Svensk sommar och vemod

Många gnäller på det svenska sommarvädret. Regn och rusk och 13 grader. Jo, jag skulle förstås också önska att det vore annorlunda. Men detta är den svenska sommarens ena ansikte. Till och med Tomas Ledin insåg det. Har firat midsommar i hagelskurar, så det vi har nu framstår som hyfsat vid jämförelse.

Vi tog en tripp till Göteborg. Lisebergsdagen sken solen härligt över den vackra parken. Inga köer var det heller. På kvällen spelade en av mina musikaliska husgudar - Jackson Browne - på stora scenen. Trodde aldrig jag skulle få se honom live. En härlig konsert där han blandade gamla klassiker från 70-talet, med nyare alster. Med sig hade han ett fantastiskt band. Hade nästan glömt hur trevligt det är med livemusik.

Nu tillbaka i den vanliga verkligheten. Göteborgsresan kostade mig drygt ett kilo, men nu har jag gått ner så mycket att jag ändå ligger under målvikten. Vet ju att jag snart gått ner allt igen.

Annars vet jag inte riktigt. Jag är en inkarnation av det svenska vemodet. Utan att skämmas. Så här blev det och kanske kommer det goda skördar snart.

Här en av hans senare klassiker (även om den väl snart är 20 år gammal) som han öppnade med i Göteborg. The barricades of heaven. Kanske hans bästa efter 70-talet.