När Gud förvandlade brännvin till vatten

Auktion hos Frälsningsarmén
Det var i början av 1950-talet. Frälsningsarmén i Mönsterås hade anordnat auktion. En auktion på den här tiden var inte småpotatis, utan en festlighet av rang som lockade till sig hundratals personer. Således hade även min far, hans bror Alvar på Torget och Göran Eriksson begett sig ut; kanske inte så mycket för att bjuda på auktionen, utan för att festa och ha det lite trevligt.

Med sig hade dom en stor flaska brännvin som, efter att den hade gått laget runt några varv, omsorgsfullt gömdes i en vedtrave belägen i en trädgård bakom dagens Elcenter.

Min far spillde kaffe på den fina vita damastduken
Väl inne på Frälsis slog de sig ned vid ett fint dukat bord på läktaren där det serverades kaffe. Det hela slutade med att min far, som var lite yvig, slog ut sin kaffekopp över Frälsningsarméns vita damastduk av finaste kvalitét. De kvinnliga frälsningssoldaterna var emellertid så glada över att syndarna besökte dem att de bara skrattade och sa att det skulle gå bort i tvätten. Herren hade säkert överseende med den vita lögnen. Han hade andra planer för att lära min far en läxa.

Brännvinet förvandlades till vatten
Efter ett tag begav sig min far och de andra grabbarna till vedtraven för att ännu en gång förfriska sig. Jo då, flaskan låg kvar och det var ganska mycket brännvin kvar. Min far tog sig en klunk, men det bet inte som vanligt. Alvar tog också en...det var något som inte stämde. Brännvinet hade förvandlats till vatten. Gud själv hade lärt min far och grabbarna en läxa. Man går inte in berusad i Guds hus och spiller kaffe på Frälsningsarméns damastduk. Somliga straffar Gud genast. Huruvida Gud gjorde ett under som på Jesu tid eller lät använda alkisen i Elcenterhuset som hade fönsterutsikt mot vedtraven, undandrar sig ett säkert bedömande. Det finns ett tredje alternativ också, men det får ni lista ut själva.