Musik från Mönsterås I

Tänkte för en gångs skull ge lite lokala musiktips. Mönsterås har ju ett synnerligen rikt, om än lite traditionellt, musikliv. Vi är bra på att förvalta musikaliska traditioner i form av visa, blues, hårdrock och körsång, men kanske inte så innovativa. Jag gör ett försök att minnas några lokala musikaliteter som förtjänar respekt.

Carl Boberg – Mest känd för psalmen O Store Gud. Lyssna gärna på Mönsterås Bluesbands släpiga version där lovsången får den mörka bakgrund som gör att lovsången skiner än starkare än när den sjungs hurtfriskt. Han har dock gjort fler, och enligt min mening, bättre psalmer. Jag rekommenderar varmt att man tar sig lite tid att upptäcka dem. Två av mina favoriter är Det susar genom livets strid…och Se uppåt, trötte, trängde broder (fantastisk titel, eller hur?).

Zamba – Mycket fin visduo (Tony Berlevik & Owe Sigvardsson) från Mönsterås. Gav vad jag vet ut lite redan på 1970-talet, men det stora mästerverket är skivan Vad visorna vill från 1986. Även efterföljande Mellan natt och dag, 1989, var en fin skiva. Zamba låg också bakom kultsången Det mås i Mönsterås.

Mönsterås Bluesband – Bluesmusik är inte riktigt min vardagsmat. Men man kommer inte förbi detta grandiosa band. Live är de helt outstanding. Jag har hört dem några gånger, bland annat en mästerlig spelning på Oknöfestivalen, om ni minns den. På skiva är de inte lika dynamiska, men det är klart att blues på mönsteråsdialekt hör hemma i varje mönsteråsbos skivsamling. Verksamma sedan 1974. Lyssnartips: Två rosor i buteljen, CD, 1994.

The Quill – Hårdrocksband från Mönsterås. Jag kan inte så mycket om hårdrock, men de som begriper säger att detta band håller hög internationell klass. Det jag har hört låter riktigt spännande. Såg dem live för länge sedan på Oknöfestivalen när de hette bara Quill. Kul att de håller fast vid hårdrocken.

Tonix – dansbandet som bildades redan 1967. Dansband har tyvärr aldrig varit något för mig, men jag har en skiva med Tonix från 1970-talet (Förlåt mig älskling) och den är faktiskt helt ok. Dansbandsmusiken höll tveklöst högre klass då än idag.

Nämnas kan också den begåvade Elin Ruth Sigvardsson (mycket duktig, problemet är väl att det finns så många i denna genre), bröderna Renliden, musikerfamiljen Ankarblom mfl. Ja, det finns ju mycket mer som aldrig ges ut på skiva. Tänk bara på all körmusik som kyrkfolket sjunger. Icke att förglömma är också några mytomspunna kassettutgivningar av undertecknad och Peo Wictorsson från 1980-talet.

Nå, jag återkommer snart med fler lokala tips. Detta var nog bara några av de mest kända. Får jag tänka till lite så blir det mer. Jag har under åren saknat något spännande rock- och popband med egna idéer från orten. Jag ska gräva lite så får vi se vad jag kan hitta för något från den nya generationen på väg fram.