"I wrestle with an outlook on life that shifts between darkness and shadowy light" (David Sylvian, från sången Orpheus och skivan Secrets of the Beehive).
Många människor har svårt för den inställningen till livet som David Sylvian ger uttryck för i textraden ovan. Men jag känner så väl igen mig. Tacksamheten till livet, familjen och mycket annat positivt till trots, så har man fått kämpa med så mycket, råkat ut för så många nederlag, att Sylvians ord ändå blir en grundton. Mörkt? Nej, realism. Det här jordelivet innehåller så mycket tragik, sorg, vemod, utanförskap, förluster och existentiella frågor att tacksamheten och livsglädjen alltid reflekteras mot en mörk bakgrund. Yta och flåshurtighet må premieras i media, men alla som vill se lite djupare inser snart livets dubbelbottnade villkor. För den som vill använda den kristna vokabulären kan man tala om att vi lever i en fallen värld med hoppet om en bättre morgondag. Egentligen är det så självklart att det lätt blir trivialt. Det är därför vi behöver poeterna och musiken.
David Sylvians sång kan åhöras här!
3 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar