22 mars 2011
Några ord om Libyen
Bästa kompisar.
Tre noteringar om Libyen
För att undvika missförstånd - Låt mig klart och tydligt få deklarera att Khaddafi är en av historiens skurkar som borde underställas internationell domstol. Inte tal om annat. Låt mig ändå få göra tre noteringar mot bakgrund av FN:s och NATO:s militära ingripande i Libyen.
1. Genom den militära aktionen så sänder FN ut signalen att man har mandat att påbörja krig mot varje statsledare som förtrycker civilbefolkningen. Därmed har man öppnat dörrarna för militära angrepp mot Nordkorea, Kina, Syrien, Iran, Vitryssland mfl diktaturer. För nog måste man agera konsekvent. Man kan ju inte selektivt bara attackera en av världens virrpannor. I värsta scenariot kan man tänka sig att länder som Ryssland tar detta som förevändning för att i framiden angripa länder med rysk minoritet som man anser vara ”förtryckt”.
2. Media målar upp en bild av att den grundläggande kampen står mellan den onde Khaddafi och den goda rebellrörelsen. Och vad gäller Khaddafi så behöver vi inte tvivla. Men låt mig få uttrycka vissa tvivel att alternativet är demokrati i västlig mening. Det har ju visat sig att en majoritet av befolkningen i Egypten vill införa Sharialagar och öka Islams direkta inflytande över all lagstiftning. Om en majoritet vill det, så är det förstås i en mening demokratiskt att göra så, särskilt om man menar att demokrati bara består av majoritetsvälde och inte även omfattar vissa grundläggade fri- och rättigheter. Och när det på 1970-talet blev revolution i Iran så ska vi komma ihåg att det var en folklig revolution som gav ayatollorna makten. Det finns ingen anledning att tro på en dramatiskt annorlunda utveckling i Libyen. De unga män som idag modigt rusar mot Khaddafis armé är nog inte i första hand skolade i demokratiskt tänkande som vi är vana vid, utan relativt bokstavstrogna muslimer. Tyrannen Khaddafis dagar är räknade. Men förmodligen tar en annan regim över. Det kanske inte blir som i Iran, men räkna med ökat inflytande från människor som tar Islam på blodigt allvar och räkna absolut inte med fria val och religionsfrihet.
3. Det är minst sagt förvånande att alla partier vill skicka svenska JAS-plan till Libyen. Det känns något obehagligt att endast SD är emot denna befängda idé. Svenska plan skall förstås försvara Sverige. Jag har via mina skattepengar inte gett något annat mandat. Allt prat om globalt ansvar drivs ibland för långt. Det finns på tok för många katastrofmoralister som gör allt för att ge en dåligt samvete för att man försöker leva ett normalt liv i fred och glädje i det lilla. Jag vidhåller - jag är helt utan ansvar för kriget i Libyen. Mitt ansvar består i att hjälpa den drabbade befolkningen humanitärt, inte skicka stridsplan för att döda deras förtryckare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Om nu svensk JAS Gripen ska användas i Libyen kan man väl säga att Sverige är i krig för första gången sen 1815. Ska svenska stridsplan även användas på andra håll i världen, t ex Jemen, Bahrain?
Svenskt stridsflyg har använts i Kongo på sextiotalet.Då med J 29
flygande tunnan.
J 29:an flygande tunnan användes i Kongo 1961-62 och gjorde en viktig insats. Insatsen bestod i att fälla och tvinga ner Masgister Fougaplanen som var ett ständigt hot i luften för oss på marken. Jag såg vid flera tillfällen hur tunnan anföll militära mål med gott resultat. Striderna i Kongo var reguljära strider och inte bara incidenter vilket innebär första striderna i modern tid för svensk trupp. Fougaplanen har spelat en roll när Dag Hammarskjölds plan sköts ned från Elisabethville där vi var.
