så.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
