Här ett fantastiskt foto från 1930-talet taget ungefär där Algotsparkeringen ligger idag. Notera att stentrappan upp till torget ännu inte är anlagd. Den gamla utedass- och tvättlängan som fanns i vänster bildkant när jag var barn verkar bara delvis vara uppförd. Det vita huset i bildens mitt tror jag var en liten smedja. Den lilla röda stugan till höger är sedan länge borta den också.
Torggatan med den klassiska Torgbacken till höger. Där åkte man pulka och skidor varje vinter. Idag upptas marken av Algots och Systembolagets hus. Notera det gula huset uppe till höger. Där fanns en härlig vildträdgård. Allra längst till höger skymtar Torghallen. Fotot från 1983.
Några av husen på Torget som finns kvar än idag. I huset till höger bodde jag som barn när jag var 4-7 år. Vi bodde på övervåningen. Under oss bodde mönsteråsoriginalen Alvar och Aina. Alvar var min fars fosterbror och min farmors kusin. Vi hade mycket roligt ihop. I huset till vänster bodde fru Holmén. I det vita huset i mitten bodde Jarl och Stina?.
Holméns plåtslageriverkstad.
Mysig vy från det rivna torget. Där sprang jag ofta som barn.
Jag tror de rev det röda huset som syns på bilden.
Från samma område.
Ett annat hus som revs.
Fin vy.
Samma hus som ovan.
Ett av de hus som försvann.
3 kommentarer:
En tanke som slår mej ang. dessa hus kunde det varit värt att rusta upp dessa.Ser bara på den rivningsvåg som drog igenom stockholm på sextio & en bit in på sjuttiotalet.Klara kvarteren som skoningslöst mer eller mindre försvann.Stockholm hade idag haft ett högre kulturellt värde utan skyskrapor och fula parkeringshus.Allt pga beslutsfattares iver att få bort det gamla och in med det nya.Vad var det egentligen som drev dom till detta vansinne
Ja, ett av det sk folkhemmets allvarligaste brister var att man bara såg framåt. Rivningarna i Stockholm och på många andra orter under 1950- och 1960-talen var sanslösa. Även i Mönsterås där man då rev många hus på Storgatan, Sjögatan och Torget. Av de hus som revs 1983/1984 i Mönsterås så hade de flesta säkert gått att rädda. Visserligen byggde man nya i ganska fin stil, men kvarteret bytte helt karaktär från hantverkar- och arbetarkvarter till lite finare lägenhetsområde.
Varför inte försöka bygga anpassade trähus på de platser där man tidigare rev dem, istället för ny betongsilo som blockerar utsikten för alla minus de få som skall bo där vid hamnen…?
Skicka en kommentar