13 oktober 2009

Krutspår I - Krutmagasinen i Fliseryd

Ny artikelserie om Fliseryds socken
För några dagar sedan gjorde jag en resa i den historiskt märkliga socknen Fliseryd i Mönsterås kommun. Idag påbörjar jag en spännande artikelserie med fokus Fliseryd.

Krutbruket
Sedan några år är Jungnerholmarna vid Läggevi i Fliseryd ett stillsamt vackert strövområde. En gång var det annorlunda. Mellan 1741 och 1890 låg ett av kronans sex krutbruk på holmarna vid dimmornas å - Emån. Området var livaktigt och livsfarligt. Drygt 30 arbetare jobbade med att få fram krut och det hände att allt flög i luften. Idag finns bara några husgrunder och ett par krutmagasin kvar som minner om den tiden. Jag har besökt krutbruksområdet och börjar min berättelse med det mest uppenbara krutspåret - krutmagasinen utmed vägen mellan Fliseryd och Finsjö.

Det äldsta krutmagasinet – Läggevi borg


















Ödsligt och kusligt. Det gamla krutmagasinet, sedermera Läggevi borg, ligger farligt nära grustaget. Alla bilder blir större om man klickar på dem.

Den som tar vägen mot Finsjö ser snart ett förunderligt hus på vänster sida. Det ser ut som en gammal medeltida tysk riddarborg. Jag parkerar bilen och närmar mig försiktigt det ruggiga huset som ligger farligt nära ett grustag. Ett kusligt vemod griper mig och jag frågar mig vilka hemska hemligheter huset ruvar på.

Det äldsta krutmagasinet byggdes sannolikt vid 1700-talets mitt och var då en låg byggnad (se foto längre ned på sidan). Magasinet byggdes på 1950-talet om av Gunnar Läggeberger som var den nye ägaren till Läggevi. Han rev det gamla taket och lät bygga övervåningarna och tornen. Nederdelen, som utgjorde det egentliga krutmagasinet, gjordes om till bad- och bastuanläggning. Huset döpte han till Läggevi borg. Så blev det gamla krutmagasinet bostad för arbetarna på möbelfabriken i närheten, och så fick det förbli till 1965. Därefter började förfallet. Dagens ägare har ansökt om pengar för att kunna renovera och återställa det gamla magasinet, men myndigheterna har ansett att kulturvärdena redan är förstörda. Så nu väntar huset bara på att ramla ner i grustaget.

Krutmagasinet byggdes om till bostäder på 1950-talet.                                                                                                                                                                                                                                                                 



















Ingången till nedre plan där man hade bad- och bastuanläggning. Vidare trapporna till de övre våningarna. Förfall.

























Ett gammalt badkar minner om tider då möbelarbetarna bodde här. Tidens tand är obarmhärtig.


















Gammalt kakel på väggarna faller ner.
























En gammal panna av något slag. Rosten har tagit hand om rören.


















De tjocka väggarna på bottenvåningen minner om kruttiden.


















Ännu ett rum från krutperioden.


















På de övre våningarna bodde möbelarbetare från 1950-talet till 1965. En rostig spis och en gammal matta.


















Klottrare har varit i huset.
























Till och med en gammal säng finns kvar.
























Fler klottrare.
















Så här såg krutmagasinet ut innan ombyggnationen på 1950-talet.


Det nya krutmagasinet
Några hundra meter längre upp emot Finsjö möter oss det nya krutmagasinet som byggdes 1799. Norra gaveln och den vägg som vetter mot vägen är ursprungliga, medan de andra väggarna är delvis omändrade. 1930 invigdes huset till samlingslokal för Fliseryds nationella ungdomsförening och har senare använts som fest- och biolokal.


















Krutmagasinet från 1799. Norra gaveln och väggen mot vägen är ursprungliga.


















Andra sidan har man ändrat med fönster och en utbyggnad.


















Foto genom fönstret. Här ser man de gamla tjocka tegelväggarna från 1700-talet.
























En mystisk dörr på norra gaveln.



















Foto upp genom den gång som leder uppåt innanför dörren.

Litteratur: Historik över Fliseryds socken, Martin Tärnfors.

Se även artikel i Barometern/OT den 3 oktober 2009.

1 kommentar:

Jonny sa...

Tack Per! Skönt att någon kunde bringa klarhet. :)