Hvita Hästen och Gästgiveriet

Idag börjar jag en artikelserie om hotell och pensionat som har funnits i Mönsterås. Först ut är Hvita Hästen och Gästgiveriet.


Till vänster ser vi huset som av hävd heter Hvita Hästen. I äldre tid var det hotell, finare restaurang och systembolag. Idag hyser det en Kinarestaurang. Till höger det gamla gästgiveriet som i modern tid har varit omväxlande hotell och värdshus, och som även det ibland, dock felaktigt, har kallats Hvita Hästen. Låt oss börja lite längre tillbaka i tiden.


Låt oss först utgå från den äldsta mönsteråskartan från 1726. Jag har här ritat in de två husen från vykortet. Jag har också prickat in den nuvarande kyrkogårdsgränsen med svarta prickar.

Den gamla kyrkotomten som blev kyrkogård
Låt oss för sammanhangets skull börja med att titta på tomt nr 28 närmast kyrkogården. Innan man byggde den nya kyrkan vid 1800-talets mitt gick kyrkogårdens gräns längre norrut, ungefär där dagens kyrkobyggnad börjar. Kyrkogårdens södra del av idag utgjorde 1726 en egen obebodd kyrktomt utanför kyrkogården. 1748 har man byggt ett hus på tomten som bebos av organisten Lind. 1813 finns det två hus på kyrktomten; den västra delen beboddes av organisten Lindgren, medan man på östra delen byggt en fattigstuga. När så den nya kyrkan byggdes på 1840-talet utvidgades kyrkogården till att omfatta även denna del så att den fick samma utformning som idag. Men i äldre tider låg alltså fattigstugan ungefär där trappan idag leder upp till kyrkogården.


Den här delen av dagens kyrkogård urgjorde före 1845 en egen kyrktomt. Där låg bland annat fattigstugan och organistens bostad.

Gästgiveriet

Gamla Gästgiveriet från 1900-talsvykort. Under en del av 1900-talet låg där Hvärdshuset Hvita Hästen, trots att det egentligen var grannhuset som hette Hvita Hästen.

Vi går nu vidare till det gamla gästgiveriet, tomt nr 29 på 1726 års karta och huset till höger på vykortet överst på sidan. Så länge man vet har Mönsterås gästgiveri legat på denna plats. Gästgiveriet fungerade också som krog där bönder och köpmän samlades vid marknader och andra sammanhang. Periodvis under 1700-talet synes huset även ha fungerat som tingshus. På gästgiveriets bakgård fanns stallar där bönderna kunde ställa sina hästar. När bönderna hade stannat kvar på krogen till senan kväll hände det att de valde fel häst, varvid hästen gick dit han var van och bonden hamnade i fel by. I modern tid förefaller huset ha varit omväxlande både värdshus och hotell. Periodvis har även detta hus kallats Hvita Hästen, trots att det egentligen var grannhuset som hette så. När jag besökte platsen idag fick jag intrycket att huset bestod av lägenheter. Tomtens norra del verkar ha varit obebyggd i alla tider. Sannolikt har det varit en samlingsplats och infartsväg ner till stallarna bakom huset.


Gästgiveriet av idag. Sannolikt privata lägenheter.


Gästgiveritomtens norra del verkar alltid ha varit obebyggd. Sannolikt en samlingsplats och infart till stallarna på bakgården.

Hvita Hästen

Hvita Hästen av idag.

Vi kommer så till Hvita hästen, tomt nr 30 på kartan från 1726 och huset till vänster (dagens Kinarestaurang) på vykortet överst på sidan. Enligt äldre kartor fanns det förr ett eller två småhus på denna tomt (1726,1748, 1765, 1813). På 1852 års karta kan man dock se att nuvarande hus har tillkommit. Vid denna tid bedrevs dock ingen hotell- eller krogverksamhet i detta hus, utan det stod grannen gästgiveriet för. Huset förefaller istället ha varit privatbostad där mestadels borgareänkor eller fröknar bodde.

Vid 1880-talets sker dock en förändring. Längre upp på Storgatan, där Patrics Herrmode idag har sin affär, låg på 1800-talet ett hotell med tillhörande krog. På 1880-talet flyttar hela denna verksamhet till Hvita Hästen och slås ihop med Gästgiveriet bredvid.

