Mönsteråsbloggen granskar Mönsterås skolgårdar - Mölstadskolan

Ny artikelserie om Mönsterås skolgårdar
Idag börjar jag en ny artikelserie om skolgårdarna i Mönsterås kommun. Jag kommer att besöka varje skolgård och göra en egen bedömning utifrån olika kriterier – storlek, landskap och underlag, attraktioner, säkerhet, mysighet/trevlighet. Förhoppningsvis lyckas jag också få några barn att uttala sig om sin skolgård, men ett par standardfrågor utan djupare samtal säger förstås inte så mycket. Många av Mönsterås skolor tillkom under 1960- eller 1970-talen när det var stora sterila asfaltöknar som gällde. Idag är trenden i framåtsträvande kommuner att inrätta mer gröna skolgårdar. Men nu ska vi alltså undersöka skolorna i Mönsterås. Först ut till granskning är Mölstadskolan.

Mölstadskolans skolgård

Storlek

Mölstadskolan måste ha Mönsterås i särklass största skolgård, vilket förstås innebär en bra potential. Tyvärr har man kanske inte lyckats utnyttja möjligheterna maximalt – det borde exempelvis finnas utrymme för betydligt fler pedagogiska elevprojekt än idag (egna odlingar etc) – men här finns ändå en ganska bra variation. Vissa ödsliga ytor undrar man dock vad de egentligen används till. Men jämfört med många andra små klaustrofobiska skolgårdar så är Mölstadskolan förstås ett himmelrike av yta. Betyg: 5.

Landskap och underlag
Mölstadskolan har en ganska bra variation, även om man inte får någon paradiskänsla direkt. Tyvärr har man kvar en steril asfaltöken från 1960-talet i ena skolbyggnadens närområde. Idag finns det olika alternativa material som man hade kunnat använda istället. Likaså kan man fundera på om det verkligen behövs två stora planer med grus. Den ena borde man kunna så in med gräs. Men skolgården har ändå några pärlor. Jag tänker på några små dungar med träd och stenar som skapar lite liv och atmosfär. De tidigare så vanskötta rabatterna har man fixat till och man har även planterat några nya träd. Ett par lekplatser och ytor för bollspel finns också. Framför allt har skolan ett härligt, men omtvistat, gränsområde mot villatomterna i söder. Där finns ett busk- och trädparti med små gångar som lite mystiskt leder in i en annan värld. Enligt min dotter får dock barnen inte vara där, även om de nötta gångarna vittnar om något helt annat (civil olydnad i dess bästa bemärkelse). En fröken hade gett dem tillåtelse, men en annan sagt nej. Ledsamt om barnen inte får vara där. Marken tillhör ju, vad jag kunde se utifrån befintliga tomtgränspinnar, skolan. Jag hoppas verkligen att barnen får nyttja området på rasterna, för det är en fantastisk miljö för barn med fantasi. I övrigt kan tilläggas att det tyvärr ligger kvar några fula högar med grus och sand efter att man tagit bort barackerna. Betyg: 3

Attraktioner

Mölstadskolan har väl ungefär det man kan förvänta sig och lite till. Här finns två lekplatser med klätterställningar och gungor, låt vara att en av gungställningarna bara hade fyra gungor trots att det finns utrymme för sex. Dessutom finns en fotbollsplan, en basketplan, bordtennisbord, en ny kompisgunga, ett plank, bra studsvägg, linbana och några andra små anordningar med osäker funktion . Det man kan sakna är väl en rutschkana. Det fanns en sådan förr, men den verkar vara borttagen. I anslutning till den gamla rutschkanan fanns det också en tunnel genom en kulle, men den är också borta. Kullen verkar inte heller vara lika hög som när jag var barn, vilket förstås försvårar möjligheterna att åka iskana där under vinterhalvåret. Ett litet trähus från min skoltid där man kunde söka skydd när det regnade (samt klättra upp på taket) är också riven. Och vad har hänt med fenomenet hoppa hage? Jag hittade bara en hage med nästan förbleknade vita streck. Skärpning! Men som helhet har skolan dock ett bra och varierat utbud. Man verkar ha insett att alla barn inte är stöpta i samma form. Sätt dit en rutschkana, ett par hagar och ett utomhustak av något slag så kan betyget höjas än mer. Betyg 3+.

