Att vända andra kinden till...

Mina förfäder var sprungna ur steniga ogästvänliga åkrar. De kom från statarlängor och backstugor med löss och vedspis. De kom från arbetsdagar som aldrig ville ta slut, dagar som mötte natten utan annan tid för vila än den djupa sömnen, dagar med hetlevrade storbönder och myndiga inspektorer. Vissa kallade det för Lort-Sverige – i både kroppslig och andlig bemärkelse. Men de var förmer än värkande och skitiga kroppar. De kände sin rätte Herre och därmed sitt värde. De skötte hem och fostrade barn med integritet och oförvitlighet. På söndagarna gick man i Guds hus, läste böcker och förkovrade sig. Ryggen var böjd, men anden okuvad. Det finns förvisso ingen anledning att romantisera förfädernas karaktär, då misären ibland kunde vara svår och vid sällsynta tillfällen även självförvållad av dryckenskap, men det fanns ändå en nackstyv mentalitet av självrespekt som fördes vidare till kommande generationer – något som min mormor brukade uttrycka med orden: ”Du skall aldrig låta nån trampa på dig pojk!”

Men uppmanade inte mormor till uppstudsighet? Om man var gudfruktig skulle man väl vända andra kinden till om man blev slagen på den högra och ta all skit utan motstånd? Hade inte Jesus själv sagt det? (Matt 5:39) Mormor hade emellertid bättre insikt än många pastorer . När Jesus talar om att vända andra kinden till så gör han det i en specifik kultur. Om man slogs med en jämlike slogs man med knytnävarna eller den öppna handen. Om man slog någon med lägre social status så slog man med baksidan av handen för att förnedra den andre. Man slog aldrig med vänster hand eftersom den ansågs oren. Så vilket scenario är det Jesus beskriver? Jo, om man försöker slå någon med högra handen på den andres högra kind så måste man använda bakhandsslaget. Det Jesus pratar om är alltså någon som blir slagen på det mest förnedrande sättet. Jesu råd är att i det läget vända andra kinden till. Det som då händer är att om översittaren fortsätter slå med bakhanden träffar han mitt i ansiktet, vilket var ett regelbrott och därmed en skam för den som slår. Om han skulle slå på andra kinden skulle han vara tvungen att slå med knytnäven eller med den öppna handen. Genom att vända andra kinden till sänder man således en tydlig signal till den som förnedrar dig: antingen slår du mig ordentligt som en jämlike eller så drar du skam över dig själv.

Denna tolkning går väl ihop med Jesu ord när han själv blev slagen i ansiktet av en av översteprästens tjänare och fick frågan ”Ska du svara översteprästen på det sättet?” Jesus svarade: ”Har jag sagt något oriktigt, så bevisa det, men har jag talat rätt, varför slår du mig då?” (Joh 23:22-23) Jesus valde här att gå i svaromål på ett ganska så trotsigt sätt och kräver bevis. Mormor var alltså inte helt fel ute. Hon kunde skriften väl och när hon sa att jag inte skulle låta någon trampa på mig så var det väl förankrat.