Säterirannsakningen för Kråkerum 1683

I den första artikeln om Kråkerum efter Bielkeättens tid som jag nyligen publicerade, så kvarstod ett olöst mysterium – när byggdes Kråkerum upp igen efter danskarnas mordbrand 1677? Forskarna gav ju olika besked.

Johan Axel Almquist menade att sätesgården inte var uppförd 1683 (Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, sid 1340). Manne Hofrén menade däremot i Mönsteråsboken att huvudbyggnaden och flera andra hus hade uppförts redan sex år efter branden. Vem hade rätt?

För att få svar beställde jag säterirannsakningen från 1683 som förvaras på Riksarkivet. Protokollet ger entydigt vid handen att det redan 1683 hade uppförts en ny huvudbyggnad, liksom flera andra gårdshus, medan en byggnad var under uppförande. Manne Hofrén hade alltså rätt.

Ovan första delen av säterirannsakningen från 1683. Av texten framgår att Kråkerum ”bleff 1677 aff fienden alldeles förbrenndt…är efter branden bebyggdt, nembl” (nämligen). Därefter följer en redogörelse för mangårdens hus. Först upptas ett hus som var 32 alnar långt och 16 alnar brett (vilket kan jämföras med Ems säteri som vid samma tid var på 35x18 alnar). Detta hus hade en sal som var 16 alnar lång och 16 alnar bred. Därunder fanns även en källare. I övrigt omtalas en bagarstuga, en drängstuga, en tvillingbod, en byggnad under arbete som hade samma mått som huvudbyggnaden, en stor välvd tvillingkällare övertäckt med bräder efter branden, ett stall och några småhus.

På nästa sida (ovan) får vi veta vad som tillhörde ladugården - en lada med loge som var 42 alnar lång och 15 alnar bred, ytterligare en lada med loge som var 37 alnar lång och 15 alnar bred, två fähus, ett fårhus och några småhus. Under säteriet låg vid denna tid fyra torp vars brukare namnges: Jöns på Jönsö, Mats på Oknö, Per i Hästhagen och Tore i Snorrom.

Den första artikeln om Kråkerum har nu uppdaterats med den nya informationen. Snart kommer de andra två delarna.