Efter den magnifika debuten för 4 år sedan var förhoppningarna, med rätta, stora inför evelynes nya skivsläpp. Samtidigt finns det alltid en risk att ett band som söker en bredare publik förlorar sig själva i musikbranschens cyniska labyrint. Men alla musikälskare kan andas ut – evelyne har inte gått vilse utan fortsätter göra högoktanig rock som berör.
På den nya skivan Silver & illusioner visar evelyne upp både
en rockigare och mjukare sida än på föregångaren. Det rockiga dominerar. Skivan
har många raka melodiösa rocklåtar med ultracatchy refränger, alltid med eleganta
riff och gitarrslingor stöttad av en tung men följsam rytmsektion. Lyssna på låtar som
Stor, större du, Rum 238 och inte minst det inledande spåret Parasit. Låtar som
tillhör svensk rocks elitserie.
Ibland sänker evelyne tempot något, som i den utsökta Canvas
som i en normal värld borde spelas på radio varje dag. Just nu min favorit på
skivan.
Som mjukast blir bandet i balladen Illusioner där bandet
utan att skämmas slår an en lätt artig ton med akustiska gitarrer, pianoklink,
körer och blinkande stjärnor. Jag ska inte säga inställsam, för det vore
orättvist. evelyne klarar att göra det enkelt utan att det blir banalt. Och
låten har en befriande avskalad ton som utmynnar i ett magnifikt crescendo med gåshudsvarning! Om
nu svensk radio fick för sig att spela denna med viss regelbundenhet vore det
en given hit och listetta.
Evelynes texter är som vanligt både abstrakta och raka, öppna
för lyssnarens egna tolkningar. Tematiskt spänner de mellan psykisk ohälsa och
den spröda lycka som söker sitt hopp i någons kärlek. Även i skivans mest
vackra och harmoniska stunder finns det något bräckligt som förmedlar känslan att allt kan
försvinna på ett ögonblick.
Ska man anmärka på något litet är det väl att det kan bli
något allsångsliknande ”aaaaa” för mycket. Vill man hålla distansen till
powerpop eller arenarock bör det i vart fall inte bli fler.
Nej, evelyne behöver inte skämmas för att man söker en större
publik. Man gör det med hunger, stil och bevarad integritet. De förtjänar fler
lyssnare.
Men det är många decennier sedan som Sveriges Radio hade
program som Bommen och Rockdepartementet som släppte fram bra indieband i riksradioetern.
Radiokanalernas musikproducenter framstår nu för tiden ofta som musikaliska
analfabeter som ger folket musikaliska pek- och bilderböcker. Det är bara att
hoppas att det finns en och annan med musikaliskt hjärta där ute som ger fler
chansen att upptäcka evelyne. Med den nya plattan har bandet gjort sin del. Missa den inte! Svensk rock blir inte bättre än så här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar