Ditten och datten och projekten

Svensk kulturdebatt är hemsk, och då syftar jag inte i första hand på Knausgård, som i alla fall har rätt i somligt, som att ideologi och moral är överordnad litteraturen i Sverige. En bok bedöms efter dess moraliska kvaliteter i relation till rådande ideologi, mer än dess litterära. Det vill säga att om en bok är bedrövligt skriven, men genomsyras av politisk korrekthet får den goda omdömen, medan en välskriven bok med tvivelaktiga karaktärer som bär på tvivelaktiga idéer sågas.

Det är faktiskt ganska trångt i den svenska debatten. Och vi är ständigt övervakade och granskade. Den som på något sätt sticker ut som person kan till och med råka illa ut på arbetsmarknaden om arbetsgivaren är sådan att han vill ha koll på vad de anställda gör och uttrycker på fritiden. Det är sorgligt. Vi måste ge varandra utrymme.

Jag älskar förresten att arbeta självständigt, där människor litar på min kompetens. Det är viktigare än att kontorsstolen är i exakt rätt läge i förhållande till skrivbordet. Men ibland kan jag sakna ett projekt med flera deltagare. Jag tänker mycket i projekt. Tycker om att planera och sedan genomföra, gärna med en deadline.

Mitt viktprojekt är ett ensamjobb. Har stått stilla ett par dagar runt 98 kg. Kan inte äta mindre, men kanske röra mig mer i vardagslivet. Det är bara att kämpa på. Nå, har gått ner 4 hekto sedan i måndags. Måste ha tålamod de sista 4 kilona.

Tjatar lite om min deckare och att jag inte riktigt tycker att den håller. Jag förmodar att det är att göra dålig reklam, men jag satsar på andra kvaliteter än renodlat litterära. Min målsättning är att skriva en kultdeckare med Mönsterås som skådeplats.

Sedan väntar en historisk bok om Mönsterås. Jag har där ändrat planerna lite och tänkt ut ett annat tema än det jag hade förut, även om de berör varandra. Det är ett stort projekt som väntar. Men vilket avslöjar jag inte än.