FotbollstemaDet blev mycket fotboll den här helgen, och det är väl lika bra att vara konsekvent och fullfölja temat. Ni som föredrar lokalhistoriska eller politiska artiklar ska dock inte behöva vänta så länge.
Mönsterås GoIF består ju inte bara av herrfotboll, utan föreningen har även
damlag och en ungdomssektion med flera pojk- och flicklag. Idag tänkte jag i korthet uppmärksamma damlagets insatser så här långt och ge en mycket kort påminnelse om att MGoIF en gång bestod av mycket mer än fotboll.
Mönsterås GoIFs damlagDamlaget flyttade ju efter förra säsongen upp till division fyra, där det har gått riktigt bra. Efter drygt halva serien ligger Mönsterås på en stabil mittenplacering, med vissa möjligheter att klättra uppåt. Mönsterås inledde serien strålande med sex matcher utan förlust. På de senaste fyra matcherna har det dock bara blivit en poäng, men då ska man betänka att man har mött topplagen Hultsfred och Åseda. Lite mer tråkig var förlusten mot bottenlaget Västervik. Imorgon väntar en viktig match mot Rödsle som kan avgöra om Mönsterås skall tillhöra övre mitten eller nedre mitten. Hur som helst är jag övertygad om att Mönsterås kommer att hålla sig kvar i fyran, vilket är mycket starkt.
Fotboll verkar annars vara den enda sporten som MGoIF sysslar med nu för tiden. Det är i alla fall det intryck jag får när jag besöker klubbens hemsida.
Gymnastik, cykling och gångMönsterås GoIF bildades 1925 och under många årtionden stod flera idrotter på programmet. Till en början var det gymnastiken som tillsammans med fotbollen var populärast. Även cykling och vintersporter fanns med på programmet. Särskilt framgångsrik var föreningen i gång där Erik Lundgren satte smålandsrekord och var nära att få delta i OS 1940. Men kriget kom emellan och spelen inställdes. Även Linnea ”Guldtösen” Fransson tillhörde den svenska gångeliten.
Bandy
Runt 1930 bildades även ett bandylag och man var uppe och vände i division två vid något tillfälle. Bandyn fanns kvar när jag var barn och jag tror den försvann på 1980-talet. Jag minns många spännande matcher mot lag som Bruzaholm och Gamleby. En gång bevistade jag en kvalmatch mot Oxelösund, som jag vill minnas att Mönsterås förlorade med 5-6 eller något liknande. I målet stod på den tiden den legendariske "Dockan". Bandy var en mycket trevlig sport och det var tråkigt att den inte kunde fortgå.
HandbollHandboll ingick också länge i föreningens verksamhet, men sektionen startade eget under början av 1960-talet.
Vad händer med fotbollskulturen?Den ena sporten efter den andra har alltså försvunnit med tidens gång. Nya har tillkommit fast under egna föreningsbildningar. Frågan är hur det skall gå för fotbollen?
Mönsterås GoIF har idag ca 600 medlemmar. Och föreningen har många eldsjälar som lägger ner ett mycket fint arbete på olika nivåer. Återväxten synes trots allt god. Det som förvånar mig lite är att inte fler mönsteråsare går och tittar på matcherna. Mönsterås har ju en fin fotbollstradition, men det känns lite som att fotbollskulturen inte riktigt är som förr när man snackade fotboll lite överallt i samhället. GIFs matcher var snacket för dagen och givetvis också dagen efter. Helt omöjligt är det väl inte att det ska kunna bli så igen. Och det kan ju inte bara vara jag som längtar efter att få se bandy spelas i Mönsterås igen.
