Var Källarholmen Bielkeättens första boplats vid kusten? Medeltidshistorikern Roger Axelssons nya hypotes kan lösa Källarholmens gåta.

Kan det ha varit Nils Turesson (Bielke) som lät bygga bron och det stora huset på Källarholmen?

Ny hypotes om Källarholmen
Mönsteråsbloggen har idag förmånen att få presentera en helt ny hypotes, som om den stämmer, definitivt skulle skingra den mystik som omgett den medeltida bosättningen på Källarholmen vid Lyckefjärd i närheten av Hammarglo utanför Mönsterås.

Kort bakgrund
Efter mitt besök på Källarholmen igår skrev jag en artikel som ger vissa tidsramar och övergripande historiska sammanhang. Vi kan via en dendrokronologisk undersökning av en brostolpe datera bron till vintern 1348/1349. Även vissa andra fynd ger vid handen att boplatsen bör ha varit befolkad på 1300-talet. Vi konstaterade också att platsen inte lär ha kallats Källarholmen när den var bebodd, utan att det namnet uppstod senare när endast källaren fanns kvar. Eventuellt ingick Källarholmen i det som på medeltiden kallades Gloholmarna, och kan ha varit en plats där lagmän från Östergötland och Småland ibland samlades. Holmens bebyggelse kan sättas in i ett sammanhang då kungamakten och adeln stärkte sin makt i vår bygd.

Vem bodde på Källarholmen?
Men vem bodde egentligen på Källarholmen? Om detta vet vi inget, annat än att det måste ha varit en storman, en adelsman. Finns det någon adelsman som man på sannolika grunder kan koppla till Källarholmen vid 1300-talets mitt? Jag frågade min vän, medeltidshistorikern, Roger Axelsson (finns med på bild här). Och han visade sig ha en riktigt intressant hypotes som jag här skall försöka sammanfatta.

Nils Turesson (Bielke)
Roger Axelsson gjorde mig uppmärksam på att riksrådet Nils Turesson (Bielke), som hade sin sätesgård i Algutsboda socken, gifter om sig ungefär samtidigt som bron till Källarholmen synes ha tillkommit. Hans nya hustru, Margareta Matsdotter (Sparre) omtalas första gången 9/10 1348. Brostolpen var från vintern 1348/1349. Kan Källarholmen ha varit Nils Turesson Bielkes första boplats vid kusten i samband med att hans godsinnehav försköts hit som ett resultat av det andra giftermålet?

Bielke och Kråkerum
Äldre uppgifter (bland annat från Manne Hofrén i Mönsteråsboken) om att Bielke hade anknytning till Kråkerum redan via sitt första gifte med en syster till Erengisle Sunesson (Båt), finns det inga som helst belägg för. Nils Turesson (Bielke) är förvisso bröllopsgäst på Kråkerum 1343 och 1352 är han medbeseglare av ett brev utfärdat på Kråkerum. Men det finns inget som tyder på att han ägde eller bebodde Kråkerum redan vid denna tid. När man på Kalmar Läns Museums hemsida påstår att han bodde på Kråkerum vid 1300-talets mitt så kan vi kort och gott konstatera att det inte finns några belägg för detta. Det är först vid sin död 1364 som delar av Kråkerum omtalas i Nils ägo. Men det utgör inte belägg för att Kråkerum var Bielkarnas sätesgård redan vid den tiden. Det är först vid 1400-talets början som man kan konstatera att någon Bielke verkligen bor på Kråkerum.

Bielkes förskjutning mot kusten
I själva verket så förefaller Bielkeättens sätesgård länge ha legat vid Rostockaholme i Algutsboda socken. (Om jag inte helt missminner mig var det Roger som upptäckte det) Men i och med Nils Turessons andra äktenskap ca 1348 synes ske en förskjutning av godsbeståndet mot kusten och våra bygder, utan att han för den skulle slog sig ner på Kråkerum. Däremot förefaller Nils Turesson Bielkes andra hustru (Sparre) ha ägt delar av Kråkerum.

Bielke och Källarholmen
Så var bodde Nils Turesson (Bielke) åren närmast efter sitt andra äktenskap, åren efter 1348, om de nu inte bodde på Kråkerum? Det är här som Källarholmen passar bra. När Nils Turesson via sin nya hustru utökar sitt godsinnehav mot kusten, så väljer han att bosätta sig på Källarholmen, i närheten av Kråkerum som hans hustru var delägare av. Kort efter giftermålet låter han anlägga en ny bro och bygger (eventuellt rustar upp befintliga) hus på Källarholmen.
Ett intressant sammanträffande är att Bielkes gamla sätesgård vid Rostockaholme uppvisar husgrunder och en källarruin av samma storlek som på Källarholmen.

Bielke gör Kråkerum till sätesgård och Källarholmen förlorar sin betydelse
När så Nils Turessons hustru dör redan 1349/1350 så ärver hennes son större delen av Kråkerum. När sedermera sonen dör, ärver Nils Turesson bakvägen sin del av Kråkerum. Därmed är det inte säkert att han bor på Kråkerum vid sin död 1364. Däremot äger han troligen större delen av Kråkerum. Nils Turessons arvingar förefaller dock pö om pö ha gjort Kråkerum till sitt och Bielkeättens centrum. 1395 köper de exempelvis ut Mats Gustavsson (Sparre), kusin till Nils Turessons andra hustru. Därmed bör Källarholmen ha spelat ut sin roll och så sakteliga övergivits.

Sammanfattning
Detta är förstås bara en hypotes, men en högst rimlig sådan. Alla kända fakta passar väl med hypotesen. Tidigare forskning har utan belägg placerat Bielke som boende Kråkerum redan vid 1300-talets mitt. Återstår alltså att lösa var Nils Turesson verkligen bodde från 1340-talets slut till sin död 1364. Källarholmen kan mycket väl ha varit den platsen -ätten Bielkes första boplats vid kusten innan släkten gjorde Kråkerum till sitt centrum. Det skulle förklara Källarholmens tillsynes korta glansperiod.

Denna hypotes passar också utmärkt med teorin att Källarholmen under medeltiden ingick i Gloholmarna där lagmän från Östergötland och Småland skall ha samlats för möten. Givetvis samlas man där riksrådet och lagmannen Nils Turesson (Bielke) själv bodde.

Härnäst har Roger Axelsson lovat att ge en förklaring till mysteriet med Lars Axelssons (Thott) gravsten vid Kronobäcks klosteruin. Det har mig veterligt ingen löst tidigare. Så det ser vi fram emot.

Roger Axelsson
Roger är bördig från Möckhult utanför Oskarshamn. Nu är han redaktör för Svenskt biografiskt lexikon. I grund och botten är han medeltidshistoriker och har bland annat varit medarbetare i Det medeltida Sverige.