Med anledning av mitt inlägg där jag sågade några aspekter av Fas 3, så frågade en god vän med iver och hopp i rösten om jag hade gått och blivit sosse. Svaret är kort och gott - nä!
Förvisso driver alliansregeringen en politik som drabbar vissa redan utsatta grupper i samhället, och detta gör förstås att man i sociala frågor drivs åt vänster. Jag ser det som en nödvändighet för att värna människans värdighet. Jag kommer dessutom från enkla förhållanden och lever enkelt själv, vilket gör att jag har oerhört svårt för överklassens sätt att betrakta världen.
Men det gör mig inte till socialdemokrat. Jag finner det absurdt att staten på typiskt sossemanér ska in och styra och ställa och försöka diktera hur enskilda och familjer skall leva sina liv. I många frågor är jag nog att betrakta som värdekonservativ. Och så har jag en helt annan syn på småföretagande än vad Socialdemokraterna traditionellt sett har.
Så jag säger som jag brukar säga: "Hjärtat till vänster, men huvet till höger. Det blir bäst för alla". Lite småschizofrent, precis som arbetsmarknadspolitiken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar