Den här tavlan målades av Erika Hackman, gift Berg, 1810 och anges vara målad i Mönsterås. Uppgifterna har dock ifrågasatts eftersom ingen känner igen motivet. Men det finns väl ingen anledning att betvivla att det är från mönsteråsbygden. Det kan säkert ha sett ut så här vid något kustparti - centralt eller lite utanför. Erika Hackman var dotter till prosten Hackman och var bara i 16-årsåldern när hon målade tavlan. Hon dog 1875, 81 år gammal i Mönsterås.
Frågan är om det finns någon äldre tavla med Mönsteråsmotiv. Det finns ju en gammal teckning som visar den medeltida kyrkan 1634, men så värst mycket mer undrar jag om det finns.
7 kommentarer:
Under 1634 gjorde Johannes Haquini Rhezelius som en av de första som dokkumenterade kyrkor och fornminnen resa i Småland. Bland annat finns en skiss av resterna av Pata kapell och en uppmätning av Kronobäcks klosterruin från den tiden. Inte omöjligt att han har dokumenterat kyrkan på åsen. Det vore intressant att söka i hans material.
Jo, han ritade Mönsterås kyrka. Jag har visat den på bloggen vid ett tillfälle. Kolla länken:
http://monsterasbloggen.blogspot.com/2010/06/nar-kristnades-monsterasbygden.html
Korsvirkeshus med halmtak på Mönsterås landsbygd - var det verkligen vanligt? Dessutom en alle´(adel?). tegel på avträdet och det vänstra huset verkar ha en rundad absid och saknar skorsten - ser mer ut som en skånsk landsortskyrka än något i Mönsteråstrakten. Möjligen är också stängslet mot granngården flätat - det talar i så fall också för Skåne.
Ja, man får onekligen lite Skånekänsla, men jag kan inget om hur husen byggdes i olika landsdelar. Det kan kanske ha förekommit visst kulturellt utbyte. Men visst - jag minns att man fick läsa etnologi några poäng och där var det ju oerhört strikta gränser på kartorna när det gällde byggnadsstil och sådant. Frågan är varför prästdottern skulle skriva Mönsterås med datum om hon inte målat den här. Eller så kan hon ju ha målat den här men inte haft för avsikt att måla av något från bygden.
Hon kan ju ha målat av en annan tavla...
Halmtak på lador fanns här och där på Öland och längs kusten - men sällan på boningshus. Om prästdottern själv bodde på en gård med halmtak skulle hon nog inte ha missat att måla dit takryttarna - de korslagda trän som håller nockhalmen på plats. Ibland användes långa käppar istället - men inget av detta är ditmålat.
Man kan också se att hästen går i grisepass. Kan det verkligen vara oavsiktligt målat - när hon är så duktig med övriga detaljer på hästen?
Stort tack för lektionen! Mycket intressant och lärorikt.
Skicka en kommentar