Bästa fotbollsminnena 2011

Bästa minnena fotbollsåret 2011

Säsongen är inte helt över än eftersom det väntar ett par kvalmatcher för herrarna, som är nog så viktiga. Men jag tar mig ändå friheten att redan nu bokföra de bästa fotbollsminnena från denna säsong hittills. Orkar inte riktigt med de seriösa analyserna än.

Herrarna

1. Den första halvtimmen mot Läckeby i våras var bland det bästa jag har sett GIF göra. Motståndet var kanske inte högkvalitativt just den dagen, men ändå.

2. Mönsterås hade blivit förnedrade av Blomstermåla i derbyt, och går i påföljande match ut och spelar skjortan av Rockneby som om ingenting hade hänt. Nerver?

3. Sista seriematchen mot Rockneby var en sällsynt nervös upplevelse som man inte vill vara med om allt för ofta. Behövde inte motionera den dagen. 90 minuters hjärtklappning borde räcka.

Mest surrealistiska upplevelse: Att komma till Böda/Högby och mötas av Björn Afzelius mest blodröda sånger om arbetarklassens vedermödor och Fidel Castros förträfflighet. Den gammelmodiga högtalaranläggningen gav dessutom Björns vibrato lite extra indignationsdaller. Klasskamp på Böda IP som sedermera övergick till fotbollskamp. Har svårt att släppa denna upplevelse. Gick Bödaspelarna igång på denna musik? Musiken gjorde mig så distraherad att jag senare under matchen sparkade till en boll som kom farande med min stukade fot som därmed gick sönder än mer och orsakade mig 5 dagars total orörlighet. En annan musikalisk chock drabbade mig hemma på IP när man en gång spelade Magnus Ugglas låt Jånni Balle.

Från den här lilla kuren strömmade det ut socialistiska kampsånger i Böda.

Bästa kaffet serverades på Dampevallen i Rockneby. Utsökt fyllig smak.

Bästa korven bjöds på Åbyvallen i Läckeby som hade en ganska tjock kryddig korv som fått vara exakt lagom tid i vattnet. Många kokar sönder korven som ju i regel bara bör värmas upp ordentligt.

Bästa idrottsplats (bortamatch): Norra Tång hade en bra lekplats för barnen, bra toalett och hyfsade bänkar. Kåremo bör få ett hedersomnämnande för sina läktare.

Vackraste resan: Till SSG på östra Öland.

Damerna

1. Seriefinalen mot Vimmerby en magisk sommarkväll i juli på IP insvept i en filt av regn. 90 minuters fotbollsmagi!

2. Den andra seriefinalen mot Vimmerby på en knappt färdigställd konstgräsplan där man slapp betala inträde och där man började inse att det faktiskt kunde bli serieseger.

3. Höstmatchen mot Tjust där seriesegern säkrades var en nervös minnesvärd tillställning nere på IP som slutade med jubel.

4. Avslutningsscenerna efter matchen mot Västervik med guldhattar (bollutdelning) mm.

Bästa viktigaste enskilda prestation: Senadas 2-1-mål mot Vimmerby 1 juli. Ett härligt frisparksmål rakt upp i nättaket från långt håll. Matchen stod och vägde när målet kom.

Mest surrealistiska upplevelse: När jag plötsligt mötte Ingvar Gunnarsson som domare i Krokstorp.