Vem ska ta över efter Roland Åkesson?

Vem ska ta över efter Roland Åkesson? Frågan kan synas helt irrelevant eftersom han för inte så länge sedan lät meddela att han kandiderar för fyra år till. Men ändå…hur ska Centerpartiet klara sig om man inte börjar planera för ett liv efter Roland. Partiets framgångar får nog trots allt till stor del förklaras av den personkult som finns runt just Roland.

Nå, någon Roland II finns ju inte, så efterträdaren måste vara en stark egen profil. I en kommun som Mönsterås vinner du aldrig ett val på enbart ideologi, utan du måste också inge förtroende som människa. Och att det blir en kvinna kan vi nog vara säkra på. Jag kan i nuläget bara se två tänkbara kandidater – Ann Petersson och Jacqueline Doohan.

Ann Petersson har ju varit med ett bra tag och är väl den som borde ta över. Formell kompetens bör hon ha och hon sitter i kommunstyrelsen. De få gånger jag har träffat henne har hon gjort ett trevligt intryck, men hon ska visst vara en betydligt tuffare politiker än Roland. Så hon får nog jobba på ödmjukheten om det ska fungera. Personligen tror jag att det kanske skulle bli lite mer debatt med Ann än med Roland.

Jacqueline Doohan har också varit med länge och haft flera förtroendeuppdrag, nu i den tunga Barn- och utbildningsnämnden, ersättare i kommunstyrelsen, samt lämpliga erfarenheter från arbetslivet. De få gånger jag mött henne har hon varit trevlig, och de gånger jag haft anledning att diskutera och debattera med henne så har hon stått emot bra. Det som talar emot henne är att en ordförande i BUN sällan blir populär då folk i allmänhet är missnöjda med skolan. Hon är också oerhört formell och politikerslipad i skriftliga diskussioner, vilket kan uppfattas som distanserande.

Men några andra kommunalrådsämnen ser jag faktiskt inte. Som outsider finns väl möjligtvis Emma Magnusson, men efter några år som socialnämndens ordförande, som bör vara tufft, så är frågan om man orkar vara kommunalråd. Lennart Karlsson är över 70 och Jens Robertsson ingen kommunalrådstyp.

För demokratins skull hoppas jag dock att det blir maktskifte redan till hösten. Inte för att jag är socialdemokrat, men ett allt för långvarigt maktinnehav får konsekvenser som inte är bra. För egen del kommer jag att lägga min lokala röst på Miljöpartiet. Jag belönar en konsekvent och samtidigt konstruktiv oppositionspolitik under årtionden.

Går de förtroendevalda på kommunfullmäktiges sammanträden i Mönsterås?

Hur sköter sig de förtroendevalda i Mönsterås? Är de närvarande på kommunfullmäktiges möten? Barometern undersökte nyligen närvaron i Nybro kommun och fann att den var hög. Jag har undersökt de ordinarie ledamöternas närvaro i Mönsterås 2013.

Det visade sig att de flesta partier tar sitt demokratiska ansvar och har en närvaro på mellan 85-100%. Det stora undantaget är SD som har 0%, dvs ingen närvaro alls, och inte ens några ersättare. KD avviker också med 50 procents närvaro för sina två ledamöter. Å andra sidan ger det ersättaren Chatrine Pålsson Ahlgren en möjlighet att vara med nästan varje gång, vilket ger henne en närvaro på 88%. Ersättaren har således högre närvaro än de ordinarie. Är det en medveten strategi så att Pålsson Ahlgren kan vara med varje gång?

Men som helhet tar 7 av 8 partier sitt demokratiska ansvar. Men SD har alltså 0% närvaro, vilket måste betraktas som frapperande respektlöst mot sina väljare.

Genomsnittlig närvaro ordinarie ledamöter 2013:

Moderaterna 100%

Vänsterpartiet 94%

Centerpartiet: 90%

Miljöpartiet: 88%

Folkpartiet: 88%

Socialdemokraterna: 85%

Kristdemokraterna: 50%

Sverigedemokraterna: 0%

Politiska vildar:

Anders Leander: 75%

Eric Dicksson: 75%

 

Se hela listan här.

De demokratiska komplikationerna vid långt maktinnehav

Kommunalråd Roland Åkesson (Centerpartiet) har bestämt sig för att ännu en gång kandidera till kommunalrådsposten i nästa val efter 28 år vid makten. Åkesson anser inte att det är ett demokratiskt problem, utan hänvisar som så många gånger förr till väljarna. Varför vägrar Roland Åkesson problematisera frågan om långt maktinnehav när det finns hur mycket forskning som helst som belyser frågan? Varför denna anti-intellektuella framtoning?

