10 mars 2013

Ny artikelserie om maktmissbruk under 2013

Tystnadens kultur
Resultatet av att samma parti har suttit vid makten i snart 30 år i Mönsterås har skapat en specifik kultur som allvarligt skadad många viktiga aspekter av det som kan anses utgöra en vital demokrati. Demokrati handlar ju inte bara om fria val. I Mönsterås finns en tystnadens och bestraffningens kultur som har förgiftat den demokratiska andan av öppenhet och transparens.

All makt korrumperar
All makt korrumperar med tiden. Mönsterås utgör därvidlag inget undantag. Ledande politiker och ledande tjänstemän har nästlats ihop i otydliga maktstrukturer. Vi tror så lätt att Sverige skiljer sig från andra kulturer där korruptionen är mer påtaglig. Men vi människor är oss lika och drabbas av samma mekanismer oavsett var på jorden vi bor.
Självbilden
Jag har under några år försökt belysa den tystnadens kultur som råder i Mönsterås kommunala verksamhet. Hur kommunen präglas av en i det närmaste fanatisk strävan att upprätthålla sin självbild, vilket har skapat en kultur där makthavare styr med trix och utmanövrerande av besvärliga personer.

Konsensuskulturen
Inom fascismen talas det om att man skall hålla sams för nationens bästa. Samma princip återfinns på kommunal nivå där ideologiska skillnader tonas ner för det man tror är kommunens bästa. De som avviker från konsensuskulturen anses vara besvärliga bråkmakare eller konspirationsteoretiker som man gör sitt bästa för att manövrera bort. Det behövs så oerhört lite för att man ska bli betraktad som mer eller mindre galen, osmidig, överkänslig eller vad du vill. Parallellerna till Kafkas värld är många. Jag kan dock garantera att jag är vid mina sinnens fulla bruk och inte har någon som helst dragning till konspirationer. Tvärtom är jag skolad i källkritik, är sansad och står med båda fötterna på jorden.

Andra människor som jag har träffat och som också drabbats av kommunens trångsynthet, har alla visat sig vara kloka, trevliga självständigt tänkande människor med civilkurage. Ofta överbegåvade, men också i vissa avseenden oförutsägbara, vilket gör dem svåra att detaljstyra.
Informell maktutövning
Ett annat kännetecken för Mönsterås är den informella maktutövningen, som aldrig hamnar i protokollen. Man kallar det för dialog, men är oftast maktutövning mot den som är i underläge. Enskilda är beroende av sin inkomst och föreningarna av sitt föreningsbidrag.

Den senaste tiden har det avslöjats en hel del missförhållanden – brev göms undan, brev diarieförs inte, allmänhetens synpunkter i samråd kommer inte med i protokollen, protokoll förvanskas, arbetare och tjänstemän med civilkurage internbestraffas, höga tjänstemän och kommunalrådet håller hemliga möten med föreningar inför viktiga beslut. Det finns också flera exempel på interna bestraffningar mot anställda som vågar ha egna åsikter.
Ny artikelserie
Mönsteråsbloggen inleder i år en artikelserie där jag kommer att genomföra kritiska granskningar av kommunens förvaltningar - gå igenom olika ärenden, kartlägga hur chefstjänstemännen jobbar gentemot ledande politiker, undersöka hur lyhörd man är gentemot allmänhet, berörda vid samråd etc. Jag kommer också att undersöka om det förekommer vänskapskorruption, omplaceringar och interna bestraffningar. Det kommer att ta tid, men det kommer att göras. Jag kommer som jag tidigare har deklarerat att trappa ner, men det här kommer jag att prioritera även om det dröjer lite.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Det är jättebra att du granskar hur det går till bakom stängda väggar i Mönsterås kommunhus. Det är en liten ort med många informella kontakter och beslutsgångar. Men akta dig för att hamna i att också kritiken blir "Mönsteråsig". Det är inte så mycket ordvalen, som infallsvinkeln, som ibland kan bli lite ihopknipt i dina granskande artiklar.

Jonny sa...

Tack för kommentar och synpunkt! Mönsteråsbloggens "grej" är just det lokala perspektivet. Ibland gör jag jämförelser med nationell och internationell nivå. Vad gäller de kommande artiklarna så är tanken att knyta an till forskning kring dessa frågor.

Anonym sa...

Ser fram emot det här. Hoppas det kommer att hjälpa, eftersom framtidsperspektivet är dystert.

Ingrid Almgren, Skövde sa...

