Jag är feminist

Jag är feminist!
Jag är feminist! Jag förstår om Mönsteråsbloggens läsekrets nu går in i chock. För det kunde väl ingen tro om mig. Men så är det.

Likhetsfeminister och genustalibaner har infiltrerat svensk skola
Men vad är en feminist? I offentligheten syns i regel bara en sorts feminister – de som menar att barn föds i princip utan könsskillnader, och att alla olikheter mellan pojkar och flickor, män och kvinnor är något inlärt och av ondo. Därför är de i regel kritiska mot traditionella könsroller. För att komma tillrätta med detta har de infiltrerat svensk barnomsorg och skola. Dagisfröknar tvingas gå på genuskurser där de får lära sig att pojkar bör leka med dockor och flickor med bilar. Dagisen ska inte längre få ha särskilda prinsessarum eller bilrum. Sådant har förekommit även i Mönsterås. De sk genustalibanerna har tagit över mycket mer än någon kan ana. På universiteten är det om möjligt ännu värre. Genusperspektiv är i princip ett krav för att bli accepterad. Detta är de sk likhets- och radikalfeministerna. Deras ideologer är ofta aggressiva och uppvisar vissa likheter med bokstavsvänstern på 1970-talet.

Särartsfeminismen
Men faktum är att det finns hur många feministiska riktningar som helst. Personligen ansluter jag mig till de sk särartsfeministerna som menar att det finns biologiska och psykologiska skillnader mellan pojkar och flickor redan vid födseln. Därför bör inte målet vara att pojkar och flickor till varje pris skall göra samma saker, utan att man skall få mogna som människa för det man finner sig bäst lämpad för. Män och kvinnor kompletterar varandra. Olika men jämlika. Mycket sympatiskt tycker jag. Låt kvinnor få vara kvinnor och män vara män på samma villkor.