Tre svar i ett

Det händer att jag får frågor som inte handlar om lokalhistoria eller fotboll. Idag kör jag ett uppsamlingsheat med tre frågor och svar i ett inlägg. Ni som inte är intresserade av min person, bokutgivning eller bloggens framtid kan med fördel hoppa över dagens inlägg.

1. Har du gett ut några andra böcker än "På Åsen. En resa genom tidernas Mönsterås"?

Svar: Jag kan i hast lista det jag har skrivit genom åren som kan räknas som publikationer. Det är inte så mycket.

Publikationer (med ISBN-nummer)

Böcker
Äktenskap, reproduktion och social rörlighet i Fliseryds socken under 1700- och 1800-talen, 1993, ingår i skriftserien Scripta Minora/ Högskolan i Växjö, nr 19. 61 sid.

På Åsen. En resa genom tidernas Mönsterås, 2011, Recito förlag. 193 sid.

E-artiklar

Vetenskapens gärdsgårdar och slutna rum: Ett bidrag till en förruttnelseprocess och ett nybygge,  i: Humanetten, nr 2, 1998. Medförfattare Kenneth Strömberg.

Är dagens historievetenskap och humaniora fri och kritisk? I: Humanetten, nr 5, 1999.

Recensioner

Recension av Helgonet i Nidaros, ingår i: Historielärarnas förenings årsskrift 1998/1999, sid 156-157.

Recension av friluftshistoria, ingår i Historielärarnas förenings årsskrift 1999/2000, sid 216-217.

Publikationer (utan ISBN-nummer)

Diverse artiklar i dagspress – främst kulturartiklar, men även några nyhetsartiklar 1990-2011.

Omkring 200-300 bokrecensioner, 1998-2011.

Omkring 1000 artiklar i skiftande ämnen på Mönsteråsbloggen, 2008-2011.

Omkring 10 akademiska uppsatser i historia, litteraturvetenskap, filosofi och vetenskapsfilosofi, bland annat magisteruppsats, 1988-2000.

Det Cedergrenska huset. Ett hus och dess människor under 300 år, 2011, mindre skrift.

Planerade böcker

En byhistorik om Krokstorp. Forskningen färdig och en del skrivet.

En bok om Sivar Ahlruds bokserie Tvillingdetektiverna. Boken i princip färdigskriven. Återstår att redigera och lösa vissa upphovsrättsliga frågor.

En deckare i Mönsteråsmiljö. Försöker tänka ut intrig och persongalleri.

+ ett par än så länge hemliga idéer.

2. Hur länge tänker du hålla på med bloggen? Tänker du förändra den?

Svar: Det vet man aldrig. Arbetet med de andra böckerna lär ta sin tid, vilket innebär allt kortare inlägg på bloggen. Vad gäller bloggens utseende så finns det ju andra mallar man kan testa, men jag har inte orkat ta itu med det. Däremot tänker jag nästa säsong komplettera det skrivna försnacket inför matcher med videoförsnack. Det betyder alltså att jag kommer att vara kammad i alla fall en gång i veckan.

3. Du skriver att du är asocial. Det är inte mitt intryck av dig. Kan du utveckla?

Svar: Ja, jag har ibland använt det begreppet om mig själv så då får jag väl ta ansvar för det. Jag ska kort försöka förklara mig.

A.  För det första har jag en ganska god portion självdistans och raljerar ibland med mig själv för att belysa en större samhällsproblematik. Det finns ofta en gnutta självironi i det jag skriver. Känner man inte mig så är det förstås omöjligt att känna av den nyansen. De flesta skulle förmodligen inte kalla mig asocial. Det ligger i sakens natur att man inte kan vara alltför asocial när man som jag har undervisat och jobbat på bibliotek där man möter människor varje dag.

B. För det andra har jag sedan barndomen varit blyg och känner mig sällan bekväm i mindre sällskap. Någon social fobi skulle jag dock inte vilja kalla det. Jag skulle tro att jag hamnar inom ramarna för det ”normala” på en skala. Men visst föredrar jag att sitta i ett stort publikhav framför ett litet bord med ett fåtal människor. Hellre anonym i Svenska Kyrkan än omkramad i Pingstkyrkan. Hellre ett storkalas på 100 personer än en samling på 8. Vi är alla olika.

C. I samband med föredrag etc har jag inga som helst problem att prata, vilket dock en hel del annars sociala människor har.

Så nu var det avklarat. Min uppfattning är annars att asociala människor inte utgör något samhällsproblem. Problemet är snarare den sociala normen som kräver att du skall vara social för att framstå som normal och attraktiv på exempelvis arbetsmarknaden. Man ska också akta sig för att sätta likhetstecken mellan att vara social och fungera socialt och vara trevlig. Det finns förstås sociala människor som är otrevliga och asociala som är trevliga.