Snälla läs min blogg. Jag behöver Din hjälp. Vi är flera familjer som letar efter en bra journalist. De är farliga, våra makthavare i Skövde kommun och vi lyera efter någon modig journalist som kan hjälpa oss.

www.real-catwoman.blogspot.com

Anders Johansson sa...

Jag delar, av naturliga skäl, inte din syn på styret i kommunen. Inställningen till samsyn och dialog har jag kommenterat tidigare så det avstår jag från. Däremot tycker jag att du begår ett övertramp när du gör en jämförelse med fascismen. Tack vare ett demokratiskt system är du i din fulla rätt att göra undersökningar och belysa alla eventuella missförhållanden som du hittar. Det finns bara ett korrekt sätt att förhålla sig till eventuell kritik. Nämligen genom att tacka för synpunkten.

Jonny sa...

Tyvärr så finns just den likheten med fascismen - konsensuskulturen. I övrigt finns det förstås inga likheter. Men även enstaka likheter bör tas på allvar. Övertramp skulle jag inte kalla det för när man ser enstaka likheter. Om jag däremot hade sagt att Mönsterås kommun är fascistiskt hade det varit övertramp.

Ingrid Almgren sa...

Glad att jag fann dig Jonny. Vi är, som sagt, ett antal familjer som faktiskt behöver hjälp mot våra styrande politiker och deras högsta tjänstemän på Skolkontoret i Skövde. Vem som går i vems ledband är en enda röra men medborgare lider och tystas ned, med det jag kallar maktmissbruk. Jag polisanmälde höjdarna men blir upprörd då Åklagarmyndigheten lägger ner förundersökningen: "Brottet lyder inte under allmänt åtal..." Polisens första brottsrubricering var "tjänstefel, inkl grovt" då man, enligt mig, riggade en anmälan till Soc av mig enbart för att skrämma mig till tystnad. Du skulle vara intresserad av allt de gjorde... Hur skyddar man sig? Vem vågar stämma en kommun? Alla jurister har avrått! Ingen enskild vinner över en kommun. Jag upplever att jag lever i en diktatur, men deras hot blev iaf verkningslöst. De gav sig på fel kvinna, denna gång. Kan du hjälpa oss berätta? Har du journalist-kontakter? Tack för att Du fanns härute. Du tröstar mig.

Jonny sa...

Ingrid: Tack för dina kommentarer! Jag har tagit del av berättelsen och förstår verkligen din upprördhet och er kamp. Tyvärr är jag varken journalist eller jurist. Men enligt min erfarenhet är kommuner rädda för negativ publicitet, så om jag hade varit er hade jag kontaktat den lokaltidning som finns i Skövde, eller rent av rikstäckande tidningar. Kanske till och med vore nåt för Uppdrag Granskning.

Ingrid Almgren, Skövde sa...

Vi har tyvärr dålig erfarenhet av SLA, den enda lokaltidningen med någorlunda upplaga. Den har blivit lite bättre med en ny chefsredaktör, men nu går vi så sakteliga mot valtider och det lär märkas i tidningens innehåll. Man skyddar styrande på ett för mig obegripligt vis ibland, oavsett verksamhet, men nu är det skolan som direkt berör min och många andra familjer. När en enskild fått "rätt" tex av Skolinspektionen så syns, om man har tur, en pytteliten artikel, men om kommunen "får rätt" så slås det upp stora rubriker:"Kommunen har gjort tillräckligt" å då vet vi berörda (jag har hjälpt några familjer att anmäla deras barns skolsituationer) vilken förtvivlad föräldrakamp som legat bakom för att få varje liten åtgärd till stånd. Familjer misstänkliggörs och svartmålas och det sker i perioder i barnens liv när föräldrarna behöver vara starkare än någonsin för att hjälpa sina barn. Läget är förtvivlat och man undrar hur det här kan få hålla på i en rättsstat som Sverige ändå ska föreställa att vara. Vi måste komma åt riksmedia på något vis, men jag vet bara inte vilken väg man ska gå. Det får inte bli sensationsjournalistik, det är ett alldeles för allvarligt samhällsproblem för det...Man blir desperat. Familjer spricker, barn och föräldrar drabbas av depressioner. Skolans stora problem skylls systematiskt på barnen och hemmen.Jag känner igen så mycket som du beskriver om Mönsterås.Skövde har haft samma styre sedan 70-talet och det är mer än uppenbart att makten inte längre utgår från folket...Det blir, helt enkelt, inte rättssäkert för medborgarna längre å det är allvarligt. Man blir så ledsen, så maktlös...