Dumheter från barndomen – tobak och hundkäx

Röda lacket
Jag måste ha varit i femårsåldern när jag första gången testade tobak. Det var ”Bisse” som hade med sig en dosa Röda lacket – en något mildare och fruktigare snussort än de flesta andra. Bisse var en givmild natur och bjöd frikostigt på det svarta guldet vid utedassen i vildträdgården bakom Torget 8. Jag kräktes omfångsrikt, varvid min bana som snusare fick ett något abrupt slut.


Röda lacket var min första och sista erfarenhet av snus.

På jakt efter cigaretter
Trött på de mesiga chokladcigaretterna från Holms kiosk, så var det året efter dags att börja smygröka riktiga cigaretter. Jag fick i uppdrag att lomma iväg till Holms kiosk och köpa cigaretter till ”morfar”, men minns inte om det lyckades. Det fanns andra alternativ. Vår kompis Peter lyckades ibland ta en och annan cigarett hemifrån. Och jag hade rökande släktingar som jag utan upptäckt kunde låna ett par pinnar av.

Smygrökte
Rökdebuten skedde bakom utedassen i skydd av buskarna som vette mot Torghallen. Där brukade vi stå – jag, Peter och Peo. Några halsbloss blev det förstås inte. Men tuffa var vi.

Under mellanstadietiden blev det lite värre. Då smygrökte vi ganska regelbundet bakom en sten på Mölstadskolan.

Hundkäx
Men det var inte alltid man kom över cigaretter och då fanns det alternativ – torkade hundkäx. Sådana hittade man lätt borta vid gamla Mölstad. De var ganska bittra, men…ja…spännade var det. Hundkäx är nog inte giftiga, men det lär finnas snarlika växter som är det, så det är inget jag rekommenderar.


De här hundkäxen ser för färska ut. Vi nyttjade mer torkade varianter.

Busken började nästan brinna
En gång satt Peo och jag och smygrökte på en gunga bortåt gamla församlingshemmet. Då kom plötsligt Peos mor. Vi rusade iväg mot Peos trädgård och slängde panikslagna cigaretterna i en buske. Nu ville det sig inte bättre än att busken nästan började brinna.

Som väl var blev vi inte beroende och när vi började högstadiet hade vi lämnat testandet bakom oss. Nog kunde det väl hända att man tog en festcigarill under universitetsåren, men det var ytterst sällan.