Verksamheten delades upp på så sätt att det gamla gästgiveriet (tomt 29) endast blev resandevåning, medan hotell- restaurang- och krogdelen hamnade i Hvita Hästen (tomt 30). Man öppnade också upp en gång mellan husen på övre våningsplan, så att man inte skulle behöva gå ut på Storgatan när man ville förflytta sig mellan husen. Brännvinsmagasinet (sedermera systembolaget) hamnade i Hvita Hästens gamla portgång. Den sk tumkrogen hamnade på nedre plan. På övre plan samlades köpingens finare herrar i den sk guldkrogen där det även fanns biljardbord. Man iordningställde också en mycket vacker trädgård med paviljonger som försvann pö om pö under 1900-talet. En av de första källarmästarna för den ihopslagna rörelsen var Albert Angelin.
Vid Alberts död delades rörelsen, varvid man också bommade igen gången mellan husen. Detta system ändrades ytterligare några gånger beroende på om det fanns en gemensam ägare eller inte.

Från omkring 1920 fram till 1900-talets mitt var hotellen spritfria, men i Hvita Hästen inrättades två rum utan insyn med omkring 40 fack, dit varje delägare hade en nyckel. Det var inte ovanligt att män mitt under en måltid lämnade bordet och gick en runda till sina fack.

I Hvita Hästen, som också kallades stadshuset eller societetshuset, hade både Mönsterås socken och köping under många år sina kommunsammanträden.


Närbild på Hvita Hästens symbol.

















Hvita Hästens hotellträdgård från 1800-talets slut.


På den här kartan från 1813 ser man tydligt gästgiveriet på tomt 29. Huset Hvita Hästen fanns ännu inte, utan på tomt 30 fanns endast ett par mindre hus. På kyrktomten, nr 28, ser man fattigstugan markerad med ett hus.


På den här kartan från 1852 ser vi att Hvita Hästen har tillkommit på tomt 30. Gästgiveriet ligger på tomt 29. Kyrktomten, nr 28, är nu borta och införlivad med den nya kyrkogården.


Vy från kyrktornet. Gästgiveriet till vänster. Hvita hästen därefter till höger.

Kuriosa
Priser på gästgiveriet omkring 1850
- En tre rätters middag: 30 skilling.
- Husmanskostmåltid: 24 skilling.
- En sup brännvin: 2 skilling.
- En kanna öl: 12 skilling.
- Ärtsoppa: 1 skilling.
- En bit mjukt rågbröd: 3 skilling.
- Ett rum för natten: 18 skilling (på vintern extra avgift för eldning. En brasa björkved kostade 6 skilling, av tall- och granved, halva priset). Nattlogi för betjänt kostade 8 skilling.

Vid 1800-talets mitt serverades mat och dryck i gästgiveriets källarsal. Där kunde det emellanåt gå mycket livligt till med drickande, armbrytning, fingerkrok och kortspel.

Kända gästgivare i äldre tid (ej nödvändigtvis ägare)
- Nils Ebbe (nämnd 1643)
- Nils Uddesson (nämnd 1669, eventuellt samma som Nils Ebbe)
- Collin (början av 1700-talet)
- Callman/Collman (nämnd 1745, kompaniskrivare)
- J. C. Back med hustrun Britta Callman.
- Peter Ström (nämnd som avliden 1756).
- Daniel Moberg (nämnd 1765)
- Acksell (nämnd slutet av 1700-talet)
- Göran Fagerström (början av 1800-talet)
- H. W. Egelin (blev gästgivare 1863).
- Anders Elof Johansson (1860- och 1870-talen)
- Albert Angelin (Innehavare av både Hvita Hästen och Gästgiveriet, slutet av 1800-talet.)
- Alberts änka Amelie Angelin (enbart gästgiveriet), 1900-talets början?
- Axel Hammarquist (först enbart Hvita Hästen, sedan även gästgiveriet, 1900-talets början-1930.)
- Adolf Lindén (enbart gästgiveriet en kortare tid efter Amelie Angelin).
- Carl Rudberg (sannolikt både Hvita Hästen och gästgiveriet, 1930-1942)
- Sven Eriksson (1942-1960)
- Evert Ryd (1960-?

De senaste årtiondena har jag inte kunskap om.

Källor och litteratur
Gamla kartor över Mönsterås med tillhörande texter.
Vykort.
Eric Nelsson - "Minnen och bilder från seklets början i Mönsterås köping" i Stranda 1972-1973.