Det händer att jag får frågor av det slaget, trots att jag
egentligen inte har hållit föredrag särskilt ofta. Samtidigt kan jag ju inte
dementera att det gått hyfsat de gånger jag har försökt. Men i stort sett
begränsar det sig till några kurser i historia tillsammans med Peter Danielsson
vid Växjö Universitet en gång i tiden, och så några föreläsningar i historia i Mönsterås med omnejd. Men
jag ska ändå drista mig att ge några råd.
1. Hitta ett vinnande koncept. Att
kulturaftnarna jag hade nyligen lockade mycket folk beror inte så mycket på
mig, utan på konceptet med gamla Mönsteråsbilder. Hade jag stått där och pratat
om skruvar och muttrar hade det förstås inte kommit några.
2. Var dig själv och bjud på din personlighet.
Personen kan trots allt spela en roll. Och försök absolut inte efterlikna någon
annan. Om du inte är en skämtare som drar ner skrattsalvor, så försök inte ens
tänka tanken att du ska göra det. Själv är jag knastertorr och har utvecklat
det till mitt signum så att den knastertorra humorn blir en integrerad del av
föreläsningen. Brinn samtidigt för ditt ämne, utan att för den skull härma Knut
Knutsson i Antikrundan.
3. Manuskript eller utantill? Jag har
träffat allt för många som försöker spela allan och tror att de ska kunna prata
spontant eller lära sig allt utantill. Ofta har de trasslat in sig och förlorat
den röda tråden redan efter fem minuter. Det som är tänkt att framstå som
spontant blir i slutänden bara respektlöst. För poängen med ett föredrag är ju
inte att briljera. Enligt min erfarenhet
vill många hellre höra ett välformulerat föredrag där man utgår från ett
manuskript, än ett slarvigt yvigt föredrag utan manuskript. Men lär dig att
bara titta ner i manuskriptet ibland för att sedan se ut över publiken.
4. Vilken pedagogik är bäst? Det brukar ju
sägas att det klassiska föredraget där en person står ensam och föreläser
längst fram är på väg bort. Man får liksom inte vara en besserwisser som tror
sig kunna lära ut något. Det anses förmätet. Människor har blivit så vana vid
snabba TV-klipp att de inte orkar sitta ner och lyssna. Man pratar istället om
upplevelser och delaktighet.
Min erfarenhet är dock att det finns ett
stort behov av att bara gå och lyssna på en berättelse. Det måste få finnas
oaser där man bara får sjunka ner och lyssna. Jag har nästan alltid och med gott
samvete hållit klassiska föredrag och det brukar aldrig vara några problem.
Ibland kan man komplettera med bilder. Givetvis bjuder man också in dem av
publiken som så önskar att komplettera eller ställa frågor. På så sätt får man
också en dialog. Handlar det om barn är det kanske bättre med en mer praktiskt
upplagd pedagogik.
5. Hur bemöter jag kritik? Ja, det händer
ju ibland att någon inte ställer frågor bara för att de är nyfikna, utan för
att de är ute efter att få ut föredragshållaren på hal is. Mitt råd är att
hålla sig lugn. Erkänn om du inte kan något. Det är visserligen alltid bra att
kunna 900% mer än det man talar om, men ibland kan man inte. Säg istället att
du kan försöka ta reda på det och sedan höra av dig. Eller så kan man skicka
frågan vidare till publiken – kanske kan någon där svara. Ha lite
is i magen.
6. Var väl förberedd. Detta är oerhört
viktigt av respekt gentemot dem som kommit dit.
7. Är du väl förberedd så kan du också
agera med viss pondus. Be inte om ursäkt för att du är där och ska prata. Folk
har ju kommit dit för att lyssna. Det finns inget värre än föredragshållare som
ber om ursäkt för att de finns. Agerar man för osäkert så sitter publiken och
far illa av att du far illa.
8. Om du ska visa bilder, se i god tid till
att tekniken fungerar. Krånglande apparatur kan ställa till mycket mer än man
tror.
9. Ansträng dig för att krydda föredraget. Om
du har humor kan du lägga in humoristiska passager. Saknar du humor kan du
kanske lägga in en och annan dramatisk berättelse. Skapa dramatik. Spetsa till det lite ibland för att hålla alla vakna.