Säkerhet
Skolgårdens säkerhet bedömer jag som godkänd, men med vissa anmärkningar. Asfaltunderlag är alltid en säkerhetsrisk. Här finns också de gamla stolparna utanför skolhusen som man ju inte kan bli av med eftersom de har en bärande funktion. Där hände det en del olyckor under min skoltid. Ungar sprang gång på gång in i stolparna med huvudet först, någon gång så illa att en ambulans fick hämta tjejen som fått svår hjärnskakning. En fönsterruta var trasig, låt vara högt upp. Runt rabatterna löpte vass kantsten, vilket är helt onödigt. Och i det lummiga södra området ligger det en gammal brunn, men den hade tungt lock på och man får förmoda att den dessutom är igenfylld under locket. Lekplatsernas anordningar verkade annars vara i gott skick. Två av skolans sidor gränsar till vägar. Visserligen är hastigheten sänkt där, men min erfarenhet säger att många struntar i det och gasar på. Kanske borde skolan satsa på fullgott staket runt hela skolan, och inte som idag bara vissa delar. Betyg: 2+

Mysighet/trevlighet

Man kan inte påstå att Mölstadskolan skolgård är vacker, men jämfört med många andra är den ändå ok. De stora ödsliga ytorna inger ingen mysighetskänsla, men små oaser av träd, dungar och buskar bidrar till ett godkänt betyg. Betyg: 3.

Utlåtande från elev
Vad tycker du om din skolgård?

Elev: Den är jättebra.

Är det något du saknar på skolgården?

Elev: Ja en stor rutschkana. Vi önskade en kompisgunga och det fick vi. Nu vill vi ha en rutschkana.

Sammanvägt slutomdöme: Mölstadskolan är på gränsen mellan en trea och en fyra. Skolgårdens stora ytor gör att den har potential och fortsätter man utveckla den, så kan den inom några år få en klar fyra i betyg, under förutsättning att eleverna tillåts utnyttja den mysiga södra delen, att fotbollsplanen sås in med gräs och klipps, att man ordnar en rutschkana och några hagar och bygger ut sträckorna med staket.

En asfaltöken med rötterna i 1960-talets skolfilosofi är det första som möter när man går in på Mölstadskolans skolgård.

Området utanför mellanstadiet. Jag tror det är ganska nyplanterade träd till höger och trevliga sittplatser runt den ena planteringen.

En stor grusplan utan given funktion.

De här stolparna ställde till det en del under min skoltid på 1970-talet. Många ungar sprang in i dem med huvudet före.

En krossad ruta vid Gymnastikhallen.

Bordtennis ingår i utbudet. Dock finns det bara ett bord att konkurrera om.

Kanske den mest klassiska dungen vid skolgården. Där var jag själv mycket som barn, och jag känner igen varenda sten, men jag tror den hade fler träd då.

Hoppa hage gjorde flickorna när jag gick i skolan. Nu hittade jag bara en förbleknad hage.

Ännu en liten dunge. I bakgrunden skymtar den nya kompisgungan.

En basketplan finns det. Utmärkt. Basket är en härlig, och tyvärr, underskattad bollsport. Undrar om Mönsterås har någon aktiv basketklubb längre? Dottern vill börja spela basket.

En av lekplatserna. Gungställningen har utrymme för sex gungor, men det finns bara fyra.

Grushögar ligger kvar efter att man tagit bort barackerna.

Den gamla fotbollsplanen, nu med nätmål. Återstår bara att så in planen med gräs.

Del av härligt område vid skolgårdens södra gräns. Olika uppgifter figurerar om barnen får leka där eller inte. Sannolikt får de inte det.

Brunn.

Del av skolgårdens södra område. Eleverna får vara på stenen, men inte bakom. Eh...

Vy över skolgården.

Linbana. Numera i gott skick.

Den gamla kullen har inte längre någon rutschkana eller tunnel. Dessutom såg den avskalad ut. Tveksamt om man kan åka isbana nedför den numera.

Del av skolgårdens andra lekplats. Här fanns förr ett trähus där man kunde söka skydd vid regn.

En grind är öppen in till en villtomt vid skolgårdens södra del.