4 januari 2011

Tre misstag - Fyra fullträffar

Jag har ju numera uppnått den ålder där man kan börja dela med sig av sina livserfarenheter. Håll till godo. För att ge artikeln en positiv slagsida redogör jag för tre misstag, men fyra fullträffar.

Tre misstag
1. Jag borde ha satsat på en yrkesutbildning innan jag läste det som intresserade mig. Det hade besparat mig många bekymmer. Men när jag gick i skolan sa alla yrkesvägledare att man skulle läsa vidare utifrån intresse. Ingen sa ett ord om att man skulle ta hänsyn till arbetsmarknaden. På den tiden hade inte heller facket fått igenom alla tokkrav som man idag skall uppfylla för att få ett specifikt jobb. Då kunde man ännu komma in i ett yrke genom talang och hårt arbete. Idag krävs i regel milimeterrätt utbildning. Spelar ingen roll om du är lämplig i övrigt. Men kom ihåg – skägget gör inte filosofen.

2. Man skall inte låta sinnet upptas av att finna en livskamrat. Så länge jag var ensamstående så handlade en alldeles för stor del av livet om att hitta någon att dela det med. Det orsakade mig många och svåra bekymmer. Enligt min erfarenhet tjänar det inget till att söka kärleken. Man ska inte störa den alls. En dag kanske den infinner sig. Eller inte. Många år hade onekligen blivit rikare om jag hade struntat i kärleksjakten och insett att en ensamvandring också är meningsfull.

3. Man ska inte bekymra sig för vad människor i allmänhet tycker och tänker om en som person, vilket jag gjorde alldeles för länge. Då blir man bara ängslig. Det är bara att gilla läget och inse att man är som man är. I bästa fall mognar man med åren. Det är bättre att dela sina tankar och ta eventuell kritik från en liten krets vänner. Däremot kan man lära sig mycket av sina fiender, om man nu har sådana.

Fyra fullträffar
1. Flytta hemifrån så tidigt du kan. Jag hade förmånen att få flytta hemifrån hyfsat tidigt efter att jag blivit myndig. Det har jag aldrig ångrat. Det skapar självständighet och är roligt.

2. Satsa på barnen när de är små och lägg karriären åt sidan. Jag hade förmånen att få vara hemma hos min dotter väldigt mycket under hennes tre första år. Det försköt dagisstarten ett par år och skapade trygghet. Alla har inte den möjligheten, andra vill inte. Det första har jag förståelse för, inte det andra. Politiker får ibland föräldraledigheten att framstå som att den handlar om jämställdhet och rättvisa mellan könen, när den borde handla om barnen.

3. När man väl har gift sig så är man gift. Det är ett livsförbund med många prövningar. In varietate concordia. När makarna Rapace skulle skilja sig intervjuade Aftonbladet Ola och skrev: ”Det som spökade i ex-makarna Rapaces äktenskap var vardagsslentrianen - Äktenskap, bostadsrätt, schemalagda hämtningar och lämningar”. Jaha, och vad trodde han ingick i ett äktenskap? Väx upp, Ola! Är man för fin för vardagens allehanda och inte särskilt glamorösa göromål så kanske man ska fundera på något annat än äktenskap.

4. Vinnlägg dig om disciplin. Disciplin låter tungt och är nog inte särskilt inne, men livet funkar bättre då. När jag började studera insåg jag att jag mådde bäst av att gå upp i tid varje morgon, gå till skolans bibliotek och arbeta med regelbundenhet. En viss vana av disciplin har man nytta av i olika livsskeden.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Jag är nyfiken på vilka tokkrav du menar facket ställer för att du ska få ett jobb..?
Vad jag vet så är det arbetsgivaren som väljer vem man ska anställa..!
MVH
Robert

Jonny sa...

Hej Robert! Ett exempel är Lärarfacket som så gott som alltid kräver att man ska ha lärarexamen för att få undervisa. Det finns fler exempel där facket kräver att en specifik utbildning ska premieras vid tjänstetillsättningar. Allt för att yrket skall få högre status, som gör att medlemmarna tjänar mer. Totalt sett skapar det en väldigt oflxibel arbetsmarknad. Facket sitter ju i regel med vid tillsättningarna och ibland sker förhandlingar innan tjänsten tillsätts. Missförstå mig inte. Facket behövs, men just på denna punkt är det lätt att slita sitt hår då det finns många jobb som egentligen kan gå bra att klara med alternativa utbildningar.

Anonym sa...

Jag tycker nog det är bra att man ställer krav på att lärare är utbildade i pedagogik.
Sen kan skolan bli bättre på att lyfta in andras kunskap i undervisningen.

Som fack så har man rätt att deltaga enl mbl vid chefstillsättningar för att det berör även andra medarbetare.
Beslutanderätten har fortfarande företaget...man sntäller vem man vill.
Vad man som fackrepr. kan göra är att argumentera för sin sak....men beslutet är företagets !

Den som har absolut makt är ett skyddsombud...han har rätt at stoppa ett i hans ögon farligt arbete...men det är den ende som har den typ av direkt makt.
Många hävdar att facket har för mycket att säga till om (framförallt från arbetgivarsidan) men det är mest propaganda som jag ser det.

Har själv några års erfarenhet från ev Sveriges största privata arbetsgivare.
Och det jag mest kommer ihåg är att...facket får ibland vara med o lyssna och framföra sina åsikter men arbetsgivaren bestämmer !/Robert

Jonny sa...

Jo, visst behövs facket. Men som jag ser det finns det en hel del yrken där det borde kunna finnas många ingångar till samma jobb, inte bara en specifik utbildning. I strävan att höja ett yrkes status så har facket framgångsrikt skapat en hel del enfiliga vägar till många yrken. Det är i alla fall den känslan jag får.

Anonym sa...

Tror du inte att det hänger ihop med att vi som medborgare/kunder ställer andra krav idag än man gjorde för 10...15 år sen.

Om du behöver ha elen lagad i din lägenhet så vill du att en utbildad elektriker kommer och ordnar den...inte e sjuksköterska, som kan vara bra i andra sammanhang...
Allt för att undvika felkopplingar,bränder eller andra personskador som följd om det inte görs riktigt !

Om du ska opereras...då vill du att en välutbildad läkare kommer (den allra bästa om du själv får välja) och inte en bilmekaniker.

Förr gick man till smeden om man hade ont i en tand...som drog ut den.
Idag kanske den går att laga av en välutbildad tandläkare och du får kanske behålla den./Robert

Jonny sa...

Jo, i många fall har specialiseringen varit oss till gagn. Där har du en bra poäng. Men vissa yrken tror jag vinner mer på mångfald (kan ju bara uttala mig om de där jag har viss erfarenhet - bibliotekarie, journalist, lärare).

Anonym sa...

Kan hålla med dig om att man ibland tittar för mycket på formalian.
Som jag skrev tidigare så tror jag både skolan och dess elever hade tjänat på få annan input ibland, både ifrån samhället och näringslivet.
Tänk så många äldre det finns med oerhörd kunskap och livserfarenhet som inte tas tillvara.
Ibland kan jag tycka tt vi uppfinner hjulet gång på gång...

Man lär ju inte vara nån fara för samhället om man bibliotikarie eller journalist...fast det senare kan ställa till det om du inte har koll på vad som får skrivas och inte....fast ingen lär väl dö eller fysiskt skadas av det i vart fall-)/Robert