Butiksdöden i Mönsterås är bara kapitalistisk logik och homo economicus

Många verkar chockade när den ena butiken efter den andra läggs ner i köpingen. Men detta har pågått länge och är bara en naturlig konsekvens i ett kapitalistiskt samhälle där pengar styr och kulturella värden är satta på undantag.

Förr hade vi två järnhandlare, 2 färghandlare, en bokhandel, betydligt fler klädaffärer, inte minst herrekiperingsbutiker, ett par skohandlare, musikaffär, 6-7 kaféer samtidigt, 8-10 samtida kvartersbutiker för livsmedel, hobbybutik, tyg- och garnaffärer, kiosker m.m.

Varför är de borta? Det började med varuhus och sedan stormarknader och fortsatte med Internetförsäljning. Nu påstår en del att det inte är billigare där, men det är det för det mesta. Det hjälper ju inte att låtsas att det inte är det.

Men man konkurrerar inte bara med priset, säger vän av ordning. Nja, för de flesta är priset det avgörande. Ytterst få tänker att "nu ska jag köpa den här boken i Mönsterås för 350 kr istället för att beställa den från Adlibris för 225 kr med gratis frakt, därför att jag vill ha en levande köping med bokhandel." eller "Jag köper skjortan här för jag får så bra service". En del föredrar också den anonymitet som stormarknader ger. Nej, den typen av lokala stödköp uppmuntras inte av vårt kapitalistiska samhälle som har lyckats forma oss till homo economicus.

Man måste vara ärlig och säga som det är. En levande köping kostar. De som har pengar och värderar köpingen måste helt enkelt betala extra för det.

Så det duger liksom inte att först slå på stora trumman för fri konkurrens för att sedan gnälla när denna konkurrens slår ut företag. Då är det för sent att inse att det kanske fanns andra kulturella värden och trivselvärden.

Många klagar på kommunen i sammanhanget. Tja, vad ska den göra? Kommuner får inte störa konkurrensens heliga lagar. Man får exepelvis inte gynna ett lokalt företag om det finns ett billigare och likvärdigt företag i Haparanda.

Det kommunen kan göra är att underlätta för företagen så gott det går. Det gör man inte genom att stänga gymnasieskolan exempelvis. Man sänder också ut helt fel signaler genom att sälja ut det kulturellt unika Folkets Hus i Blomstermåla. Det är en tydlig markering av att kortsiktig ekonomi är viktigare än kultur. Så i det avseendet har kommunen ett ansvar. Om kommunen går före och visar att vi värdesätter livskvalitet och kultur genom att bevara Folkets hus, så drar den sitt strå till stacken för att visa på andra värden än ekonomisk egennytta. För att bara ge ett exempel.