10. Det gäller också att klara det som händer efter föredraget. Många är som känsligast då. Några får huvudvärk när anspänningen släpper. Vet man med sig det, kan man ta en tablett i förebyggande syfte. Om det gick dåligt så ska man inte ge upp, utan försöka lära sig av misstagen. Gick det bra så är det bara att jobba vidare och förfina. Får du beröm, så var tacksam för det. Jag vill inte vara cynisk, men räkna också med att det kan finnas de som försöker ta ner dig på jorden. Det får ju inte gå för bra. De hade kanske en viss uppfattning om dig från början och kan inte tåla din framgång. Men det är inte dom du håller föredrag för. Du har inget kvar att bevisa.
11. Om det inte gäller skolarbete bör man tänka på om man ska ta betalt eller inte. Många utgår ifrån att kulturarbete ska vara gratis och blir sura om du inte vill jobba superidealistiskt 80 timmar (vilket det lär bli om man ska förbereda ett föredrag på en timme). Jag har alltid jobbat idealistiskt, men märkte att det till slut blir ohållbart. Alla vill till slut att man ska komma och föreläsa gratis. Jag har följande principer: A. Gratis i samband med boklansering eller särskilt behjärtansvärda sammanhang. B. 500 kr hos föreningar i Mönsterås och i övrigt behjärtansvärda sammanhang. C. 900-1900 kr hos övriga beroende på föredragets komplexitet och beroende på om arrangören får ersättning för mig från någon centralorganisation. Riktpriset som rekommenderas är 1900 kr, så jag är ändå billig.
12. Av princip bör man aldrig gå med på att föreläsa i tjänsten, så vida man inte är universitetslärare eller dylikt. Men det blir ofta bara så att arbetsgivaren drar nytta av ens förmåga billigt, istället för att behöva köpa in tjänsten separat. Du förlorar garanterat på det och föreläsningskonsten devalveras.
23 mars 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Intressanta synpunkter på föreläsandet och sammanhängabde bildvisningen som Jonny har.Man funderar alltid på upplägget och känner igen en hel del kring funderingarna.För egen del håller jag och slipar mitt föredrag om striderna i Kongo på 60-talet. Det är första gången på 150 år som svenk trupp har varit i ett regulärt krig, men är för de flesta svenskar är det en glömd historia.
I kokurrens med alla andra media så är ett unikt material viktigt likaså så har kraven på bilder ökat.Som i Jonnys fall är det viktigt med omfattande kunskaper och kunna servera dessa.
Det finns ändå ett stort intresse i kommunen för natur och kulturhistoria, som kan utvecklas.
Hej alla!
Jag har hört Jonny hålla föredrag ; mycket intressant, men det behöver jag väl inte nämna!
Eje! När kommer DITT föredrag? Visst minns jag Kongokrisen! Min militärtjänstgöring slutade 1959, och det var från sommaren 1960 till sommaren 1964 som "vi" gjorde en insats! Ja, "vi" inkluderar inte mig, hade nog inte haft så stor möjlighet att bli uttagen. Det verkar som om DU var där, Eje! Säkert gjorde våra soldater en god insats.
En episod det skrevs om i tidningarna var att en svensk soldat skjutit en gris med sin kulsprutepistol! Annars fanns det väl andra svin att skjuta på där!
Minns också att vi hade en del J 29:r (populärt kallade"flygande tunnor") i Kongo, men minns inte huru många, men det kanske avslöjas i Ditt kommande föredrag! NÄR bli det? Bered Dig på att en liten grå gubbe kommer dit, och många andra ; gissar / hoppas på "fullsatt!"
Hälsningar!
D S Ernst.
Jag ställer gärna upp for en kväll i Mönsterås med ett föredrag. Några organisationer har fått erbjuandet men inte hört av sig, däremot har hållit ett för Rotary i Kalmar och kommer hålla ett i Västervik för FN-veteranerna.
Jag var där i Kongo i det mest kritiska skedet och upplevde det mesta som du nämner. Fick även se "tunnorna" i aktion. Den skjutna grisen kan ingå i den mediabild som förekom i pressen i Belgien och Frankrike och som togs upp i Sverige. En psykologisk krigföring mot FN .
Har ändå en positiv bild av de människor vi mötte i Afrika det kändes bra att vara med att rädda 45000 flyktingar.
Hej igen!
Jag trodde väl att Du var / varit på plats!
Måtte inte historien om grisen ha negativ inverkan på oppinionen beträffande FN:s trupper, så var inte min mening!
Jo, jag vet att ni soldater gjorde en storartad insats!
Någon organisatör när det gäller föredrag är jag inte, men det finns säkert NÅGON!
Hälsningar !
D S Ernst
Eje: Om du bygger på det du visade mig och Danielssons så är det verkligen intressant!
Skicka en kommentar