Vi hoppade ut genom fönstret

Hörde om en elev på Parkskolan som öppnade fönstret och gick ut på taket. Förlåt, men jag kunde inte låta bli att le i mjugg. Så ska man givetvis inte göra, men det är definitivt min typ av bus som fick mig att minnas en episod från min egen skolgång.

Vi gick i sexan på Mölstad och hade en nyutexaminerad lärare som vikarie. Men han var i alla fall examinerad. Han hade ett retfullt flinande sätt och vann väl inte vår respekt. Tyvärr kanske. Vi underskattade honom säkert.

Hur som helst så ville han inte släppa ut oss på rasten eftersom han ansåg att vi hade misskött oss. Till slut öppnade någon av mina klasskamrater ett fönster och vips så hoppade vi ut en efter en. Hela klassen fick hemanmärkning. Säkert med rätta. Men som bus betraktat ar det underbart.

Annars hade vi respekt för lärarna på min tid. Men vi kröp inte för dom heller. Kritiskt självständigt tänkande var faktiskt accepterat och vi fick vara de olika personligheter vi var.

Undantaget var att de aldrig kunde respektera att jag var så tyst. "Men frågar jag honom kan han allt", sa fröken när mamma hade skällt färdigt och försvarat min tysthet.