18 augusti 2010

En kvällspromenad i bostadsområdets gränsområden

”Även om du är en usel fotograf så kan du väll visa nåra fler nya bilder från Mönsterås.” Ja, så stod det i mejlet jag fick från en fräck brevskrivare som inte förstod att uppskatta alla gamla vykort och tidningsurklipp från forna dagar som jag brukar visa på bloggen.

Jo då. Även om du är en usel språkvårdare, så ska jag genast gå din önskan till mötes. Jag tog mig en kvällspromenad i bostadskvarterets gränsområden. Och även om bistra höstvandringar i mörker är att föredra, så blev det en behaglig promenad.


Bostadsområdet gränsar i öster till några bakgårdar vid Storgatan. Undrar var man hamnar om man öppnar den där grinden.


Lika bra att undersöka saken.


Tyvärr har man blockerat vägen in i trädgården. En gång i tiden, innan man byggde radhusen 1958, nyttjades säkert grinden när man skulle ta sig ut på ängarna.


Undrar om det inte låg en tvätterianläggning i det här huset en gång i tiden.


Jag har alltid undrat vilken funktion den här underligt formaterade stenanläggningen/muren en gång fyllde.


Bakom buskarna döljer sig baksidan på en gammal bod. Perfekt plats för spaningar om man hade varit barn.


Den här boden var inte så märkvärdig kanske, men hade ett litet roligt hål i väggen.


Här låg en liten lekplats till för ett par år sedan. Mönsterås Bostäder tog bort den. Ett par bänkar och ett litet bord kanske skulle passa där nu?


I nordväst gränsar området till E22:an och det gamla vattentornet.


I väster gränsar bostadsområdet till några små mysiga "egna hem" från omkring 1960. Ett av husen har det här vackra staketet.


Mölstadskolan gränsar i sydväst.


Mölstadskolans gamla minimala gymnastiksal och killarnas omklädningsrum. Inte undra på att vi kom sist i varenda basketturnering.


Den här mysiga ingången pryder en trädgård i närheten.


På IP tränade ett äldre pojklag.


I söder ligger kyrkogården. Jag brukar gå in genom den här öppningen.


Det finns också en fin trappa upp till kyrkogården. I bakgrunden skymtar kapellet och gamla mejeriets skorsten.


Tillbaka vid östra sidan där någon har satt upp en gammeldags gunga i ett träd. Trots att jag ställt in kameran på rörliga sportbilder blev det så här. Nåja.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Angående femtebilden uppifrån "muren", där stod en gång en mattpiskställning. Kortet ser ut att vara taget på kyrkogårdsg.3. Hade en kompis som bodde där. Kanonfina bilder...

Jonny sa...

Tack Jimmy! Kyrkogårdsgatan 3 revs för några år sedan. Den lilla gång- och cykelvägen som hörde till det huset strök ju förbi strax framför platsen för mattpiskeställningen. Du har säkert helt rätt i detta. Kanske murade man upp det där en gång i tiden när radhusen byggdes, så att inte jord etc från den lilla kullen skulle ramla ner.

Anonym sa...

Hallå
Fina bilder
Den mysiga ingången pryder svärmor och svärfars hus.
//Thommy J

Ganska nära Skrufshult! sa...

Att hålla mig till ämnet är inte det lättaste. Ordet "språkvård"nämndes. Existerar detta/denna i Sverige? Efter den succesiva analfabetismens framsteg, senast manifesterat i uteslutandet av våra tre sista bokstäver, (på "nätet") kan man undra. I/på nätet heter det ju inte "språkvård", det blir "sprakvard!" (finnes visst en så kallad "site", eller vad det heter på turistspråket engelska, ; däri behandlas tydligen resterna av vårt språk) Vad menas med detta "sprakvard?" ? Om man utgår från "vard" i betydelsen "måltid" borde det betyda att man intar sin föda vid granvedsbrasan! Ljudet från en dylik låter otvetydigt såsom ett sprakande. Kanske något långsökt, men vad gör man icke för att motverka pladaskfallandet inför det engelska språket? Tycker om engelska språket, och använder det i länder med engelska som modersmål, eller såsom nödfallsspråk utlänningar emellan.
Vår del-analfabetism skulla kunna kallas 3/29-analfabetism. Sedan 2006 har vi ju 29 bokstäver i vårt alfabet ; "W-w" godkändes detta år. Men allt detta visste ni förstås ; sitter visst och tjafsar i all vänlighet! Hälsningar!

Jonny sa...

Thommy: Världen är ibland liten.

Ganska nära Skrufshult: "Sprakvard"..ja det var en fenomenal utläggning :). Fler människor än någonsin använder sig av skrivspråk i Sverige, om jag får gissa. Ny teknik och olika forum på Internet är nog orsaken. Men vi skriver i hast, utan någon större tanke på hur vi använder språket. Språket har blivit individualismens fånge. Jag är själv med på denna resa. Skriver saker på bloggen som jag aldrig skulle släppa igenom på papper. Har dessutom lagt mig till med (o)vanan att börja meningar med "och", och det känns bra.