Varför har man i många länder begränsat den tid en president eller lokal makthavare kan sitta vid makten? Jo, därför att forskningen visar att det uppstår demokratiska komplikationer vid långt maktinnehav, även om man är folkvald. Demokrati består ju av så många fler dimensioner än fria val med jämna mellanrum. Åkesson gör det således för enkelt för sig när han vägrar problematisera sitt långa maktinnehav.

Med tiden ökar risken att partiets intresse blir liktydigt med kommunens/landets. Ett parti som sitter länge vid makten bygger upp strukturer som motverkar öppenhet och fria samtal. Man brukar tala om tystnadens kultur. Vi kan se flera exempel på detta i Mönsterås – alltifrån hur man inte diarieför alla kritiska brev till informella beslutsgångar och påtryckningar på föreningslivet. Lägg därtill att obekväma kommunalanställda straffas internt genom omplaceringar eller att de får sluta då det plötsligt uppstått ”brist på arbetsuppgifter”. 

Roland Åkesson hade kunnat göra något annat än att bara köra på och förenklat hänvisa till väljarna. Han hade kunnat fatta ett eget beslut och ta demokratiskt ansvar utifrån den forskning som visar på de demokratiska problem som nästan alltid uppstår vid långt maktinnehav. Det hade kommunalrådet vunnit mycket respekt för, samtidigt som han hade kunnat avtackas för lång och trogen tjänst.

Mönsteråsbloggen granskar inför valet I - Mandela kallas tyrann och Obama rasist

Den som sitter i kommunfullmäktige har fått ett förtroendeuppdrag som förpliktigar. Mönsteråsbloggen kommer inför valet att granska de olika partierna och undersöka vad de har gjort sedan förra valet. 

Först ut i min granskning är Sverigedemokraterna som fick två mandat i Mönsterås i förra valet. Ingen av de två ledamöter som valdes in sitter idag kvar för partiet. En man flyttade och den andre skrev gång på gång så plumpa saker om invandrare att han inte längre levde upp till partiets nya nolltolerans. Innan partiet han sparka honom så lämnade han självmant och gick över till nazistiska Svenskarnas Parti. Han sitter nu som politisk vilde.

En ersättare har alltså tillträtt och ersatt den som flyttade. Huruvida hon lever upp till nolltoleransen är inte upp till mig att avgöra, men på Facebook skriver ledamoten inlägg som är minst sagt kontroversiella. Och det man skriver offentligt räknas också som offentligt information.

Så här skriver ledamoten om den nyligen avlidne Nelson Mandela den 7 december:

”Hur kan alla sörja en sådan tyrann? Har hela världen blivit galen och glömt vad han egentligen gjorde?! Terror, våld och död följde i hans spår och nu hyllas han? Kanske ett brinnande bensinindränkt däck runt halsen kan få människor att minnas?!!!”

I ett annat inlägg kallas president Obama för ”den evige rasisten”.

Ledamoten verkar i övrigt inspirerad av den amerikanska Tea Party-rörelsen – en konservativ amerikansk politisk rörelse som har en mycket aggressiv retorik och motsatt sig Obamas sjukreform i så hög grad att han jämförts med en nazist.

Ledamoten har självklart rätt att ha dessa åsikter, och hon står uppenbarligen för dem offentligt. Politik handlar inte bara om att representera partiets program. Det handlar också om ett personligt förtroende. Därför är det man skriver på sociala medier viktigt när man gör en helhetsbedömning. I nästa inlägg ska vi se vad SD har gjort i fullmäktige de senaste åren.

Jag har bestämt mig för att inte rösta blankt

Expressen har idag avslöjat (ännu en gång) den råhet som präglar Sverigedemokraternas politik och debattklimat. För det Expressen har avslöjat är ju inte de knäppa undantagen. Tvärtom är det partiets gamla rasistiska rötter som ännu bär partiet. Därmed inte sagt att alla i partiet är rasister. Men man kan förstås ställa sig frågan varför man överhuvudtaget vill vara med i ett parti där så mycket rasism faktiskt frodas.

Under normala omständigheter så skulle vilket parti som helst som avslöjas med byxorna nere på detta sätt rasa ner till 2%, men den logiken gäller som vi vet inte för SD. När några av partitopparna beväpnade sig med järnrör så fick de bättre opinionssiffror. Och kanske blir det samma sak nu, då det alltid verkar finnas några som verkar känna något slags perverst medlidande med dem som vill att flyktingbarn skall dö och som kallar mörkhyade för apor.