SE f.ö.
http://svtplay.se/v/1441063/oppet_arkiv/skyttegravar?sb,k103107,3,f,103139
http://svtplay.se/v/1441034/oppet_arkiv/jaktgruppen?cb,a1364145,1,f,103139/pb,a1364142,1,f,103139/pl,v,,1441002/sb,k103107,2,f,103139
vi är dessutom i Afghanistan o krigar så första gången sen 1800-talet är det inte.
Jo, vi är och "krigar" både här och där. Jag tycker i allmänhet att det är rakt förnedrande mot de människor som upplevt/upplever riktigt krig att säga att Sverige ligger i krig. Min bästa vän kommer från ex. Jugo. Han berättade en historia för mig. Han kommer från en stad på den kroatiska kusten. Staden ligger vackert belägen på en halvö med en bergskedja inlands. Min vän hade spenderat de senaste fyra dygnen i ett skyddsrun och den mat man hade fått med sig hade tagit slut dagen innan. Det hade gått ca 6 timmar sen den senaste granatatacken och min vän, som då var 11 år hade tjatat i timmar på sin mamma att de skulle gå hem och hämta något att äta. Efter flera timmars tjat gick hans föräldrar med på att gå hem. De gick upp från skyddsrummet, som låg i ett intilliggande hyreshus, och gick hem. Det enda de hade hemma var ägg, mjöl och mjölk. Innan de hinner börja laga mat börjar fiendens nästa attack. Från Adriatiska havet, från luften och från bergen kastas granater simultant och min vän och hans föräldrars enda chans att undkomma granaterna var att gömma sig i badkaret, som låg mitt i lägenheten, utan någon yttervägg i den direkta närheten. Efter att i 20 minuter delat badkar med båda sina föräldrar var faran över och alla tre hade som tur var överlevt.
Poängen är denna: min vän är idag 29 år och kan fortfarande inte äta pannkakor.
Så visst kan vi diskutera huruvida vi ska skicka jaktflyg till olika länder, men Sverige ligger inte i något krig.
Man kan formulera sig på olika sätt. Sverige deltar i en FN-aktion för att skydda civilbefolkningen, kan man ju säga om man vill formulera sig fint. Men JAS-plan är väl tänkta att användas i krigsaktioner. Så till vida deltar då Sverige i ett krig med JAS-planen. Det finns olika grader av elände förstås. Jämför man med dom som upplevt krig på hemmaplan så framstår ju Sverige som sällsynt skonat. Sverige som nation kan man knappast säga befinner sig i krig. Det har vi inte gjort sedan 1800-talets början. Däremot deltar vi i olika FN-aktioner i krigszoner som kräver våldsinsatser. Jag är nog ytterst tveksam till detta. Men det beror nog på att jag så innerligt trött på hela den globala trenden där man ska ta ansvar för allt och alla.
HejJonny!En fundering,vad händer om det kommer ett antal afganer och eller libyer hit och anfaller(skjuter,spränger),militära,polisiära och civila mål?Folkrätten? Håkan.
Ja, rent teoretiskt så skulle man ju kunna tänka sig att Khaddafitrogna tar sig hit och anfaller vissa mål eftersom de betraktar Sverige som en fiende i kriget. Lagen om staters suveränitet tror jag dock upphävs om man kan befara folkmord, vilket man väl använder sig av i Libyen. Därför kan knappast anfall mot Sverige sägas ingå i någon folkrättslig rätt till självförsvar, om det är det du menar.
Såvitt jag har förstått det skulle JAS-planen sett till att den flygfria zonen upprätthölls. Inte bomba Khadaffi. Dessutom kan vi inte säga att vi är helt utan ansvar för krig på olika platser i världen. Utan vår (västvärldens) hjälp alternativt välsignelse hade ingen av de nu avsatta ledarna kommit till sin post. Och utan vår "realpolitik" skulle de inte suttit i 35 år.
Skicka en kommentar