Vi ser idag en situation där samhällsklimatet radikaliseras. Jag har kritiserat även vänsterkrafter när de använder våldsretorik i rocktexter, men tveklöst är det Sverigedemokraterna som bär det största ansvaret för de allt mer hätska stämningar som präglar samhällsklimatet. Det som särskilt stör mig är de hatsidor på nätet där människor anonymt kan sprida sitt hat och inte behöver stå för det personligt. Fegt. Sedan jag slutade acceptera anonyma kommentarer på denna blogg så har de minskat dramatiskt, vilket är ganska obehagligt. Vi lever i en tid där man inte vill stå för vad man tycker. 

Jag har länge planerat att rösta blankt i kommande riksdagsval, men jag inser att det skulle gynna SD. Så därför kommer jag faktiskt att rösta på något av de andra partierna för att om möjligt göra SD mindre. Egentligen känner jag inte för något parti, och invandrarfrågan har aldrig varit stor för mig, men när jag ser det hat som finns inom SD, så väljer jag att rösta för medmänsklighet i nästa val.

Ska du inte skriva något om invandrarfrågan?

Om du tycker invandringen är besvärlig så är du inget mindre än bortskämd. Har man levt i ett land som haft fred i 200 år så får man vackert hjälpa dem som inte har haft samma förmån. Det kräver inte för mycket av dig. Det är bara mänsklig anständighet.

Ska du inte skriva något om invandrarfrågan? var det en som sa. Nja, varför ska jag det. Invandringen är inte särskilt intressant som politisk fråga. För mig får folk flytta vart de vill, ha vilken hudfärg de vill, ingå i vilken kultur de vill och dyrka vilken gud de vill på vilket sätt de vill. Jag har inga problem med det. Dessutom mår jag direkt illa av uttrycket "invandrarfrågan", vilket ger direkta associationer till "judeproblemet".

Däremot lider jag förstås med de människor som tvingas fly sina hemländer. Samtidigt oroas jag över att ett parti som SD får ca 10% i opinionsmätningarna. Och även om partiet har en politik utöver invandringen, så är det ju säkert så att det är genom den frågan de får sina flesta sympatisörer.

Så vad ska man göra? Kanske är det bara att inse att en tiondel av svenska folket har en trångsynt inställning och stänger hjärtat för människor på flykt från krig och förföljelse. Jag har inga illusioner om något annat. Kan mycket väl tänka mig att det är betydligt fler än så som vill se en striktare invandrarpolitik och som har fastnat i de integrationsproblem som finns här och var.

Expo påstod en gång att SD var överrepresenterade i brottsstatistiken vad gäller grova brott såsom grovt sexuellt utnyttjande av minderårig, djurplågeri, kvinnomisshandel, grov stöld, våld mot tjänsteman, olaga vapeninnehav m.m. Huruvida man verkligen lyckades föra det i bevis vet jag inte, men bara det att den typen av brott jag här nämnde förekommer i ett parti som så hårt lyfter fram brott av invandrare är förstås hyckleri på hög nivå. SD, eller snarare dess inofficiella Internetsidor där stödtrupperna huserar, har i vilket fall som helst den vulgäraste och råaste debattkulturen. SD har inte lyckats anpassa sig till den svenska debattkulturen.

Klart bevisat är i alla fall att förtroendevalda för SD krånglar i högre grad än andra partiers förtroendevalda. Det har vi ju kunnat se även i Mönsterås där en flyttade och den andre gick över till nazistiska Svenskarnas parti. Det var väl knappast så de som röstade på SD lokalt hade tänkt sig det hela. Eller. Glöm inte att nazistiska Svenskarnas parti fick lika många röster som mitt parti (som drev helt vanliga politiska frågor) i förra kommunalvalet.

Men om man nu ska argumentera så kan man förstås det. Det finns ganska många myter om invandring som man kan slå hål på. Ska bara ge ett par tre exempel.  Vissa menar att de etniska svenskarna snart är i minoritet med nuvarande invandrartakt. Ingen risk. Ca 15% av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och det beräknas stagnera vid 18%. Förmodligen är det en ganska lagom nivå för att inte hamna i inavel. Vidare menar vissa att Sverige håller på att bli islamiserat. Knappast. Det finns drygt 100 000 människor som är medlemmar av muslimska trossamfund i Sverige, dvs ca 1% av befolkningen. 

För den som anser att invandringen måste gynna Sverige ekonomiskt, så finns det gedigna undersökningar som visar att Sverige totalt sett gynnas av invandringen ekonomiskt. 

Det är inte heller svårt att visa att Sverige av idag har en historiskt och internationellt sett väldigt låg brottslighet, särskilt vad gäller våldsbrott.  Även om den ökat något de senaste decennierna så är den inte i närheten av de nivåer vi hade exempelvis på 1500- och 1600-talet. Och av den ökning som skett så står de med invandrarbakgrund endast för en liten andel. Förvisso är invandrare något överrepresenterade i brottsstatistiken, och det beror med största sannolikhet på socio-ekonomiska faktorer och inte etniska. Brottsligheten i Sverige är exempelvis sex gånger högre bland dem som saknar gymnasial utbildning än dem som har eftergymnasial utbildning. Utbildning och inträde på arbetsmarknaden är troligen A och O.

Kvinnosyn då? Vet inte. Alla har förstås att rätta sig efter svensk lag. Men kom inte och påstå att Sverige behandlar sina kvinnor särskilt väl. Kvinnor har fortfarande lägre medellön än män och tvingas många gånger slita för fullt i sektorer där politiker gjort besparingar som leder till höga sjukskrivningstal. Samtidigt ska de klara av hem och familj. Sverige har en kultur där kvinnor slits ut i förtid och tvingas dubbelarbeta till många gånger låga löner. Skulle det vara bättre än kulturer där kvinnan hedras mer som moder?

Men allt det där är ytlig argumentation. Den mest värdefulla argumentationen är den som utgår från humanistiska eller kristna grundvärderingar. Vi ska helt enkelt hjälpa människor i nöd för att det är rätt och riktigt- och det oavsett om det ger plus eller minus i kassan, och oavsett andra eventuella följdkomplikationer. Det är vår mänskliga skyldighet. Egentligen skulle inte mer behöva sägas. Men det ska jag göra - Om du tycker invandringen är besvärlig så är du inget mindre än bortskämd. Har man levt i ett land som haft fred i 200 år så får man vackert hjälpa dem som inte har haft samma förmån. Det kräver inte för mycket av dig. Det är bara mänsklig anständighet.

Sååå...hur många hatmejl blir det på den här...

Våldsretorik är inte konst

Vad har man lärt sig den här veckan - jo att om en person bara har tillräckligt unkna politiska åsikter så är det ok med olaga hot som man sedan omskriver till "konst". Pinsamt att se hur den svenska kultureliten nedlåter sig till att försvara våldsretorik i popmusik. Det finns tillräckligt goda argument för att skjuta SD i sank med hedern i behåll på mindre än tre minuter om man bara anstränger sig lite. Här finns en del att lära av den nu avlidne Nelson Mandela.

Timbuktus textrad lyder:  ”piskan viner tills vi går passgång, dunkar Jimmie gul och blå hissa i en flaggstång”.

Socialdemokraternas ansvar för de högerextremas framgångar

Det finns en vrede i Sverige över sakernas tillstånd. Det gäller alltifrån den förda politiken till den politiskt korrekta eliten som försöker jaga alla som inte tycker exakt som man ska. I det läget är det oerhört viktigt att det finns en tydlig opposition som ligger ganska långt ifrån de partier som har makten. Om inte riskerar många av de missnöjda att rösta på mer extrema partier som SD. Och det är tyvärr där vi är idag. Socialdemokraternas dribblande i mitten och oförmåga att formulera en tydlig oppositionspolitik är den främsta orsaken till att SD har ökat. SD har ju bortåt 15% av LO:s medlemmar.

Samma ansvar gäller på det lokala planet i Mönsterås där S samarbetar med C under hela mandatperioden. Den som vill ha en förändring har ju inte mycket att hoppas på hos S som abdikerat från den så viktiga oppositionsrollen. Risken är då att SD eller än mer högerextrema partier får fler röster. Jag tror inte att S ser sitt ansvar i denna utveckling.

Även Moderaterna har ett stort ansvar eftersom man mer eller mindre har övergett sin konservatism som inte var i närheten av att vara lika trångsynt som SD:s falsarium till konservatism. Men likväl riskerar man förstås att förlora ytliga konservativa väljare när man slutat lyfta klassiskt konservativa frågor som försvaret och brottsbekämpning.

Vad Sverige skulle behöva är ett humant parti med hjärta som gärna hjälper människor i nöd, men som ändå förmår ta itu med den galna PK-kultur som vi blir pådyvlade - den PK-kultur som förbjuder skolavslutningar i kyrkor, kommer med pekpinnar mot könsroller, genustalibaner, förföljelse mot alla med religiös övertygelse. You name it. Det där står ju varje människa med sunt förnuft upp i halsen.